Ladda ner hela tidningen - 100 procent Östersund

More documents

Recommendations

Info

4 NAMN: Peter Swedenmark ÅLDER: 65 år GJORDE 2003: Politisk chefredaktör på Länstidningen (S) GÖR I DAG: Frilansskribent 1994 sade Sverige ja till medlemskap i Europeiska Unionen vid en folkomröstning. Men både socialdemokratiska Länstidningen och centerpartistiska Östersundsposten agiterade emot. Peter Swedenmark och Håkan Larsson var då politiska chefredaktörer på respektive tidning. Många inom ja-sidan retade sig på att deras åsikter sammanföll. Vad var det som fick er att säga nej till EMU inför folkomröstningen 2003? PETER: Jag var motståndare till ett svenskt medlemskap i både EG och EU, därför var det logiskt att även vara motståndare till valutaunionen EMU. Det är den fördjupade unionstanken jag är emot, den form som innebär att man fl yttar beslutanderätt från nationalstaterna till unionen. Tiden som har gått efter omröstningen har förstärkt rädslan, det har blivit mer och mer centralstyrning. Opinioner i enskilda länder ses som irriterande sommarfl ugor som ska viftas bort, vilket inte är bra för demokratin. HÅKAN: Jag håller med Peter, men jag hade också en vision om ett nära nordiskt samarbete, ett Norden som samverkar med EU utan att ingå i Unionen. EMU var ett ännu tydligare steg att överföra makt. Om enskilda länder inte har kontroll över valutan tar Centralbanken i Frankfurt över. Och det har faktiskt blivit värre än vi befarade. Vi sa att en gemensam valuta och samma räntenivå inte skulle fungera i länder med olika förutsättningar. Vad som är fantastiskt var att det blev nej, trots att ja-sidan pumpade in enorma resurser i kampanjen. Väljarna tänkte själva. Du Håkan hade ditt parti med dig, men socialdemokraterna var splittrade i frågan. Nej-sidan var inte populär? PETER: Socialdemokraterna drev en linje för anslutning till EMU. Men antalet ja-sägare minskade räknat uppifrån och ned. Här i länet var både riksdagsmän och partidistriktets ordförande för, men jag kände hela tiden att det fanns ett väldigt stöd för nej-sidan. Ledningen gick inte i takt med opinionen, men agitationen var hård. Mot alla odds vann nejsidan. Vad betydde det för er? PETER: Att vara del av en triumf. Jasidan hade så oerhört mycket pengar NAMN: Håkan Larsson ÅLDER: 61 år GJORDE 2003: Riksdagsman (C) GÖR I DAG: Har uppdrag från Miljödepartementet som nationell vattensamordnare. 2003 sade svenskarna nej till anslutning till valutaunionen EMU i en folkomröstning, efter en mycket hård valkampanj. Även då stod Håkan och Peter på samma nej-sida. 2011 är unionen i kris och de flesta är glada att Sverige står utanför. Vi förde samman Håkan och Peter till ett samtal om då, nu och framtiden. Någon skadeglädje känner de båda inte i dag, däremot delar de en oro för demokratin. ”Man pratade om sammanhållning – det blev tvärt om” och de tongivande medierna med sig. Egentligen skulle det inte gå att vinna. Men det fanns ett stort folkligt motstånd och jag stod på den sidan, det är jag stolt över. HÅKAN: Det kändes positivt att vara på den segrande sidan – med mitt partis goda minne. Däremot ville Centerpartiet inte diskutera frågan så mycket efteråt. Det sas från en del håll att om det uppstod nya förutsättningar så kunde beslutet omprövas. Nya partiordföranden Annie Lööf sa exempelvis vid något tillfälle att hon ångrade att hon röstat nej. Men nu är hon tydlig i att det var bra att säga nej till euron. Verkligheten har visat att vi hade rätt.
I dag, åtta ta år efter folkomröstningen,ningen, krisar valutasamalutasamarbetet. Känner ni skadeglädje ädj – eller? ll ? PETER: Nej. Däremot kan jag känna en glädje över att risken att Sverige kommer med har minskat. Nu är det väl bara folkpartisterna Jan Björklund och Carl B Hamilton som argumenterar för. Men det är ingen som tror att det blir någon ny omröstning inom en överskådlig framtid. HÅKAN: Nej, jag känner inte heller någon skadeglädje. Vi kommer att påverkas även i Sverige om euron pajar, men en egen valuta innebär större fl exibilitet att klara krisen. Man kan se att det vi varnade för har blivit verklighet – och värre. Länder i Europa fi ck valutor och och räntor som inte stämde med deras ekonomi. Med låg ränta kunde de låna på sig summor de sedan inte kunde betala tillbaka. Om inte valutasamarbetet hade funnits hade de här länderna varnats tidigare genom att deras räntor stigit. Det visar att det inte går att ha gemensam valuta i så olika ekonomier. PETER: Många framställde EMU som ett vänsterprojekt under debatten, valutaunionen skulle bidra till mer rättvis fördelning och mer harmonisering. I verkligheten har det blivit tvärt om. Men har tillsatt expertministärer och det är förfärande. Spänningarna har ökat och allt eftersom krisen sprids kommer de att öka. HÅKAN: Ja, man talade om att den gemensamma valutan skulle ge ökad sammanhållning, men nu har det i stället blivit hårda motsättningar inom eurozonen. Det är ju fantastiskt att man avsätter valda representanter utan val. Makten fi nns främst hos Merkel och Sarkozy. PETER: Om det fortsätter kan det bli så att människor inte får utse sina egna regeringar, utan de som kan genomföra nedskärningar blir tillsatta. HÅKAN: De starka politiska bindningarna gör det svårt att släppa projektet helt. Tyska ekonomer talar om att man bör dela upp valutaområdet i en nord- och en sydeuro för att minska spänningarna. Men är krisen ett resultat av valutasamarbetet. Skulle den inte ha uppstått ändå efter finanskrisen? HÅKAN: Om man inte sköter ekonomin kan det naturligtvis gå illa för ett land utanför valutaunionen. Men en egen valuta gör det lättare att lösa krisen. Med en fl ytande valuta och en ränta som är anpassad till den egna ekonomin kan ett land snabbare återvinna konkurrenskraften. PETER: Ser man tillbaka 100 år så har kriser kommit och gått, men en valutaunion försvårar för enskilda länder att lösa dem. Nu säger till och med Anders Borg att det är bra att vi står utanför. EMU är inte lösningen, utan problemet. HÅKAN: Det handlar inte om att vi ska isolera oss, vi ska samarbeta i Europa, handla med varandra, kunna fl ytta mellan länder, men vi behöver för den skull inte ha en gemensam valuta. PETER: P Bakom hela EU-projektet fanns een tanke om ffred. d MMen man behöver inte en gemensam valuta för att hålla sams. Det räcker med att titta på Kanada och USA. HÅKAN: Valutaunionen var ett sätt att påskynda statsbygget, men man såg inte de ekonomiska konsekvenserna. Och när man väl har infört euron är det svårt att dra sig ur, det fi nns inga regler för det. Ni nämnde ju att många av de gamla EMU-förespråkarna i dag säger att det är bra att Sverige står utanför. Är det någon som har tackat er? HÅKAN: Nej. Inte vad jag har märkt. PETER: Nej. Det är en ickefråga när man möter dem som var på ja-sidan. Man pratar inte om det. HÅKAN: I dag är det bara ett fåtal som uttalar sig positivt. Och på ett sätt tycker jag att de är stronga som står upp för sina åsikter. Vad tror ni kommer att hända med valutasamarbetet i framtiden? PETER: Hade man för fem år sedan kunnat ana och pratat om vad som nu händer i Grekland och Italien så hade man blivit anklagad för svartmålning. Jag tror inte att unionen kommer att bestå i dagens form, möjligen att man behåller en kärna, bestående av bl.a Frankrike och Tyskland. Att behålla valutaunionen, eller utöka den, kan leda till en urvattning av demokratin, där de folkvalda ersätts av expertministärer. Antingen kommer den att implodera, alltså inte klara trycket, eller så blir det folkliga uppror. Unionen stärker regionala konfl ikter och spänningar mellan länder. Jag tror det är bra för Europa om unionen försvinner. HÅKAN: Jag tycker att det är svårt att sia om vad som kommer att hända. Antingen är det som Peter säger att man inte lyckas hålla ihop valutaunionen och det som blir kvar är ett mindre område med de starkare länderna. Eller så kan resultatet bli att makten centraliseras till ett fi nansdepartement, till en ekonomisk regering för hela eurozonen, Euroland. Tyskland och Frankrike har makten och de kan försöka vidta kraftfulla åtgärder. Det kan i sin tur leda till ökade spänningar mellan länderna. Min vision är fortfarande ett nära nordiskt samarbete. Ett samarbetande Norden skulle kunna bli en stark faktor i Europa och globalt. Samhällsdebattören Gunnar Wetterberg går så långt att han förespråkar att de fem nordiska länderna ska bilda en förbundsstat. Det tycker jag är intressant, men det är svårt att sia om framtiden. PETER: Men oavsett organisationsform är det viktigt att öppna sig mot omvärlden. Det handlar inte om att vi ska isolera oss. HÅKAN: Nej, det är viktigt att vi öppnar oss mot omvärlden. Gunnel Edvardsson Så här röstade Östersund i folkomröstningen 2003 Så här har opinionen förändrats i Sverige 5 Det var en kraftig majoritet i Östersund som röstade mot anslutning till EMU. 72,2 procent sade nej, 26,2 procent sade ja och 1,7 procent röstade blankt. Valdeltagandet var högt, 85,1 procent. Störst andel nej-sägare i staden Östersund fanns i valkrets 12, området runt Odenskog. Där rästade 79,2 procent nej. Störst andel ja-sägare fanns i valkrets 17, på söder. Där röstade 39 procent ja. Utanför staden fanns högst andel nej-sägare i Näs, 85,8 procent. Högst andel ja-sägare fanns i valdistrikt 6 på Frösön, 32,2 procent. Totalt var det 55,9 procent som röstade nej till EMU i folkomröstningen den 14 september 2003. Året efter visade opinionsundersökningar att nej-sidans andel minskat till 51 procent. 2005 minskade den ytterligare, till 47 procent. Inte förrän i april 2010 kom nej-sidan upp till 55 procent igen. Därefter har opinionen för nej-sidan varit ökande för att i maj 2011 vara upp i 64 procent. (Enligt en undersökning som SCB gjort). Om euron vore en bil hade den vid det här laget belagts med körförbud; vore den en ny medicin hade den dragits tillbaka och tillverkaren hade kunnat se fram mot långa rättsprocesser för att ha salufört fördärvliga varor. Vi var många som inte lyssnade till de Kassandraröster som varnade oss för detta storslagna monetära projekt. Det lovade att stärka demokratin, föra Europas folk närmare varandra och underlätta livet så där i största allmänhet. Kassandra hade rätt och alla vi godtrogna optimister tog grundligt miste. (Carl Rudbeck i Sydsvenskan den 14 november 2011). Utveckla din företagarkompetens inom gröna näringar! Företagarutbildning – 1 år För dig som vill driva ett lantbruksföretag. Du läser bl a företagsekonomi och växtodling. Under kursen gör du en gårdsplan för den egna verksamheten. Kursstart: jan 2012. Anm senast 15 dec 2011 Praktisk bokföring – 50 tim Vi träffas 11 gånger under ett år. Som deltagare i bokföringskursen måste Ni ha en egen bokföring. Ni tar med Era egna verifikationer och har sakkunnig hjälp till hands. Kursstart: våren 2012 Grundkurs i fårskötsel – 10 dagar Du som tänker köpa får eller Du som redan har får och som vill ha gedigen kunskap i hur dessa fantastiska djur fungerar och hanteras på bästa sätt. Kursstart: jan 2012. Anm senast 15 dec 2011 Du sorterar i kärlen och vi hämtar. Allt. Ditt lokala återvinningsföretag 063-57 60 60 kontakt@lundstams.se www.jilu.se Anmälan Gunilla Wallander, tel 063-14 65 82, gunilla.wallander@regionjamtland.se Kursort Ås, utanför Östersund.
Page 1 and 2: Mer ur innehållet CITYPROFILEN Ann
Page 3: ANNONS Detta är en annons för Fol
Page 7 and 8: Köp nu - betala i maj 2012 ER LOKA
Page 9 and 10: Jag kan det här med att förklara
Page 11 and 12: CITY- PROFILEN Har du någonsin tac
Page 13 and 14: 24” Full HD-skärm 3 års garanti
Page 15 and 16: Välkommen! Du som behöver tandimp
Page 18 and 19: 18 100 % CITY ASTRID Fornander Lind
Page 20 and 21: 20 100 % CITY Ovanligt bra tandvår
Page 22 and 23: 22 DECEMBER DECEMBER - - läge läg
Page 24 and 25: ANNONS HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN AN
Page 26 and 27: 26 Årets julgåvor hålls på en S
Page 28 and 29: 28 Kryddkakor. Småkakor med smaker
Page 30 and 31: 30 Koll på huspriserna De här fas
Page 32 and 33: 32 Klockan är ett i Östersund. I
Page 34 and 35: j ÄNTLIGEN DAGS FÖR ulbo Julborde
Page 36 and 37: 36 MOTOR- BLOCKET Nyheter, tester o
Page 38 and 39: 38 NAMN............................
Page 40 and 41: 40 Förlovningsring Vet du att komm
Page 42 and 43: 42 SLÄPP HUNDARNA LOSS - DET ÄR F
Page 44 and 45: 44 KALENDER 25 november - 17 decemb
Page 46 and 47: 46 ALLT (ÄR) MÖJ- LIGT Dagar för
Page 48: Jämtlands Vux Jämtlands Gymnasium

Ladda ner hela tidningen - 100 procent Östersund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?