Sirenen Nr 5 • 2002 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 5 • 2002 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 5 • 2002 - Tjugofyra7
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
32 Ordet fritt <strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 5 <strong>•</strong> <strong>2002</strong><br />
Åk på<br />
studiebesök<br />
till<br />
Öckerö!<br />
Självklart är det rätt att bra<br />
skyddade och välutbildade<br />
brandmän ska kunna utföra<br />
livräddning i ett tidigt skede<br />
av en brand, detta förväntas ju<br />
till och med av medel-Svensson.<br />
Chanserna för att hinna<br />
fram i tid ökar förstås om<br />
brandkåren är uppdelad på<br />
mindre styrkor med geografisk<br />
spridning.<br />
Ska man vänta på tillräckligt<br />
med folk för att utföra rökdykning<br />
enligt alla arbetarskyddsregler<br />
är det i regel för sent att<br />
hinna få ut någon i tid.<br />
Men de mindre enheterna,<br />
två man i en liten snabb bil,<br />
kan säkert göra ännu större<br />
nytta vid trafikolyckor i form<br />
av livräddande insatser under<br />
de inledande kritiska minuterna<br />
och innan ambulansen<br />
hunnit fram.<br />
En pensionerad brandman<br />
som jag blir upprymd när jag<br />
får läsa i <strong>Sirenen</strong> att det finns<br />
nytänkande i denna annars så<br />
statiska verksamhet. Alla borde<br />
göra en studieresa till Öckerö!<br />
Olle Österlund<br />
Insändare finns<br />
även på nätet<br />
<strong>Sirenen</strong> har till detta nummer<br />
fått ovanligt många insändare<br />
och vi har ingen möjlighet att<br />
få plats med samtliga. Några<br />
kommer i nästa nummer, andra<br />
har vi lagt ut under ”Insändare”<br />
på nätet,<br />
http://sirenen.srv.se<br />
Vi välkomnar en fortsatt intensiv<br />
debatt i <strong>Sirenen</strong>, men<br />
vädjar till er som skriver att<br />
göra det så kort som möjligt.<br />
Det ökar möjligheten att insändaren<br />
får plats samtidigt som<br />
fler ges möjlighet att komma<br />
till tals.<br />
Också du kan tycka till<br />
på de här sidorna<br />
Alla är lika välkomna att delta<br />
i debatten (skriv max 40 rader<br />
eller 3 500 tecken på datorn,<br />
inklusive blanksteg).<br />
Adress: ”Ordet fritt”, <strong>Sirenen</strong>,<br />
L 257, 651 80 Karlstad<br />
Skicka gärna på e-post:<br />
stig.dahlen@srv.se<br />
Manusstopp för nr 6/02 är<br />
16 september. Välkommen!<br />
2 330 kronor för sotning<br />
som är helt onödig<br />
F<br />
örst ett tack till Räddningsverkets<br />
Ulf Lindén,<br />
för att du svarade på mitt<br />
inlägg i <strong>Sirenen</strong> nummer 3/02.<br />
För mig var det inget nytt med<br />
undantag för uppgiften att<br />
Räddningsverket har tillstyrkt<br />
ansökningar om förlängning<br />
av sotningsfrister. Jag vill veta,<br />
vilka anläggningstyper, hur<br />
stora förlängningar och hur<br />
många ansökningar som beviljats<br />
under åren 1990-1997.<br />
Regelverket ska följas<br />
Nu har sotaren gjort sin obligatoriska<br />
sotning efter 16<br />
veckors eldning med pellets.<br />
Ringde skorstensfejarmästaren<br />
för att få en förlängning, då<br />
jag vet att det är litet sot samt<br />
att jag följer upp sotpåslaget i<br />
skorstenen. Men nej. Regelverket<br />
ska följas. Dessutom kan<br />
han inte behandla mig annorlunda,<br />
för då får han kommunen<br />
på sig för att han gör undantag,<br />
påstår han.<br />
Resultat av sotningen. Under<br />
perioden har 2 600 kilo pellets<br />
eldats upp. Av detta blev det<br />
0,14 kilo sot i förbindelseröret,<br />
panna – skorsten, och 0,1 kilo<br />
sotpåslag i skorstenspipan. Volymvikt<br />
0,104 kilo/kubikdecimeter.<br />
Fördelas sotpåslaget ut<br />
på skorstenspipans väggar blir<br />
sotlagret cirka 0.23 millimeter<br />
tjockt.<br />
Utgår man från ovanstående<br />
uppmätta sotpåslag kan sotmängden<br />
under en längre period<br />
beräknas, eftersom jag följer<br />
upp förbrukningen av pellets<br />
per månad. För att samla<br />
ihop 1 kilo sot måste jag elda<br />
alla månader i tre år och tre<br />
månader. Enligt gällande re-<br />
Av mitt tidigare svar till Hammarbäck<br />
framgick att Räddningsverket<br />
beslutat om förlängda<br />
frister för oljeeldade anläggningar<br />
under 1990-talet. De<br />
aktuella fallen rörde sig främst<br />
om pannan Pulsonex, som förbränningstekniskt<br />
skiljer sig från<br />
konventionella oljepannor, och<br />
antalet beslut om förlängd frist<br />
uppgick till flera hundra.<br />
Hammarbäck önskar även svar<br />
på hur mycket sot som får finnas<br />
i en skorsten innan det blir<br />
brandfarligt. Ett sådant svar kan<br />
inte ges i exakta termer för de<br />
olika objektsgrupper som frågan<br />
omfattar. Anledningen till<br />
detta är att de olika anläggningarna<br />
skiljer sig åt beträffande<br />
konstruktion, förbränningsprestanda<br />
och materialegenskaper.<br />
Foto: STIG DAHLÉN<br />
Hur ofta ska det sotas? Det är ett ständigt tvisteämne. Torsten Hammarbäck ifrågasätter återigen sotningsfristerna<br />
och får nedtill på sidan svar av Räddningsverkets Ulf Lindén.<br />
gelverk skulle det bli nio sotningar<br />
under den tiden. Totala<br />
kostnaden blir då 2 330 kronor,<br />
för ett arbete som är helt<br />
onödigt.<br />
Sotningsfrist på 40 år<br />
Antag att det inte sker något<br />
sotpåslag i skorstenspipan,<br />
utan att allt faller ned i sotmagasinet<br />
i pipans nedre del. Hos<br />
mig rymmer detta 13 liter, vilket<br />
omräknat räcker till fyra<br />
års eldning utan sotning. Därefter<br />
måste jag ösa ut sotet in-<br />
Detta innebär exempelvis att<br />
en värmeanläggning, vars rökkanal<br />
är av hög värmeteknisk<br />
kvalitet, kan tillåtas ha mer sot<br />
än en annan anläggning där<br />
rökkanalen är av sämre kvalitet.<br />
Det går därför inte att basera<br />
sotningsfristen enbart mot bakgrund<br />
av tillåten sotmängd i<br />
rökkanalen.<br />
Blir knappast billigare<br />
Dagens sotningsfrister är baserade<br />
på tillgängliga erfarenheter<br />
och tekniskt-vetenskapliga<br />
underlag om brandrisker för olika<br />
grupper av sotningsobjekt<br />
och fristernas längd speglar därför<br />
det genomsnittliga sotningsbehovet.<br />
De olika objektgrupperingarna<br />
är sammansatta<br />
med hänsyn till de ingående<br />
nan jag kan fortsätta elda.<br />
Om allt sot i stället skulle<br />
stanna kvar på pipans väggar,<br />
skulle detta ge cirka 3 millimeters<br />
tjocklek. Vid 3 centimeters<br />
tjocklek är man uppe i en sotningsfrist<br />
av 40 år.<br />
Jag är medveten om att man<br />
kanske hamnar i ett mellanläge.<br />
Det är därför jag ansöker<br />
om förlängd sotningsfrist för<br />
att bland annat kunna konstatera<br />
detta.<br />
Ulf Lindén, <strong>Sirenen</strong>s läsare<br />
bör få veta:<br />
objektens brandskyddsmässiga<br />
egenskaper bland annat avseende<br />
eldstadstyp, eldningsapparat<br />
(till exempel pelletsbrännare),<br />
bränsleslag och användningsfrekvens.<br />
Ett system med<br />
individuella frister för varje enskild<br />
anläggning skulle kräva ett<br />
omfattande provningsförfarande<br />
då kännedom behövs om<br />
den specifika anläggningens<br />
konstruktion och förbränningsprestanda.<br />
Vidare skulle administrationen<br />
av ett sådant system<br />
bli omfattande. Sammantaget<br />
finns det inget som talar för<br />
att detta skulle innebära lägre<br />
kostnader, vilket är en central<br />
fråga för Hammarbäck.<br />
För att öka kunskapsunderlaget<br />
bedriver bland andra Räddningsverket<br />
forsknings- och ut-<br />
Hur mycket sot får finnas i<br />
skorstenen innan det blir<br />
brandfarligt?<br />
Svaret ska vara baserat på vederhäftiga<br />
fakta och inte på<br />
myter. Du kan hålla dig till nya<br />
pannor som eldas med ved, flis,<br />
briketter, pellets samt gamla<br />
pannor kopplade till ackumulatortank<br />
som eldas med de tre<br />
sistnämnda bränslena.<br />
Torsten Hammarbäck<br />
Ulf Lindén kommenterar:<br />
Fristerna baserade på erfarenheter<br />
vecklingsverksamhet inom området.<br />
Ett pågående projekt,<br />
som beräknas avslutas under<br />
hösten, syftar till att kartlägga<br />
sotbeläggningars tillväxttakt<br />
och dess inverkan på brandrisken.<br />
I studien ingår lite mer än<br />
100 värmeanläggningar av olika<br />
slag och bland dessa finns ett<br />
antal pelletseldade pannor. Resultatet<br />
från studien kommer<br />
att utgöra en del av underlaget<br />
när nuvarande föreskrifter om<br />
sotningsfrister ska anpassas till<br />
den nya lagstiftning inom området<br />
träder ikraft, vilket beräknas<br />
ske under 2004.<br />
Ulf Lindén<br />
Räddningsverket