Kristendom - religion-slotte - home

Islam 24
Islams troslära
Den viktigaste läropunkten i islam är monoteismen, att Gud eller den Allsmäktige (Allah på arabiska) är en och att
han ska dyrkas ensam, utan mellanhänder. Islams trosbekännelse (shahadan) lyder: "Det finns ingen gud utom Gud,
och Muhammed är hans profet." Gud är enligt Koranen helt suverän, ständigt närvarande och fullkomlig (varken
enbart manlig eller kvinnlig). Gud beskrivs först och främst som "den Barmhärtige, den Nåderike" och kan som
sådan endast lära kännas genom en attityd av öppenhet och ödmjukhet. [9]
Profeten Muhammed anses inte ha instiftat en ny religion. Koranens budskap är istället en bekräftelse av alla
föregående profeters budskap till världens alla folk, en återgång till den rena, ursprungliga monoteismen hos Adam,
Abraham (Ibrahim) och Noa (Nuh). Människorna är satta att förvalta skapelsen till den evige Gudens ära, men är
glömska och förtränger gärna varför de befinner sig på jorden. Istället börjar de ofta dyrka sina egna skapelser,
irrläror och förgängliga ting. Detta beskrivs på flera ställen, bland annat i den kända berättelsen om Guldkalven i
Koranen 20:88, liksom i Bibelns Andra Mosebok 32.
Som kompensation för människornas glömska och "förhärdade hjärtan" får de med jämna mellanrum tillsänt sig
profeter som påminnare och varnare (sura 16:36). Enligt islams lära är Muhammed den siste av alla dessa sändebud
och Koranen har därför ställningen som det "Sista testamentet".
I islam anses Koranen vara själva uppenbarelsen "nedsänd" till Profeten Muhammed genom ärkeängeln Jibril
(Gabriel) under en period av 23 år från och med år 610. Profeten själv anses inte vara gudomlig, utan endast en
förmedlare av uppenbarelsen. Han prisas därför som den högst benådade och renhjärtade bland människorna
(Muhammed betyder "den prisade"). Som mottagare och förmedlare av det gudomliga Ordet – trots sin analfabetism
– motsvarar hans ställning i islam närmast Jungfru Marias i → kristendomen. [10] Även Maria (Maryam) och Jesus
(Isa) omtalas som speciellt utvalda i Koranen (se till exempel sura 19, uppkallad efter Maryam/Maria).
Muslimer tror, i likhet med kristna och judar, att en slutgiltig bedömning av människors handlingar kommer att ske
på den Yttersta dagen, men att vetskapen om när denna dag infaller endast ligger hos Gud. När den slutgiltiga
bedömningen infaller kommer alla människor som har levt, lever samt skall leva att bedömas utifrån om deras
handlingar följt Guds väg. Beroende på hur en människa levt sitt liv och i vilken grad man haft goda avsikter
kommer hon eller han antingen till himlen eller helvetet. Men eftersom Gud är nådig så kan även den som felat och
tillslutit sitt hjärta för Guds Sanning och Verklighet (ar. Ḥaqīqah) få komma till Himmelriket.
Koranen föreskriver tron på Gud och på hans uppenbarelser, på hans änglar, hans sändebud och på Domedagen.
Muslimer tror att Gud uppenbarade sitt slutliga budskap till människorna genom den islamiska profeten Muhammed
via ängeln Gabriel (arabiska: ليربج; Jibrīl). För dem är Muhammed den siste profeten och Koranen är alla de
samlade uppenbarelser som denne mottog. Inom islam är profeter sändebud utvalda av Gud. De är mänskliga och
inte gudomliga, även om en del av dem har haft förmågan att kunna utföra vissa mirakel för att påvisa sina anspråk.
Islamiska profeter anses vara närmast fullkomliga. Koranen nämner ett flertal personer betraktade som profeter inom
islam, bland dem Adam, Noa, Abraham, Mose och Jesus. Islamisk teologi menar att alla Guds sändebud sedan Adam
har predikat samma budskap; överlåtelse av sig själv till Guds vilja. Islam framställs i Koranen som "den
ursprungliga naturen uppå vilken Gud skapat mänskligheten".