Sirenen Nr 5 • 2002 - Tjugofyra7

Sirenen Nr 5 • 2002
Den tråkiga trenden håller i
sig; dödsbränderna fortsätter
att öka.
Första halvåret i år omkom
77 människor.
I de flesta fallen saknades
fungerande brandvarnare.
– Om alla skaffar brandvarnare
får vi ner siffrorna en del. Men
det räcker inte. Det handlar
mycket om mänskliga åtgärder,
att vi tar hand om varandra,
säger Mette Lindahl-Olsson,
chef för Räddningsverkets
olycksförebyggande enhet.
Av 77 döda (75 första halvåret
2001) omkom 65 personer
vid 58 bränder i bostäder. Vid
43 av de bränderna (74 procent)
är det konstaterat att det
inte fanns någon brandvarnare,
alternativt att den inte fungerande.
I fem fall fanns fungerande
brandvarnare. För övriga
tio dödsbränder i bostad
ssaknas uppgift.
Detta samtidigt som allt fler
kommuner kräver brandvarnare
i bostäder.
– Men så raskt ökar inte förekomsten
av brandvarnare där
de verkligen behövs.
Räddningsverket har i ett
handlingsprogram ambitionen
att antalet döda i bostadsbränder
under perioden 2002-
2004 ska minska med tio procent
jämfört med snittvärdet
för 1998-2000 som var 92.
Man ska alltså ner i 83 döda
per år. 2001 dog 120 personer i
Nyheter
Dödsbränderna fortsätter öka
bostadsbränder och nu 65 första
halvåret.
Sex personer dog i särskilda
bostäder för äldre. Men många
äldre bor också kvar allt längre
hemma. Av de totalt 77 döda i
bränder var 20 personer över
80 år, 35 över 65 år.
Äldre reformens fel
– Kanske borde fler bo i särskilda
boenden i stället för i
egen bostad. Man bor i eget
hem fast man inte klarar det
och har kanske hemhjälp som i
sin tur har pressade scheman.
Här vill jag skylla en del på
ädelreformen och kommunernas
brist på pengar, säger Mette
Lindahl-Olsson.
Ett mål för ädelreformen var
Räddningsverket bistår
Tjeckien med pumpar
11,8 meter över normal
nivå. Så högt stod vattnet i
Usti nad Ladem i norra
Tjeckien lördag 17 augusti.
– Höga industribyggnader
ser ut som pråmar i vatten.
Man ser bara taken på trevåningshus.
Jag har aldrig sett
något liknande, säger Bo Andersson,
ledare för Räddningsverkets
insatsstyrka.
Usti nad Ladem ligger i området
i Tjeckien, fyra mil från tyska
Dresden, som är hårt drabbat
av översvämningar från floden
Elbe. Det bor cirka 300 000
människor i regionen.
Räddningsverket kom på lör-
New York Fire Department
har i ett års tid prisats för insatsen
efter terrorangreppet
mot World Trade Center.
Men nu kommer också allvarlig
kritik.
Många av de 343 brandmän
som omkom kunde ha
räddats om arbetet organiserats
bättre.
Konsultfirman McKinsey &
Company har i fem månader
granskat myndigheternas arbete
vid katastrofen. New York
Times refererar delar av den
80-sidiga rapporten, som inom
kort kommer att offentliggöras.
Om uppgifterna stämmer är
det generande kritik mot led-
dagen fram till Tjeckien med
två långtradare fyllda med 56
avfuktningsaggregat och 150
pumpar. Via Sida hade utrikesdepartementet
(UD) beviljat 5
miljoner kronor för insatsen.
Utrustningen doneras till
tjeckerna.
Insatstiden beräknades från
början till en månad, men Bo
Andersson räknade vid Sirenens
pressläggning med att
man återvänder hem inom en
vecka.
– Vi utbildar lokal räddningspersonal
i att använda utrustningen.
Förutom Bo Andersson finns
Olle Carlsson och Morgan
ningen för räddningstjänsten i
New York.
• Radiokommunikationen
och disciplinen var dålig.
• Klockan halv tio, nära en
timme innan norra tornet rasade,
skickade assisterande chefen
Joseph Callan ut en order
om evakuering. Den gick aldrig
fram till brandmännen som
befann sig i byggnaden, alternativt
ignorerades.
• Samarbetet med polisen
fungerade mycket dåligt. Poliser
i helikoptrar rapporterade
om risken för byggnadskollaps,
men dessa uppgifter nådde
aldrig brandmännen inne i
tornen.
• Brandmän strömmade
okontrollerat till katastrofom-
Palmquist från räddningstjänsten
i Karlstad samt personal
från ett saneringsföretag i Östhammar
på plats.
Första styrkan på plats
På söndagen skedde en officiell
överlämning av utrustningen
till regionen Ustis president Jiri
Sulc.
– Vi var den första internationella
styrkan som kom hit och
tjeckerna är mycket tacksamma
över att vi var så snabba.
På söndagen hade vattennivån
börjat sjunka och pumputrustningen
kunde nyttjas för
fullt.
Tjeckerna diskuterar med
rådet utan att anmäla sig till
sina befäl.
• Särskilt ledningen får hård
kritik. 26 av 32 chefer dök upp
vid World Trade Center utan
att ha några egentliga uppgifter.
• Flera brandchefer hade inte
tränats på upp till 15 år.
Inte överraskad
Räddningsverkets Bo Johansson
var utsänd observatör i
New York och har även följt efterarbetet.
Han är inte överraskad
över kritiken:
– Vid vårt andra besök i New
York fick vi klart för oss att
samverkan fungerat illa. Hela
ledningsorganisationen slogs
ut där den befann sig längst
att äldre skulle ges bättre möjlighet
att bo hemma längre.
Nu visar det sig att allt fler äldre
dör i bränder i egna hem.
– Det allra viktigaste är att vi
tar hand om våra äldre. Vi måste
se till dem mer mänskligt så
att de inte sitter ensamma.
Vad kan Räddningsverket
göra?
– Vi måste börja samverka
om problemen, det behövs lokala
nätverk.
Ett exempel är en dödsbrand
förra året där hemtjänsten tidigare
hade sett brännmärken i
golvet i lägenheten. Det framkom
efter branden där en person
dog och ett helt hyreshus
fick utrymmas.
– Det var alltså inte frågan
ner i ett av tornen och fick
snabbt ersättas av en ny organisation
som troligen saknade
de rätta kontaktvägarna.
Ett av de problem som uppmärksammats
är ansamlingen
av resurser direkt på skadeplatsen.
– Alla skulle fram samtidigt
och därför blev räddningsarbetet
oorganiserat. Det hade behövts
någon form av halvhalt
vid en brytpunkt för att få kontroll
på resurserna, ungefär
som vi normalt arbetar i Sverige,
säger Bo Johansson.
Erfarenheterna från New
York får även konsekvenser på
svensk räddningstjänst:
– Vi har fått en hel del impulser
från New York som vävs in i
5
om det skulle bli en brand,
utan när. Men hemtjänsten
hade ingen naturlig väg att
rapportera vad de sett. Det är i
de här sammanhangen vi måste
börja samverka. Vi måste
också öka informationsflödet.
Från statistiken kan i övrigt
noteras att:
■ 26 personer dog vid bränder
i enfamiljsbostäder, 28 i
flerfamiljshus, sex i särskilda
boende för äldre, fem personer
i fritidshus eller husvagn.
■ Av totalt 77 dödsbränder
första halvåret dog utöver 65 i
bostadsbränder sju vid trafikbränder,
tre vid brand eller explosion
utomhus och två vid
ladugårds/kontorsbränder.
PER LARSSON
Foto: INSATSSTYRKAN
Officiell överlämning av utrustning till den tjeckiska regionen Usti
skedde söndag 19 augusti. Från vänster regionens räddningschef
Jaroslav Novotny, insatschefen Kuera, presidenten Jiri Sulc och Bo
Andersson, Räddningsverket.
svenska UD och Räddningsverket
om ytterligare hjälp, det
handlar nu om utrustning för
desinfektera.
Räddningsverket har även en
fem personer stor observatörsstyrka
på plats i Tjeckien. Den
leds av Barbro Näslund-Landenmark,
Räddningsverket,
och studerar bland annat förebyggande
åtgärder som gjorts
och geologiska verkningar av
översvämningarna.
Kritisk rapport efter attacken mot World Trade Center
Dålig organisation kostade brandmän livet
den gedigna utbildningssatsning
i ledning och samverkan
som vi inom kort påbörjar.
– Bland annat kommer vi att
gå ut till samtliga län för att utbilda
och öva i ledning och
samverkan under fem dagar på
länets ledningscentral, säger
Bo Johansson.
Femdagarsövningarna ska
hållas i en följd. Genomförs i
tio-tolv län under 2003 och i
resterande län under 2004.
– I förlängningen kommer vi
även att ta fram utbildningsmodeller
för regionala samverkanskurser.
Efterfrågan på
övningar i ledning och samverkan
har ökat högst påtagligt
det senaste året.
STIG DAHLÉN