Balansräkning mot budget 2006 - Jokkmokks kommun

JOKKMOKKS 

KOMMUN 

Delårsrapport 2006-01 – 2006-06 

Prognos helår 2006

Innehållsförteckning 

RUBRIK SIDA 

Innehållsförteckning………………………………………… 2 

Halvårsbokslut 2006-06-30…………………………………. 3 

Fakta och statistik…………………………………………… 3 

Arbetssätt, redovisningsprinciper samt ord- och 

begreppsförklaringar………………………………………… 4 

Förvaltningsberättelse…………………………………….. 5 

Politik……………………………………………………….. 5 

Organisation och organisationsförändringar……………….. 6 

Personal och sjukfrånvaro………………………………….. 6 

Ekonomi……………………………………………………. 8 

Investeringar och likvida medel………………………… 8 

Diverse allmän information 

Företagsetableringar….………………………………… 9 

Flyktingar……..………………………………………… 9 

Mål………..…………………………………………….. 9 

Finansiella mål…………………………………….…….. 9 

Måluppfyllelse.………………………………………….. 10 

Verksamhetsmål….……………………………………... 10 

Månadsrapportering..……………………………………. 11 

Energikostnader………………………………………….. 11 

Räkenskaper……………………………………………… 12 

Resultaträkning mot föregående år………………………… 12 

Balansräkning mot föregående år………………………….. 13 

Betalningsflödesrapport mot föregående år………………... 15 

Resultaträkning mot budgeterade värden…………………... 16 

Balansräkning mot budgeterade värden……………………. 17 

Information om verksamheternas budgetavvikelser…… 17 

Kommunstyrelsen………………………………………….. 18 

Barn- och utbildningsnämnden ……………………………. 24 

Socialnämnden……………………………………………... 24 

Samhällsbyggarnämnden…………………………………… 25 

Kultur- och fritidsnämnden………………………………… 25 

Sammanfattning driften…………………………………….. 25 

Finansieringen……………………………………………… 25 

Sammanfattning Jokkmokks kommuns resultat……………. 27 

2

Halvårsbokslut 2006-06-30 

För andra året i rad presenterar Jokkmokks 

kommun en halvårsrapport som utseendemässigt 

liknar den årsredovisning som tas 

fram för Jokkmokks kommun. Halvårsrap- 

Fakta och statistik 

Jokkmokks kommun ligger som en av Sveriges 

nordligaste kommuner mitt i Norrbottens 

län och i Lapplands landskap. Jokkmokk 

ligger mitt på Polcirkeln och gränsar 

till Norge i väster, Gällivare kommun i 

norr, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner 

i söder samt Bodens och Älvsbyns kommuner 

i öst. 

Jokkmokks kommuns areal uppgår till 

18.143 km 2 (cirka 10*20 mil) vilket motsvaras 

av en yta större än landskapen Skåne, 

Blekinge och Halland tillsammans. I en 

3 

porten är dock mycket enklare och inte lika 

omfattande och rik på information som 

helårsbokslutets årsredovisning är. 

internationell jämförelse är Jokkmokks 

kommun lika stort som halva Schweiz eller 

som två tredjedelar av Belgiens yta. 

På denna stora yta finns cirka 5.500 invånare 

vilket innebär cirka 0,3 invånare/km 2 . 

Ungefär halva ytan består av skyddade 

områden. Världsarvet Laponia samt nationalparkerna 

Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet 

och Muddus finns inom Jokkmokks 

kommuns gränser. 

Invånarantalsutveckling per det första kvartalet respektive år 2002-2006 

2006 2005 2004 2003 2002 

Antal födda: 7 11 15 6 10 

Antal döda: 18 21 12 17 26 

Födelseöverskott: -11 -10 +3 -11 -16 

Antal inflyttade: 45 31 45 30 45 

Antal utflyttade: 45 42 35 31 40 

Flyttningsöverskott: +-0 -11 +10 -1 +5 

Invånarantal: 5 523 5 578 5 645 5 769 5 923 

Förändring senaste kvartalet: -11 -21 +13 -12 -11 

Förändring senaste 12 mån: -55 -67 -124 -154 -90

Kommunal- och landstingsskatt 2006 (kronor) 

Utdebitering Kommun Län Riket 

Kommunalskatt 21,88 22,28 20,84 

Landstingsskatt 9,42 9,42 10,76 

Total skattesats exkl för- 

samlings- och stiftsskatt 31,30 31,70 31,60 

Skatteunderlag, kr/inv 131 165 137 637 143 531 

Skatteunderlag, index 91 96 100 

Arbetssätt, redovisningsprinciper samt ord- och begreppsförklaringar 

Jokkmokks kommun har sedan år 1998 

upprättat ett halvårsbokslut. Halvårsbokslutet 

är en kommunstyrelseprodukt 

som godkänns av Kommunfullmäktige. 

Innan år 1998 arbetade Jokkmokks kommun 

med tertialrapportering. För att andra 

tertialrapportens arbete inte skulle krocka 

med budgetarbetet bestämdes att kvartalsrapportering 

i stället skulle införas. 

Under varje år sedan denna rutin infördes 

har halvårsbokslutet arbetats fram under 

juli månad aktuellt år. Vid den tidpunkten 

på året har många medarbetare inom 

Jokkmokks kommun semester. 

Jokkmokks kommun arbetar sedan en tid 

tillbaka med månatliga budgetuppföljningar. 

Varje månad görs även en helårsprognos 

avseende budgetavvikelser för alla 

olika avdelningar och enheter inom Jokkmokks 

kommun. 

Utifrån det faktum att många budgetansvariga 

har semester under juli månad har dessa 

budgetansvariga en möjlighet att även 

till halvårsbokslutet grunda kommentarer- 

4 

na utifrån redovisade värden för perioden 

januari-maj. 

De kommentarer ni därmed ser i denna 

halvårsrapport kan i vissa fall basera sig på 

ett redovisat utfall för fem månader. Siffrorna 

som redovisas i denna halvårsrapport 

baseras dock på sex månaders utfall. 

Det viktigaste budskapet i Jokkmokks 

kommuns delårsrapport är, och har alltid 

varit, helårsprognosen från varje ansvarig 

verksamhetschef. Vi lägger stor vikt vid att 

få fram en prognos som visar på hur utfallet 

för helåret för Jokkmokks kommun 

kommer att bli. 

Vad gäller arbetet med att periodisera intäkter 

och kostnader till rätt bokföringsperiod 

i halvårsbokslutsarbetet har en viss 

förbättring skett jämfört med tidigare år. 

Till viss del periodiseras nu intäkter och 

kostnader till rätt period. Dock görs inte 

någon exakt periodisering och avstämning 

i halvårsbokslutet. 

Juni månads redovisningsperiod stängs tre 

arbetsdagar in i juli månad. Därefter tas

apporter fram och grova periodiseringsfel 

rättas till. Dessa periodiseringsfel åtgärdas 

endast i rapportform. Ingen bokföringstransaktion 

upprättas för att rätta till dessa 

felaktigheter. 

Även om periodiseringsarbetet förbättrats 

jämfört med tidigare år så bygger fortfarande 

halvårsbokslutet mycket på kvalificerade 

uppskattningar och bedömningar. 

Resultaträkning, balansräkning och betalningsflödesrapport 

upprättas. Ingen notapparat 

redovisas, inte heller någon investeringsrapport. 

Dock kommenteras dessa rapporter 

i förvaltningsberättelsen och i informationen 

om verksamheternas budgetavvikelser. 

Resultaträkningen visar periodens intäkter 

och kostnader, det vill säga periodens 

resultat, samt hur det uppkommit. Den 

visar även förändringen av det egna kapitalet. 

Balansräkningen visar vilka tillgångar 

och skulder kommunen har på bokslutsda- 

5 

gen. Man kan också säga att den visar hur 

kapitalet använts (tillgångar) och hur det 

har skaffats fram (skulder, avsättningar och 

eget kapital). Balansräkningen visar även 

förändringen av det egna kapitalet för aktuell 

period. 

Betalningsflödesrapporten visar hur 

kommunen fått in pengar och hur de har 

använts under året. Här behandlas in- och 

utbetalningar till skillnad från resultaträkningen 

som innehåller intäkter och kostnader. 

Betalningsflödesrapporten är i princip 

samma sak som en finansieringsanalys 

men betalningsflödesrapporten är uppställd 

på ett litet annorlunda sätt. Det är Rådet för 

kommunal redovisning som gett ut en rekommendation 

som säger att betalningsströmmarna 

ska redovisas på detta sätt. 

Tanken är att läsaren ska kunna följa betalningsflödena 

på ett mer pedagogiskt sätt 

jämfört med den traditionella finansieringsanalysen. 

___________________________________________________________________________ 

Förvaltningsberättelse 

Till skillnad från i årsredovisningen gällande 

helårsräkenskaperna redovisas i 

Jokkmokks kommuns halvårsrapport ingenting 

från Jokkmokks kommuns dotterbolag. 

Informationen och räkenskaperna i 

denna rapport omfattar enbart Jokkmokks 

kommun som moderbolag. 

Politik 

Efter många år av politisk turbulens inleddes 

under sommaren 2004 ett politiskt 

samarbete mellan socialdemokraterna, 

kristdemokraterna och en partilös ledamot. 

Under december 2005 sa den partilöse le- 

damoten ifrån sig alla sina politiska uppdrag. 

I och med detta har nya ledamöter valts in i 

de styrelser och nämnder där denne partilöse 

ledamot funnits representerad. I 

Kommunfullmäktige har därmed den politiska 

makten förskjutits till Alliansen, det 

vill säga samtliga partier utom socialdemokraterna 

och kristdemokraterna. 

Även i Kommunstyrelsen har under försommaren 

2006 majoriteten övergått till 

Alliansen. Trots denna maktförskjutning

ehåller socialdemokraterna ordförandeposterna 

i samtliga styrelser och nämnder. 

På grund av det faktum att det nu i höst är 

val har Alliansen förklarat att man inte gör 

anspråk på ordförandeposterna i de olika 

styrelserna och nämnderna trots att Alliansen 

har majoriteten av mandaten i Jokkmokks 

kommun. 

Den politiska organisationen består förutom 

av Kommunfullmäktige och Valnämnden 

av Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, 

Socialnämnden, Samhällsbyggarnämnden 

och Kultur- och fritidsnämnden. 

Organisation och organisationsförändringar 

Under hösten 2005 beslutades att en 

genomgång av vaktmästeriorganisationen i 

Jokkmokks kommun och i AB Jokkmokkshus 

skulle ske. 

Som ett resultat av denna genomgång har 

bestämts att samtliga verksamhetsvaktmästare 

i Jokkmokks kommun byter arbetsgivare 

till AB Jokkmokkshus. Genom denna 

förändring görs bedömningen att vaktmästeriorganisationen 

ska kunna bedrivas effektivare 

och att vaktmästarna som personalgrupp 

får en bättre arbetsmiljö och ett 

tydligare arbetsledarskap. 

Förändringen verkställs löpande med start i 

juni 2006. Budgetmässigt sker förändringen 

från och med januari 2007. 

6 

Personal och sjukfrånvaro 

Antal sjukdagar per anställd: 2004 2005 2006 

Kvartal 1: 12,0 9,8 8,6 

Kvartal 2: 11,0 9,7 

Kvartal 3: 11,3 9,8 

Kvartal 4: 10,6 8,5 

Utfall/prognos helår: 44,9 37,8 34,4 

Sedan en tid tillbaka har hälsoarbetet prioriterats 

högt i Jokkmokks kommun. Syftet 

är att minska sjukfrånvaron som ökat kraftigt 

under ett antal år fram till och med år 

2003. 

Under våren 2005 fastställde Kommunstyrelsen 

i Jokkmokks kommun en målsättning 

som innebär att sjukfrånvaron ska 

halveras under en femårsperiod från år 

2003 till och med år 2008. 

En halverad sjukfrånvaro för Jokkmokks 

kommun innebär konkret att sjukfrånvaron 

inom Jokkmokks kommun inte ska överstiga 

25 dagar per anställd under år 2008. 

Glädjande nog visar statistiken att sjukfrånvaron 

sjunker. Efter år 2003 har sjukfrånvaron 

minskat i Jokkmokks kommun. 

Siffrorna redovisas kvartalsvis från och 

med kvartal 1 år 2004 enligt nedan. 

När sjukfrånvaron mäts som antalet sjukdagar 

per anställd noteras att för första 

kvartalet 2006 är siffran 8,6 dagar per anställd. 

Motsvarande siffra för första kvartalet 

2004 är 12,0 dagar och år 2005 uppgick 

siffran till 9,8 dagar per anställd. Trenden 

är alltså att sjukfrånvaron minskar. Kvartalssiffrorna 

ser ut enligt följande:

Totalsumman för helåret 2004 uppgick 

alltså till 44,9 dagar per anställd. År 2005 

hade siffran sjunkit till 37,8 dagar per anställd. 

Prognosen för helåret 2006 utifrån 

faktiskt utfall efter första kvartalet uppgår 

till 34,4 dagar per anställd. 

Om utvecklingen fortsätter enligt de siffror 

som nu redovisas kommer målsättningen 

om maximalt 25 sjukfrånvarodagar per 

anställd år 2008 att uppnås. 

Statistiken för andra kvartalet finns inte 

tillgänglig för Jokkmokks kommun vid 

tidpunkten för fastställandet av denna rapport. 

Trenden är alltså sjunkande sjukfrånvaro. 

Sänkningen på 1,4 procentenheter från 

första kvartalet 2005 till första kvartalet 

2006 innebär en sänkning med 13% vilket 

motsvaras av en sänkning i antal dagar 

med 911 dagar. Från 5.668 dagar till 4.757 

dagar. 

Av alla sjukdagar under första kvartalet 

2005 stod långtidssjukskrivningarna (>60 

dagar) för 71%. Motsvarande siffra för 

första kvartalet 2006 är 63%. Det innebär 

alltså att långtidssjukskrivningarna minskar. 

I antal dagar uppgår sänkningen av 

långtidssjukfrånvaron med 1.029 dagar 

7 

Ytterligare en siffra som mäts gällande 

sjukfrånvaron är andelen sjukdagar i förhållande 

till samtliga anställningsdagar. 

Efter första kvartalet 2004 var den siffran 

13,2%. Efter första kvartalet 2005 låg siffran 

på 10,9% och nu redovisas efter första 

kvartalet 2006 glädjande nog en siffra på 

9,5%. 

Andelen sjukdagar i förhållande till 

samtliga anställningsdagar: 2004 2005 2006 

Kvartal 1: 13,2% 10,9% 9,5% 

Kvartal 2: 12,0% 10,7% 

Kvartal 3: 12,3% 10,7% 

Kvartal 4: 11,5% 9,2% 

Helår: 12,2% 10,3% 

från 4.048 dagar till 3.019 dagar. Även 

detta faktum är mycket positivt. 

När man tittar på sjukfrånvarostatistiken i 

ett könsperspektiv konstateras att sjukfrånvaron 

bland kvinnor minskat med 9%, eller 

1,0 procentenhet. Från 11,3% till 10,3%. 

Motsvarande siffra för männen är en 

minskning med 31% eller 2,8 procentenheter. 

Från 9,0% till 6,2%. 

Tittar vi på de enskilda nämndernas totala 

sjuktal för första kvartalet (andelen sjukdagar 

i förhållande till samtliga anställningsdagar 

i procent samt vad det innebär i antalet 

dagar) ser det ut som följer:

2005 2006 +/- Dagar 

(%) (%) (enheter) (antal) 

Kommunstyrelsen 11,1 9,1 -2,0 -314 

BUN 7,9 6,7 -1,2 -269 

Socialnämnden 13,7 12,5 -1,2 -335 

Samhällsbyggarnämnden 0,0 5,2 +5,2 +22 

Kultur- och fritidsnämnden 4,1 2,1 -2,0 -16 

Hög medelålder… 

Jokkmokks kommuns anställda har en förhållandevis 

hög medelålder som under de 

senaste åren ökat kraftigt. Ungefär en femtedel 

av Jokkmokks kommuns anställda 

finns i åldersintervallet 55-59 år. Hela 45% 

av Jokkmokks kommuns tillsvidareanställda 

är 50 år och äldre. 

En konsekvens av detta faktum är att väldigt 

många av Jokkmokks kommuns anställda 

kommer att gå i pension om fem till 

tio års tid vilket kan innebära svårigheter 

vid olika rekryteringssituationer. 

I dagsläget är det dock en förhållandevis 

stor övertalighet inom Barn- och utbildningsnämndens 

område. Så har varit fallet 

under något år nu. Ett erbjudande om att få 

ett års avgångsvederlag har gällt sedan 

några år tillbaka till de anställda som arbetar 

inom en avdelning eller enhet där övertalighet 

råder. Ett flertal av Jokkmokks 

kommuns medarbetare har tackat ja till 

detta erbjudande. 

…och stor personalomsättning 

Efter många år av låg personalomsättning 

har det under de senaste åren varit en väldigt 

hög personalomsättning på chefer och 

administrativ personal inom Jokkmokks 

kommun. En viss personalomsättning är 

viktig att ha för att organisationer ska utvecklas. 

Dock är det inte bra att ha en alltför 

hög personalomsättning. 

Just nu är bedömningen att personalomsättningen 

bör minska i stället för att öka. 

En viss kontinuitet behövs för att personalen 

och organisationerna ska få arbetsro 

8 

och för att rutiner och dylikt ska kunna 

utvecklas på ett optimalt sätt. 

Ekonomi 

Jokkmokks kommun redovisar ett positivt 

resultat uppgående till 1,0 mkr för tidsperioden 

januari till och med juni år 2006. 

Resultatet januari – juni år 2006 är 

bättre än budget… 

Det betyder att de redovisade intäkterna 

överstiger de redovisade kostnaderna med 

1,0 mkr. Halvårsresultatet är därmed bättre 

än beräknat och alltså bättre än vad den 

upprättade budgeten uppgår till. Det budgeterade 

resultatet för samma tidsperiod 

uppgår till +0,2 mkr. Det innebär att det 

redovisade resultatet är 0,8 mkr bättre än 

budgeterat. 

…och prognosen för helåret 2006 följer 

budgeterad nivå 

Prognosen för helåret 2006 uppgår till ett 

positivt resultat på 0,5 mkr vilket är exakt 

på samma nivå som budgeterats. Därmed 

uppnår Jokkmokks kommun enligt gjorda 

bedömningar balanskravet. Dock uppfylls 

inte samtliga finansiella mål om upprättad 

prognos följs. 

Investeringar och likvida medel 

Jokkmokks kommun har fortsatt dålig likviditet. 

Från och till nyttjas checkkrediten. 

Flera av Jokkmokks kommuns finansiella 

mål är direkt likviditetspåverkande. Det är 

dels målsättningen om att placera mellan 

en och fem miljoner kronor per år i pensionsmedelsplaceringar. 

Det är dessutom

målet om att amortera på låneskulden med 

cirka 6,5 mkr per år. 

Båda dessa mål kommer att uppfyllas under 

år 2006. På grund av att lån har amorterats 

och medel har placerats under våren 

så har likviditeten ansträngts ytterligare. 

Även det finansiella målet, som handlar 

om att investeringsnivån bör ligga på storleksordningen 

cirka 10 mkr netto per år, är 

direkt likviditetspåverkande. 

Investeringsnivån ligger på en väldigt låg 

nivå under första halvåret 2006. Jokkmokks 

kommun har endast investerat för 

3,2 mkr netto under årets första sex månader. 

Prognosen är dock att budgeterad nivå 

på 16,7 mkr kommer att uppnås när helåret 

summeras. 

16,7 mkr är en mycket högre investeringsnivå 

jämfört med det långsiktiga finansiella 

målet om årlig investeringsnivå. För att lån 

ska kunna amorteras och för att medel ska 

kunna placeras så bör investeringsnivån 

alltså ligga på storleksordningen cirka 10 

mkr per år. 

Företagsetableringar 

Men med tanke på alla positiva signaler 

som föreligger i Jokkmokks kommun gällande 

nya arbetstillfällen kommer ett antal 

stora investeringar att genomföras under 

sommaren och hösten 2006. 

Det har i sin tur att göra med att företagsetableringar 

är på gång vilket leder till ett 

stort antal nya arbetstillfällen i Jokkmokks 

kommun vilket innebär att lokaler behöver 

byggas om. 

Vattenfall beslutade under våren att förlägga 

en administrativ arbetsplats till Jokkmokk. 

Det innebär att cirka 25 nya arbetstillfällen 

skapas. 

9 

Dessutom håller ytterligare ett företag på 

att etablera sig i Jokkmokk. Det är ett företag 

som också skapar cirka tio arbetstillfällen 

av administrativ karaktär. Dessutom 

håller ett företag på att etablera sig i Porjus. 

Där är planerna att man inom ett år 

behöver ett stort antal anställda. 

Flyktingar 

Ett beslut har tagits om att Jokkmokks 

kommun ska ta emot cirka 30 flyktingar. 

En flyktingsamordnare ska rekryteras och 

förhoppningsvis kan Jokkmokks kommun 

ta emot de första flyktingarna under hösten 

2006. 

Allt detta sammantaget leder till att de bedömningar 

som görs är att efterfrågan på 

bostäder kommer att öka. Det rivningsprogram 

som gäller i Jokkmokks kommun 

innebär att 230 lägenheter ska bort från 

bostadsmarknaden under en femårsperiod. 

Halva tidsperioden har nu gått och rivningsplanerna 

följs. 

Utifrån de positiva händelser som redovisats 

ovan har en diskussion nu startats som 

innebär att rivningsprogrammet av bostäder 

i Jokkmokks kommun eventuellt kommer 

att avbrytas. 

Mål 

Ett nytt regelverk gällande mål och måluppfyllelse 

har trätt i kraft. I kommunallagen 

slås fast att för ekonomin ska anges de 

finansiella mål som är av betydelse för en 

god ekonomisk hushållning. 

Finansiella mål 

Sedan många år tillbaka har Jokkmokks 

kommun arbetat med finansiella mål. De 

finansiella målen och dess måluppfyllelse 

redovisas nedan:

Sammandrag måluppfyllelse finansiella mål 

Mål Måluppfyllelse 

Resultatet ska vara minst 

1,2% av verksamheternas 

nettokostnader. 

Andelen nettokostnader exklusive 

avskrivningar i förhållande 

till skatteintäkter och 

statsbidrag ska uppgå till max 

92%. 

Balanslikviditeten ska uppgå 

till minst 100%. 

Balanslikviditeten definieras 

som omsättningstillgångarna i 

förhållande till kortfristiga 

skulder. 

Soliditet. Målsättningen är att 

soliditeten ska ha en stigande 

trend och ligga runt 40-50%. 

Jokkmokks kommun ska 

amortera låneskulden med 

ungefär 6,5 mkr per år i syfte 

att vara skuldfri år 2020. 

Pensionsplaceringar ska uppgå 

till mellan en och fem miljoner 

kronor per år. 

Investeringsnivån bör ligga på 

maximalt ungefär 10 mkr per 

år. 

Fem av Jokkmokks kommuns sju finansiella 

mål är uppfyllda vid halvårsbokslutet 


I den prognos som upprättats för helåret 

2006 görs bedömningen att fyra av sju mål 

kommer att vara uppfyllda. Investeringsnivån 

bedöms överstiga fastställt finansiellt 

mål på helårsbasis 2006. 

Målet är inte uppfyllt. 

Redovisat resultat uppgår till 0,8% av verksamheternas 

nettokostnader. 

Målet är uppfyllt. 

Redovisad nettokostnadsandel uppgår till 92%. 

Målet är inte uppfyllt. 

Balanslikviditeten uppgår till 66,4%. När siffran understiger 

100% uppgår de kortfristiga skulderna till en 

högre nivå än vad omsättningstillgångarna uppgår till. 

Denna situation kan i normalfallet medföra risk för ett 

ökat upplåningsbehov. Med Jokkmokks kommuns 

upprättade amorteringsplan, vilken även följs, bedöms 

nivån på balanslikviditeten ändock vara tillfredsställande. 


Soliditeten uppgår till 50,3% med stigande trend. 


Låneskulden har amorterats med 5,5 mkr under första 

halvåret 2006 och ytterligare en miljon kronor kommer 

att amorteras under andra halvåret. 


1,1 mkr har placerats under första halvåret 2006. 


Jokkmokks kommun investeringsnivå uppgår till 3,2 

mkr under första halvåret 2006. Dock görs bedömningen 

att målet inte kommer att uppfyllas sett på 

helårsbasis 2006. 

10 

Verksamhetsmål 

Förutom de finansiella målen finns också 

fastslaget i kommunallagen att för verksamheten 

ska anges mål och riktlinjer som 

är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Inom de olika facknämnderna finns ett 

antal olika mål fastställda i de olika verksamhetsplanerna. 

Dock saknas ett övergripande måldokument 

inom Jokkmokks kommun. Beslut 

har tagits att en process kring att arbeta 

fram sådana mål ska påbörjas under hösten 


Månadsrapportering 

Sedan en tid tillbaka har ett resonemang 

förts om att komplettera kvartalsredovisningsrutinen 

i Jokkmokks kommun genom 

att införa en månadsrapporteringsrutin. 

Så har nu från och med april månad 2006 

skett. 

Månadsuppföljningen är av en enkel karaktär 

där respektive avdelning och enhet ska 

kommentera sin eventuella budgetavvikelse 

för aktuell period samt att varje avdelning 

och enhet samtidigt ska upprätta en 

helårsprognos för sin avdelning eller enhet. 

Månadsrapporteringsrutinen är som sagt 

nyligen införd i Jokkmokks kommun. Mest 

troligt kommer rutinen att utvecklas ytter- 

11 

ligare i framtiden men det är en god start 

på en förbättrad ekonomisk uppföljning. 

Den bedömning som görs nu är att Jokkmokks 

kommuns månadsuppföljning 

kommer att ske varje månad med start vid 

första kvartalsredovisningen varje år. 

Vid tidpunkten för januari och februari 

månaders uppföljningar finns inte ännu alla 

uppgifter i ekonomisystemet som skulle 

möjliggöra en korrekt månadsuppföljning 

varför månadsuppföljningarna planeras att 

starta vid varje enskilt års första kvartal. 

Energikostnader 

I stort sett alla energikostnader inom 

Jokkmokks kommuns fastigheter redovisar 

högre kostnader än budgeterat. Elpriset har 

ökat och ligger nu med ett kilowattpris 

klart över den nivå som antagits vid tillfället 

då budgeten beslutades. 

Ett antal fastigheter kommer att övergå 

från eluppvärmning till fjärrvärme eller till 

pellets. Det tar dock en viss tid att genomföra 

sådana förändringar.

Resultaträkning (mkr) 

Bokslut Prognos 

Jokkmokks kommun Januari-juni Januari-december 

2006 2005 2006 2005 

Verksamhetens intäkter 41,4 40,6 83,2 81,2 

Verksamhetens kostnader -163,2 -162,6 -329,6 -325,1 

Avskrivningar -9,3 -10,0 -18,7 -20,0 

Verksamhetens 

nettokostnader -131,2 -132,0 -265,0 -263,9 

Skatteintäkter 87,3 87,2 175,7 174,4 

Generella statsbidrag 45,1 46,1 90,9 92,2 

Finansiella intäkter 0,9 0,2 1,1 0,4 

Finansiella kostnader -1,0 -1,6 -2,2 -3,1 

Resultat före extra- 

ordinära poster 1,0 0,0 0,5 0,0 

Extraordinära intäkter 

Extraordinära kostnader 

ÅRETS RESULTAT 1,0 0,0 0,5 0,0 

12

Balansräkning (mkr) 

13 

Jokkmokks kommun 

TILLGÅNGAR 2006-06-30 2005-12-31 2005-06-30 

Anläggningstillgångar 

Imateriella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

-varav mark, byggnader och tekniska anläggningar 258,7 263,3 262,0 

-maskiner och inventarier 5,2 6,6 6,3 

-övr materiella anläggningstillgångar 

Finansiella anläggningstillgångar 9,0 9,0 9,0 

Summa anläggningstillgångar 272,9 278,9 277,3 

Omsättningstillgångar 

Förråd m.m. 0,0 0,0 0,0 

Fordringar 30,0 24,2 35,0 

Kortfristiga placeringar 20,4 19,3 18,0 

Kassa och bank 2,4 15,2 7,0 

Summa omsättningstillgångar 52,8 58,7 60,0 

SUMMA TILLGÅNGAR 325,7 337,6 337,3

Balansräkning (mkr) 

14 


EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 2006-06-30 2005-12-31 2005-06-30 

OCH SKULDER 

Eget kapital 

Ingående balans 162,8 162,2 162,2 

Periodens resultat 1,0 3,0 0,0 

Ekonomisk principförändring -2,4 

Summa Eget kapital 163,8 162,8 162,2 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 

och liknande förpliktelser 1,1 1,1 1,2 

Andra avsättningar 0,8 0,8 0,3 

Summa Avsättningar 1,9 1,9 1,5 

Skulder 

Långfristiga skulder 79,5 85,0 92,1 

Kortfristiga skulder 80,5 87,9 81,5 

Summa skulder 160,0 172,9 173,6 

SUMMA EGET KAPITAL, 

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 325,7 337,6 337,3 

Ansvarsförbindelser 

-pensionsförpliktelser som inte upptagits bland 

skulderna eller avsättningarna 109,0 109,6 110,0 

-löneskatt på pensionsförpliktelserna 26,4 26,6 26,7 

-övr ansvarsförbindelser 179,5 179,9 220,0 

Summa ansvarsförbindelser 314,9 316,1 356,7

VERKSAMHETEN 

Betalningsflödesrapport (mkr) 

15 


Januari- juni Januari- december 

2006 2005 2006 2005 

Verksamhetens intäkter 41,4 40,6 83,2 81,2 

Verksamhetens kostnader -163,2 -162,6 -329,9 -325,1 

Verksamhetens nettokostnader -121,8 -122,0 -246,7 -243,9 

Skatteintäkter och statsbidrag 132,3 133,3 266,6 266,6 

Finansiella intäkter 0,9 0,2 1,1 0,4 

Finansiella kostnader -1,0 -1,6 -2,2 -3,1 

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 

Verksamhetsnetto 10,4 9,9 18,8 20,0 

INVESTERINGAR 

Inköp av materiella tillgångar -3,3 -7,4 -16,7 -15,2 

Avyttrade materiella tillgångar 0,0 0,2 0,0 0,2 

Inköp av finansiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 

Investeringsnetto -3,3 -7,2 -16,7 -15,0 

FINANSIERING 

Utlåning/ökning av långfristiga skulder 

Långfristig upplåning 

Amortering -5,5 -0,1 -7,0 -4,2 

Finansieringsnetto -5,5 -0,1 -7,0 -4,2 

Rörelsekapital 

Ökning(-)/minskning(+) av förråd 0,0 0,0 0,0 0,0 

Ökning(-)/minskning(+) av kortfr. fordringar -7,0 2,8 0,0 -7,2 

Ökning(+)/minskning(-) av kortfr. skulder -7,4 -8,5 4,9 3,3 

Rörelsekapitalets förändring -14,4 -5,7 4,9 -3,9 

Förändring av likvida medel -12,8 -3,1 0,0 -3,1 

Likvida medel vid årets början 15,2 10,1 15,2 10,1 

Likvida medel vid årets slut 2,4 7,0 15,2 7,0 

-12,8 -3,1 0,0 -3,1

Resultaträkning mot budget 2006 (mkr) 


Jokkmokks kommun Januari-juni 2006 Januari-december 2006 

Utfall Budget Diff Prognos Budget Diff 

Verksamhetens intäkter 41,4 41,4 0,0 83,2 82,7 0,5 

Verksamhetens kostnader -163,2 -163,1 -0,1 -329,6 -326,3 -3,3 

Avskrivningar -9,3 -9,3 0,0 -18,7 -18,7 0,0 

Verksamhetens 

nettokostnader -131,2 -131,1 -0,1 -265,0 -262,2 -2,8 

Skatteintäkter 87,3 87,3 0,0 175,7 174,7 1,0 

Generella statsbidrag 45,1 45,1 0,0 90,9 90,2 0,7 

Finansiella intäkter 0,9 0,2 0,7 1,1 0,3 0,8 

Finansiella kostnader -1,0 -1,2 0,2 -2,2 -2,5 0,3 

Resultat före extra- 

ordinära poster 1,0 0,2 0,8 0,5 0,5 0,0 

Extraordinära intäkter 

Extraordinära kostnader 

PERIODENS RESULTAT 1,0 0,2 0,8 0,5 0,5 0,0 

16

Balansräkning mot budget 2006 (mkr) 

17 

Prognos 

Jokkmokks kommun Januari-december 2006 

TILLGÅNGAR Prognos Budget Diff 

Anläggningstillgångar 276,9 270,0 0,0 

Omsättningstillgångar 58,7 62,9 2,1 

SUMMA TILLGÅNGAR 335,6 332,9 2,1 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 

OCH SKULDER 

Eget kapital 163,3 162,7 0,0 

-varav periodens resultat 0,5 0,5 0,0 

Avsättningar 1,5 1,5 0,0 

-varav pensioner 1,2 1,2 0,0 

Skulder 170,8 168,7 2,1 

-varav långfristiga 78,0 78,7 -0,7 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- 

NINGAR OCH SKULDER 335,6 332,9 2,1 

Information om verksamheternas budgetavvikelser 

Utfall januari – juni 2006 och prognos helår 2006 – detaljkommentarer 

Den positiva budgetavvikelsen uppgående till 0,8 mkr för första halvåret 2006 har främst att 

göra med att de finansiella kostnaderna och intäkterna blivit bättre än budgeterat för första 

halvåret 2006.

En viss budgetavvikelse noteras även inom verksamheternas olika områden enligt tabellen 

nedan. 

Helårsprognosens motsvarande siffror är att finansieringen ger en ytterligare positiv budgetavvikelse 

men summan av verksamheternas negativa budgetavvikelse uppgår till samma nivå 

som den positiva budgetavvikelsen inom finansieringen. Som en följd av detta blir prognosen 

för Jokkmokks kommun som helhet att budgeten kommer att följas sett över hela året 2006. 

Mkr Budgetavvikelse Budgetavvikelse 

januari – juni 2006 prognos helår 2006 

Kommunstyrelsen -0,2 -2,3 

Barn- & utbildningsnämnden +-0 -0,2 

Socialnämnden +0,1 -0,3 

Samhällsbyggarnämnden +-0 +-0 

Kultur- och fritidsnämnden +-0 +-0 

Summa verksamheterna -0,1 -2,8 

Finansieringen +0,9 +2,8 

Summa budgetavvikelse +0,8 +-0 

Kommunstyrelsen 

Utfall januari – juni: -0,2 mkr Prognos helår 2006: -2,3 mkr 

Kommunstyrelsens budgetavvikelse efter första halvåret 2006 uppgår till -0,2 mkr. Nettounderskottet 

består av diverse budgetunderskott i kombination med vissa enheters budgetöverskott. 

Det är främst inom fastighetsförvaltningen som budgetunderskott noteras. 

Prognosen för helåret är att kostnaderna inom Kommunstyrelsens område kommer att överstiga 

budgeterade värden med totalt 2,3 mkr. Även i helårsprognosen är det främst inom fastighetsförvaltningen 

som den negativa budgetavvikelsen noteras. 

Teknik- och serviceenheten, utfall januari – juni -0,8 mkr. Prognos helår -3,0 mkr. 

Teknik- och serviceenheten är en, från och med år 2005, nybildad enhet som innefattar fastighetsförvaltningen, 

gatukontoret, städpoolen och matpolen. 

Av teknik- och serviceenhetens redovisade budgetunderskott för första halvåret uppgående till 

0,8 mkr står fastighetsförvaltningen för hela detta underskott. 

Helårsprognosen inom teknik- och serviceenheten uppgår till en negativ budgetavvikelse om 

3,0 mkr. Även i helårsprognosen är det fastighetsförvaltningen som står för den klart största 

delen av teknik- och serviceenhetens totala budgetunderskott. 

Nedan redovisas respektive del inom teknik- och serviceenheten: 

18

Fastighetsförvaltningen, utfall januari-juni -0,8 mkr. Prognos helår -2,4 mkr. 

Budgetunderskottet inom fastighetsförvaltningen har ökat kraftigt jämfört med första kvartalsrapporten. 

Även helårsprognosens budgetunderskott har ökat kraftigt. 

Fortfarande saknas chef för fastighetsförvaltningen och för teknik- och serviceenheten. Rekrytering 

pågår av fastighetsansvarig. Enheten har nu under drygt ett och ett halvt år som den 

funnits saknat chef. Det är drygt två år sedan VD:n för AB Jokkmokkshus slutade. Under våren 

2006 har en ny VD rekryterats i AB Jokkmokkshus. I den gamla organisationen hade 

VD:n för bostadsbolaget, via ett förvaltningsavtal, ansvaret även för kommunens fastigheter 

och fastighetsförvaltningens budget. Så är inte fallet i den organisation som gällt från och med 

år 2005. 

I praktiken fungerar det dock fortfarande i enlighet med den gamla organisationen eftersom 

chefen för fastighetsförvaltningen, tillika fastighetsansvarig, ej ännu rekryterats. Det är alltså 

egentligen som så att nu drivs fastighetsfrågorna precis lika som i den tidigare organisationen 

men med en medarbetare mindre. 

Konsekvensen av en sådan situation blir i längden ohållbar och följden ser vi i konsekventa 

budgetunderskott i kommunens fastighetsförvaltning. Det finns inte personella resurser som 

kan arbeta med fastighetsfrågor så att kostnaderna och intäkterna hålls på en optimal nivå. I 

budgetarbetet beslutas att kostnadssänkande åtgärder ska genomföras men personella resurser 

saknas för att arbeta med dessa frågor fullt ut. 

Det befarade budgetunderskottet inom fastighetsförvaltningen år 2006 har att göra med ett 

antal fastigheter som ur ett ekonomiskt perspektiv inte följer de planer som upprättats. Dessa 

fastigheter gås igenom en och en nedan och de består av följande: 

• Objekt 119, Heboverken i Jokkmokk 

• Objekt 123, Hantverkshuset i Vuollerim 

• Objekt 126, Industrihus i Porjus 

• Objekt 133, Samhall i Vuollerim 

• Objekt 134-135, Sågen och komponentfabriken i Jokkmokk 

• Objekt 195, Markreserv 

• Objekt 205, Ishallen i Jokkmokk 

• Objekt 215, Servicehuset i Kåbdalis 

Objekt 119, Heboverken i Jokkmokk, helårsprognos -0,3 mkr 

Under hösten 2005 påbörjades verksamhet i denna industrilokal efter det att den stått tom under 

tiden efter det att Wibe avvecklade sin verksamhet i Jokkmokk. Förzinkningsanläggningen 

togs åter i bruk. I angränsande lokal startade ett verkstadsföretag – Weldex – verksamhet. 

Weldex betalade driftskostnaderna för fastigheten. 

Budgeten för år 2006 upprättades efter dessa förutsättningar varför inget budgetunderskott 

noteras för första halvåret. 

Nu är dock Weldex inte längre kvar i lokalerna varför Jokkmokks kommun återigen från och 

med augusti 2006 får ta hand om driftskostnaderna. Den prognos som nu görs är att ett budgetunderskott 

kommer att uppgå till cirka 300 tkr för helåret 2006. 

19

Objekt 123, Hantverkshuset i Vuollerim, helårsprognos -0,2 mkr 

Vad gäller Hantverkshuset i Vuollerim är det energikostnaderna som förklarar de höjda kostnaderna 

jämfört med budget. Efter årets första sex månader är elkostnaderna 80 tkr högre än 

budgeterat. Den budgeterade årskostnaden uppgår till 100 tkr och förbrukningen på sex månader 

är knappt 150 tkr. Därmed görs bedömningen nu att elkostnaderna kommer att hamna 

på cirka 300 tkr för helåret vilket leder till en negativ budgetavvikelse på helårsbasis uppgående 

till 200 tkr. 

Objekt 126, Industrihus i Porjus, helårsprognos -0,2 mkr 

Även vad gäller Industrihuset i Porjus är elkostnaderna högre än budgeterat. Efter årets första 

sex månader är det totala budgetunderskottet på fastigheten cirka 90 tkr. Underskottet på elkostnadskontot 

är ännu större. Ett beslut har tagits att installera en pelletspanna i industrihuset 

i Porjus i syfte att sänka energikostnaderna. Tyvärr har det uppstått leveransproblem av denna 

installation varför prognosen blir att ett budgetunderskott kommer att uppgå till cirka 200 tkr 

på helårsbasis. 

Objekt 133, Samhall i Vuollerim, helårsprognos -0,2 mkr 

Denna fastighet saknar hyresgäst och därmed hyresintäkter. I budgeten har tagits upp att hyresintäkter 

ska komma in och att driftskostnader ska tas av hyresgästen. Ett budgetunderskott 

uppgående till knappt 100 tkr noteras för första halvåret och i helårsprognosen antas att budgetunderskottet 

fördubblas. 

Objekt 134-135, Sågen och komp.fabr. i Jokkmokk, helårsprognos -1,0 mkr 

Företaget som bedrev verksamhet i dessa lokaler gick i konkurs under hösten 2005. Försök till 

att få igång ny verksamhet pågår. 

I budgeten för år 2006 har antagits att ingen verksamhet ska pågå under år 2006. Beslutet efter 

budgetberedningens förslag under hösten 2005 var att sänka uppvärmningskostnaderna till att 

endast uppgå till sparvärme. Fjärrvärmekostnaderna är budgeterade till 75 tkr på helårsbasis 

och utfallet efter sex månader uppgår till 463 tkr. Elkostnaderna har budgeterats till 260 tkr på 

helårsbasis och utfallet uppgår till 82 tkr efter sex månader. 

Budgetunderskottet för sågen och komponentfabriken i Jokkmokk uppgår därmed till drygt 

300 tkr för årets första sex månader. Ett kraftigt budgetunderskott på cirka 1,0 mkr förväntas 

därmed på helårsbasis. 

Objekt 195, Markreserv, helårsprognos -0,3 mkr 

I budgeten har under de senaste åren tagits upp ett belopp på 300 tkr med kommentarer om att 

Jokkmokks kommun ska sälja tomter i Kvikkjokk. Ingen försäljning har skett under de senaste 

åren. Budgetberedningens förslag till beslut under hösten 2005 var att återigen ta upp 300 

tkr för försäljning av tomter i Kvikkjokk. Uppdraget skulle läggas på Strukturum. Ingen försäljning 

har ännu skett och bedömningen som nu görs är att inte heller under år 2006 kommer 

någon försäljning av tomter att ske. 

20

Budgetunderskottet uppgår därmed till 150 tkr för årets första sex månader och helårsprognosen 

är att budgetunderskott kommer att bli 300 tkr. 

Objekt 205, Ishallen i Jokkmokk, helårsprognos -0,1 mkr 

Budgetunderskottet för ishallen uppgår till cirka 50 tkr för första halvåret. Underskottet på 

kontona för el och fjärrvärme är dock 94 tkr högre än vad som budgeterats för första halvåret. 

I budgetberedningen föreslogs att energikostnadsbudgeten skulle sänkas med 100 tkr med 

motiv om att fjärrvärme skulle installeras. I utfallet för första halvåret noteras ingen sådan 

sänkt kostnad. 

Bedömningen i helårsprognosen är att budgetunderskottet kommer att bli 100 tkr. 

Objekt 215, Servicehuset i Kåbdalis, helårsprognos -0,1 mkr 

Vad gäller servicehuset i Kåbdalis noteras ett budgetunderskott på 60 tkr för årets första sex 

månader. I budgeten har tagits upp 100 tkr i intäkter. Under år 2005 har inga intäkter redovisats. 

Hyresgästen hyr lokalen utan kostnad. 

Även i budgeten för år 2006 har alltså 100 tkr tagits upp som hyresintäkt. Inget belopp finns 

redovisat som hyresintäkt på denna fastighet. Budgetberedningen föreslog under hösten 2005 

att fastigheten skulle försöka säljas. Ingen försäljning har skett under året. 

Enligt de bedömningar som görs nu kommer hyresgästen att nyttja lokalerna utan kostnad 

även för resten av år 2006 varför helårsprognosen blir att ett budgetunderskott uppgående till 

100 tkr kommer att uppstå för helåret 2006. 

Sammanställning budgetavvikelse objekt för objekt fastighetsförvaltningen 

Objekt Budgetavvikelse Helårsprognos 

januari-juni 

119, Heboverken i Jokkmokk 0 tkr -300 tkr 

123, Hantverkshuset i Vuollerim -80 tkr -200 tkr 

126, Industrihus i Porjus -90 tkr -200 tkr 

133, Samhall i Vuollerim -100 tkr -200 tkr 

134-135, Sågen och komp.fabr. Jokkmokk -300 tkr -1 000 tkr 

195, Markreserv -150 tkr -300 tkr 

205, Ishallen i Jokkmokk -50 tkr -100 tkr 

215, Servicehuset i Kåbdalis -60 tkr -100 tkr 

Summa: -830 tkr -2 400 tkr 

Gatukontoret, utfall januari-juni +-0 mkr. Prognos helår -0,6 mkr. 

Gatukontoret följer upprättad budget för första halvåret. Dock görs bedömningar att budgeten 

kommer att överskridas med totalt 0,6 mkr för helåret. 

0,1 mkr av dessa förklaras med att en ny skatt över avfallshanteringen har införts från och 

med den första juli 2006. Den uppgår till 94 kronor per ton. Budgeten har höjts på grund av 

21

denna kostnadsökning men ökningen bedöms nu bli cirka 0,1 mkr högre än vad den budgeterade 

kostnadsökningen uppgår till. 

Under våren har många vattenledningar frusit sönder. Under sommaren och hösten kommer 

en mängd reparationer och en stor del underhållsarbeten att göras som en följd av vårens skador. 

Bedömningen som görs just nu är att kostnaderna för vattenförsörjningen kommer att 

överstiga budget med cirka 0,5 mkr. 

Städpoolen, utfall januari-juni +-0 mkr. Prognos helår +0,1 mkr. 

Städpoolens siffror för första halvåret 2006 visar att utfallet följer budgeten i sin helhet. Från 

och med första juni har en ny kund kommit till varför bedömningen är att städpoolen kommer 

att redovisa en positiv budgetavvikelse på 0,1 mkr för helåret 2006. 

Matpolen, utfall januari-juni +-0 mkr. Prognos helår -0,1 mkr. 

Matpolen redovisar nettokostnader som uppgår till samma nivå som budget för årets första 

sex månader. 

Under hösten 2005 beslutades att verksamheten skulle förändras så tillvida att mat skulle 

transporteras från Jokkmokk till Porjus i stället för att maten skulle tillagas i Porjus. Budgeten 

anpassades utifrån denna kostnadssänkning. Beslutet innebar att förändringen skulle ske från 

och med januari 2006. 

Ganska omgående ändrades beslutet så att förändringen skulle ske från och med sommaren 

2006. Ingen budgetförändring skedde dock utifrån detta förändrade beslut. Budskapet var att 

försöka hålla kostnaderna nere trots att den kostnadssänkande förändringen flyttades fram ett 

halvår. 

Utifrån det som skett under första halvåret har personalkostnaderna blivit högre än budgeterat 

men samtidigt har livsmedelskostnaderna lyckats hållas på en väldigt låg nivå. Samtidigt har 

en pooltjänst vakanshållits vilket vägt upp den sänkta intäktsnivån från gymnasieskolan vilket 

förändrades efter det att budgetbeslutet tagits. Totalt sett följer därför nettokostnaderna budgeterad 

nivå för första halvåret 2006. 

Den ökade personalkostnaden under första halvåret i kombination med en annan kostnadsökning 

som har att göra med ett varsel och en uppsägning leder till att prognosen för helåret blir 

att nettokostnaderna kommer att överstiga budgeterad nivå med 0,1 mkr för helåret 2006. 

Kommunledningskontoret, utfall januari – juni +0,5 mkr. Prognos helår +1,0 mkr. 

Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag har flyttats från Socialnämnden till Kommunstyrelsen. 

Under årets sex första månader överstiger kostnaderna budget med cirka 0,1 mkr. Bedömningen 

som görs är dock att på helårsbasis kommer budgeten att följas. 

I övrigt noteras ett antal kostnadssänkande åtgärder i kombination med ökade intäkter. Det är 

främst inom fiskeriverksamheten som ett intäktsbelopp uppgår till klart högre belopp än vad 

som budgeterats. En allmän återhållsamhet under andra halvåret leder till att bedömningen 

som nu görs är att nettokostnaderna kommer att hamna cirka 1,0 mkr under budgeterad nivå. 

22

Administrativa enheten, utfall januari – juni +-0 mkr. Prognos helår -0,2 mkr. 

Kostnaderna för årets första sex månader följer budget. Bedömningen som görs är dock att 

kostnaderna kommer att överstiga budget med cirka 0,2 mkr när helåret 2006 summeras. Det 

har att göra med att i budgeten för år 2006 räknades hem en kostnadssänkning avseende 

vaktmästeriresurserna. 

Vaktmästeriutredning är klar och den kommer att verkställas successivt under hösten 2006. 

Budgetmässigt kommer dock förändringarna att ske från och med budgetåret 2007. Eftersom 

registratorstjänsten är tillsatt från och med juni 2006 och då tjänsten i telefonväxeln utökas 

från och med augusti 2006 kommer administrativa enheten att ha en tjänst mer än vad som är 

budgeterat under hösten 2006. 

Ekonomienheten, utfall januari – juni +-0 mkr. Prognos helår -0,1 mkr. 

Kostnaderna för årets första sex månader följer budget. Dock görs bedömningen att försäkringskostnaderna 

inte kommer att sänkas lika mycket som antogs i budgeten för helåret 2006. 

Prognosen för helåret blir att kostnaderna kommer att överstiga budget med 0,1 mkr. 

Förhandlingar pågår med försäkringsbolaget gällande premienivåerna. Det är möjligt att försäkringspremierna 

kan sänkas från och med år 2007. 

IT-enheten, utfall januari – juni +0,2 mkr. Prognos helår +-0 mkr. 

IT-enheten redovisar högre intäkter än budgeterat för årets första halvår. Det är Jokknetverksamheten 

som går bättre än budgeterat men en stor del är förutbetalda intäkter vilket leder 

till att den bedömningen som nu görs är att nettokostnadsbudgeten för helåret kommer att 

följas. 

Summa Kommunstyrelsen, prognos -2,3 mkr 

Det sammantagna prognostiserade budgetunderskottet i Kommunstyrelsen uppgår därmed till 

2,3 mkr för helåret 2006. 

• Kommunledningskontoret inklusive bostadsanpassning: +1,0 mkr 

• Administrativa enheten: - 0,2 mkr 

• Ekonomienheten: - 0,1 mkr 

• Personalenheten: +-0 mkr 

• IT-enheten: +-0 mkr 

• Teknik och service: - 3,0 mkr 

o varav fastighetsförvaltningen - 2,4 mkr 

o gatukontoret - 0,6 mkr 

o städpoolen +0,1 mkr 

o matpolen - 0,1 mkr 

• Utvecklingsenheten: +-0 mkr 

Summa Kommunstyrelsen: -2,3 mkr 

23

Barn- och utbildningsnämnden 

Utfall januari – juni: +-0 mkr Prognos helår 2006: -0,2 mkr 

Barn- och utbildningsnämnden redovisar för perioden januari – juni nettokostnader som uppgår 

till samma nivå som budget då hänsyn tas till periodiseringseffekter. 

I helårsprognosen för år 2006 görs bedömningen att nettokostnaderna kommer att överstiga 

budgeterad nivå med 0,2 mkr. 

Det är en liten förbättring jämfört med den bedömning som gjordes i samband med upprättandet 

av årets första kvartalsrapport. 

De interkommunala kostnaderna ser fortfarande ut som att de kommer att överstiga budgeterad 

nivå. Det har att göra med att fler elever väljer att studera på gymnasiet i någon annan 

kommun jämfört med vad som budgeterats. Definitiva siffror finns dock inte ännu. 

Personalkostnaderna bedöms följa budgeterad nivå. Ett antal medarbetare har tackat ja till 

erbjudanden om avgångsvederlag men trots detta råder en övertalighet inom Barn- och utbildningsnämndens 

verksamhetsområde. 

Kostnaderna för den samiska förskolan och för den samiska skolan bedöms uppgå till en något 

lägre nivå än vad som budgeterats. De totala intäkterna inom Barn- och utbildningsnämnden 

kommer samtidigt att överstiga budgeterad nivå vilket väger upp den större delen av de 

ökade interkommunala kostnaderna. 

Den totala bedömningen gällande budgetavvikelsen inom Barn- och utbildningsnämndens 

område är att de budgeterade nettokostnaderna kommer att överstigas med 0,2 mkr. 

Socialnämnden 

Utfall januari – juni: +0,1 mkr Prognos helår 2006: -0,3 mkr 

Utfallet för första halvåret uppgår till ett budgetöverskott uppgående till 0,1 mkr. Bedömningen 

för helåret 2006 är att ett budgetunderskott kommer att uppstå till ett belopp uppgående till 

cirka 0,3 mkr. I tidigare helårsrapporter har bedömningen gjorts att olika typer av kostnadssänkande 

åtgärder ska – trots det faktum att en mängd olika typer av kostnader kommer att 

öka – leda till att nettokostnaderna på helårsbasis kommer att uppgå till budgeterad nivå. 

Nu görs en förändring av denna bedömning. De kostnadsposter som bedöms öka ökar så pass 

mycket så att de kostnadssänkande åtgärderna i syfte att komma i budgetbalans inte kommer 

upp i samma nivå som de kostnadsökande händelserna. 

Därmed uppstår ett prognostiserat budgetunderskott på helårsbasis. Beloppet bedöms bli -0,3 

mkr. 

Kostnaderna inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) fortsätter att öka. Dels ökar kostnaderna 

för försörjningsstöd och dessutom ökar kostnaderna för missbruksvård för vuxna. 

24

Äldreomsorgen i Jokkmokks kommun har i juni 2006 fått besked om att medel för kompetensutveckling 

– sammanlagt 1,3 mkr, fördelat till åren 2006, 2007 och 2008 – kommer att 

utbetalas. 

Det är ännu svårt att göra en bedömning om hur stor del av medlen kommer att fördelas mellan 

respektive år eftersom utbildningsaktiviteterna och dess kostnader kommer att se olika ut 

från år till år. Medlen är avsedda att täcka kostnader för föreläsararvoden och utbildningsmaterial. 

Personalkostnader täcks inte av dessa medel utan verksamheterna planerar om resurserna, 

använder sina egna utbildningsmedel samt utnyttjar de utbildningsvikariat som anvisas 

från arbetsmarknadsverket och som är ämnade för ändamålet. 

Samhällsbyggarnämnden 

Utfall januari – juni: +-0 mkr Prognos helår 2006: +-0 mkr 

Inom Samhällsbyggarnämndens område uppgår de redovisade nettokostnaderna till exakt 

samma nivå som de budgeterade för aktuell period. 

Samtliga enheter inom Samhällsbyggarnämnden följer sin budget efter första halvåret. Även i 

helårsprognosen bedömer samtliga enheter att de kommer att följa sin budget. 

Kultur- och fritidsnämnden 

Utfall januari – juni: +-0 mkr Prognos helår 2006: +-0 mkr 

Inom Kultur- och fritidsnämndens område uppgår de redovisade nettokostnaderna till samma 

nivå som de budgeterade för aktuell period när hänsyn tas till periodiseringseffekterna. 

I den prognos som upprättats över Kultur- och fritidsnämnden framgår det att nettokostnaderna 

kommer att bli desamma som budgeterats. 

Sammanfattning driften 

Utfall januari – juni: -0,1 mkr Prognos helår 2006: -2,8 mkr 

Resonemanget ovan innebär att nettokostnaderna i driften för årets första sex månader uppgår 

till 0,1 mkr högre vad som budgeterats. Helårsprognosen för år 2006 avseende driften är att 

nettokostnaderna kommer att uppgå till 2,8 mkr högre än vad som budgeterats. 

Sammanfattning finansieringen 

Utfall januari – juni: +0,9 mkr Prognos helår 2006: +2,8 mkr 

Sammantaget för finansieringens del under årets sex första månader uppgår differensen mot 

de budgeterade värdena till +0,9 mkr. Prognosen för finansieringen avseende helåret 2006 

uppgår till ett budgetöverskott på 2,8 mkr. 

Förklaringen till finansieringens positiva budgetavvikelse gällande årets första halvår och 

gällande prognosen för helåret 2006 står att finna i att ränteintäkterna är och blir högre än 

25

udgeterat samtidigt som räntekostnaderna är och blir lägre än budgeterat. Dessutom bedöms 

att skatteintäkterna och statsbidragen blir högre än vad som budgeterats. 

Finansiella intäkter och placeringar 

De finansiella intäkterna bedöms bli 0,8 mkr högre än vad som budgeterats för helåret 2006. 

Redan efter första halvåret uppgår de finansiella intäkterna till ett budgetöverskott på 0,7 mkr. 

Det har att göra med en kortsiktig placering till en mycket hög och bra ränta som gjorts under 

första halvåret. Den placeringen har i sin tur att göra med en omläggning av en finansiell placering 

som Jokkmokks kommun gör i syfte att klara framtida pensionsåtaganden. Allt i enlighet 

med den placeringspolicy som gäller för Jokkmokks kommun och dessutom i enlighet 

med de långsiktiga finansiella målen. 

Finansiella kostnader och amorteringar 

De finansiella kostnaderna bedöms bli 0,3 mkr lägre än budgeterat för helåret 2006. Efter första 

halvåret uppgår de finansiella kostnaderna till 0,2 mkr lägre än budgeterat. Förklaringen 

till detta står att finna i att Jokkmokks kommun amorterat låneskulden tidigare än budgeterat 

under år 2006. Redan under första halvåret har det långsiktiga finansiella målet uppfyllts för 

år 2006. 

Trots en under året höjd räntenivå har den budget som upprättats gällande finansiella kostnader 

dessutom en högre procentsats gällande räntenivå än vad som nu bedöms bli fallet på helårsbasis. 

Amorteringar, placeringar och likviditet 

Såväl de finansiella målen som rör Jokkmokks kommuns amorteringsplan som de finansiella 

mål som rör placeringarna av pensionsmedel har uppfyllts under första halvåret 2006. 

Som en följd av dessa amorteringar och placeringar är likviditeten i Jokkmokks kommun fortsatt 

mycket ansträngd. Jokkmokks kommun nyttjar checkkreditet från och till. 

Investeringar och likviditet 

Investeringsnivån har legat på en mycket låg nivå under första halvåret. Det är också en förklaring 

till att lån har kunnat amorteras enligt den långsiktiga amorteringsplanen och att pensionsmedel 

har kunnat placeras. 

Det som nu står för dörren under andra halvåret 2006 är dock en ganska investeringsintensiv 

period. Den bedömning som nu görs är att budgeterad investeringsnivå kommer att följas på 

helårsbasis. Under årets första sex månader har Jokkmokks kommun investerat för totalt 3,2 

mkr men helårsprognosen är att budgeten på 16,7 mkr alltså kommer att följas. 

Det i sin tur leder till att likviditeten under andra halvåret 2006 kommer att bli ytterligare 

mycket ansträngd. Som det ser ut just nu kan det bli aktuellt med nyupplåning igen. 

26

Sett utifrån de finansiella målen skulle det vara olyckligt med en situation då Jokkmokks 

kommun måste låna pengar och därmed öka låneskulden varför det inför varje nytt investeringsbeslut 

mycket noga måste övervägas om aktuell investering ska genomföras eller inte. 

Det bör också i sammanhanget övervägas om de redan beslutade investeringarna kan skjutas 

på framtiden. 

Om inte investeringsnivån kan hållas på en rimlig nivå under hösten 2006 måste alltså nyupplåning 

ske och därmed måste de långsiktiga finansiella målen omarbetas. 

Skatteintäkter och statsbidrag 

Utifrån den information som för närvarande finns att tillgå konstateras att skatteintäkterna 

bedöms bli 1,0 mkr bättre än budgeterat. Prognosen för helåret 2006 gällande statsbidragen är 

att de kommer att bli cirka 0,7 mkr bättre än budgeterat. 

Det har att göra med att uppräkningsfaktorerna bedöms bli bättre än budgeterat och dessutom 

görs bedömningen att befolkningsminskningen blir lägre än budgeterat. Jokkmokks kommun 

har budgeterat en minskning med 100 invånare för helåret 2006. 

Sammanfattning Jokkmokks kommuns resultat 

Utfall januari – juni: +1,0 mkr Prognos helår 2006: +0,5 mkr 

Finansieringen redovisar ett budgetöverskott för årets första sex månader med 0,9 mkr samtidigt 

som driften redovisar ett sammanlagt budgetunderskott på 0,1 mkr. 

Det innebär att den totala budgetavvikelsen för Jokkmokks kommun blir +0,8 mkr för första 

halvåret 2006. Det budgeterade resultatet för perioden uppgår till +0,2 mkr. Budgetavvikelsen 

på +0,8 mkr innebär därmed att Jokkmokks kommun redovisar ett resultat efter årets första 

halvår uppgående till +1,0 mkr. 

Helårsprognosen år 2006 visar att budgeten kommer att följas. När verksamheternas driftskostnader 

summeras, noteras dock ett budgetunderskott på 2,8 mkr. 

Finansieringens budgetavvikelse för helåret 2006 bedöms uppgå till +2,8 mkr vilket tillsammans 

med den negativa budgetavvikelsen inom driften alltså innebär att budgeten följs för 

helåret 2006. 

Budgeterat helårsresultat år 2006 uppgår till +0,5 mkr vilket alltså därmed även det prognostiserade 

helårsresultatet för Jokkmokks kommun uppgår till. 

Jokkmokk 2006-07-20 

Anders Nygårds 

Ekonomichef 


27

Balansräkning mot budget 2006 - Jokkmokks kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?