You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Europa tar emot mindre än 5 000 kvotflyktingar i år.<br />
Av dessa tar Sverige cirka 1 900. Det visar att vi tar<br />
emot många i förhållande till andra EU-länder, säger<br />
George.<br />
Han påpekar att siffran inte räcker, vare sig för<br />
Sverige eller för något annat EU-land.<br />
- Det gäller för oss att hitta nya strategier för att<br />
förmå fler länder att ta sin del av ansvaret för dessa<br />
människor som är bland de mest utsatta i världen<br />
I Europa har många länder hittills haft svårt att inse<br />
ansvaret för att ta emot kvotflyktingar.<br />
- Flera av de nya EU-länderna har ju också själva en<br />
svår situation, inte minst ekonomiskt. Men Rumänien<br />
har ändå skapat 150 platser för vidarebosättning. Det<br />
är en bra början.<br />
I många länder, exempelvis i Mellanöstern, är<br />
arbetet med vidarebosättning otänkbart så länge de är<br />
iblandade i svåra konflikter.<br />
Stora problem att lösa finns i afrikanska länder, exempelvis<br />
Eritrea, Somalia, Sudan, Kongo och Etiopien, där<br />
enorma flyktingströmmar rör sig inom det egna landet<br />
eller över gränserna till grannländer.<br />
- Där finns enorma behov och frivilligorganisationerna<br />
gör så mycket de kan, säger George Joseph, som<br />
trots nedslående uppgifter om lidande människor, inte<br />
minst kvinnor som utnyttjas i storstäderna, vill hoppas<br />
att si tuationen ska bli bättre – om villigheten att ta<br />
emot flyk tingar ökar.<br />
- Fler EU-länder måste öppna sina gränser.<br />
Den internationella benämningen på kvotflyktingarbetet<br />
är ATCR/WGR. Förkortningarna står för Annual<br />
Tripartite Consultations on Resettlement/Working<br />
Group on Resettlement och anspelar på arbetssättet: tre<br />
möten per år, ett trepartsmöte och två arbetsmöten.<br />
- Det första arbetsmötet hölls i oktober 2009 i<br />
Genève och det andra i mars i Timisoara i Rumänien.<br />
Där har ett evacuation transit centre öppnats för att ta<br />
emot flyktingar som snabbt måste evakueras i väntan<br />
på permanent vidarebosättning, berättar Marie Eidem.<br />
Arbetet avslutas med ett trepartssamtal i Genève i<br />
början av juli med över 200 inbjudna deltagare från<br />
hela världen.<br />
De tre parterna är FN:s flyktingorgan UNHCR och<br />
vidarebosättningsländernas regeringar och frivilligorganisationer.<br />
Deltar gör också representanter för EU<br />
och IOM, som är en internationell organisation för<br />
migration.<br />
Om arbetet inom ATCR/WGR säger George<br />
Joseph:<br />
- Det är ett arbete på lång sikt och även om det<br />
verkar oöverstigligt med så många på flykt får vi inte<br />
förtröttas. Vi behöver ögon och öron över hela världen<br />
för att hjälpa nödställda människor.<br />
Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse<br />
aktuellt | sid. 11<br />
Migrationsverket<br />
om kvotflyktingar<br />
Från migrationsverket vidarebefordrar<br />
vi följande information:<br />
Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950. Processen kring<br />
uttagningarna och den organiserade överföringen av flyktingarna<br />
kallas vidarebosättning (på engelska resettlement).<br />
Varje år tilldelar regeringen medel för att Migrationsverket ska<br />
kunna överföra cirka 1 700—1 900 kvotflyktingar till Sverige. Idag<br />
tar 19 länder emot kvotflyktingar på årlig basis.<br />
Flyktingkvoten är i första hand avsedd för flyktingar och andra<br />
personer i behov av skydd. Vilka nationaliteter och var flyktingarna<br />
ska hämtas bestäms i samarbete med UNHCR.<br />
Inriktningen på uttagningarna, liksom antalet kvotplatser, bestäms<br />
av Sveriges regering. Flyktingkvoten för 2009 var 1 900 personer.<br />
När en kvotflykting fått tillstånd att komma till Sverige ska<br />
Migrationsverket hitta en lämplig kommun där personen kan bo.<br />
Kvotflyktingar reser direkt in i en kommun och deras inresa<br />
förutsätter att boende är ordnat. Kvotflyktingarnas familjesammansättning,<br />
språk, ålder, utbildning, hälsotillstånd, arbetslivserfarenhet<br />
och liknande har betydelse för kommunplaceringen.<br />
Det är kommunerna som avgör om de kan ta emot eller inte.<br />
” För Sverige var det ett naturligt val att lägga fokus<br />
på att utvidga vidarebosättningen för att överbrygga<br />
gapet mellan flyktingars behov och de existerande<br />
nationella flyktingkvoterna.<br />
Sverige är ett litet land och kommer aldrig att kunna<br />
bidra med det antal vidarebosättningar som större länd er<br />
har men vi tror att alla länder faktiskt kan arbeta tillsammans<br />
för att bidra till att lösa flyktingars behov av<br />
skydd.”<br />
( Oskar Ekblad, i ATCR/WGR:s nyhetsbrev nr 1. Ekblad är ansvarig för<br />
Migrationsverkets vidarebosättningsprogram och asylärenden i Sverige.)<br />
International Organisation for Migration, IOM, är en strategiskt<br />
viktig mellanstatlig organisation för Migrationsverket.<br />
Organisationen genomför bland annat transporter av återvändande<br />
flyktingar och migranter, konfliktförebyggande åtgärder, program mot<br />
människohandel och rent humanitära insatser<br />
Fortsättning
Change language