Kristendom - religion-slotte - home

Judendom 51
Judisk filosofi
Judisk filosofi avser associationen mellan uppriktiga studier av filosofi och judisk teologi. Betydande judiska
filosofer innefattar Solomon ibn Gabirol, Saadia Gaon, Maimonides och Gersonides. Större förändringar inträffade
som gensvar till Upplysningen (sent 1700-tal till tidigt 1800-tal). Modern judisk filosofi omfattar både ortodox och
icke-ortodox inriktad filosofi. Framstående bland de ortodoxa judiska filosoferna är Eliyahu Eliezer Dessler, Joseph
B. Soloveitchik och Yitzchok Hutner. Välkända icke-ortodoxa judiska filosofer innefattar Martin Buber, Franz
Rosenzweig, Mordecai Kaplan, Abraham Joshua Heschel och Emmanuel Lévinas.
Judendomen och andra religioner
Kristendom och judendom
→ Kristendomen är den religion som utgår från tron på Jesus från
Nasarets lära, liv, död och uppståndelse såsom det återges i Nya
testamentet, andra delen av kristendomens heliga skrift Bibeln, som
består av den hebreiska bibeln (Tanach) samt det grekiska Nya
testamentet. Benämningen Nya testamentet kommer från Paulus idé att
Torahn var förlegad (varför kristna kallar den för Gamla testamentet)
och att Jesus var en ny lagstiftare i rang med Moses, och att det Nya
testamentet då skulle ersätta det Gamla som en lag och ett förbund för
kristna.
Kristendomens anhängare (med undatag för den etiopisk-koptisk
kyrkan som avböjer Paulus variant av kristendomen) anser att Jesus är
den utlovade Messias/Kristus. Kristendomen är en abrahamitisk
religion, vilket innebär att kristna ber till samma gud som Abraham
identifierade och ingick ett förbund med. Men även Noa hade ett
förbund med Gud och inom judendomen anser man att sju noakitiska
Jesus på Olivberget.
lagar gäller för hela mänskligheten. Det var dessa som Paulus hade uppdrag att göra mission för bland hedningarna.
Paulus anses av judar vara kristendomens grundare på grund av att han avböjde Torahn och den rabbiniska lagen.
Förbundet mellan människan och Gud utgörs inom judendomen av omskärelse, vilket Paulus ersatte med
nattvardsceremonin, baserad på den judiska kiddush med vin och bröd, som utförs under sabbater och på helger.
Jesus
Inom judendomen har Jesus inte någon religiös funktion. Vissa judar betraktar i allmänhet Jesus som en historisk
person, andra förnekar hans existens. De flesta judar anser att Jesus och hans lärjungar inte var kristna, inte kände till
någonting om kristendomen och inte grundade någon kristen religion, utan att Paulus var kristendomens grundare.
Alla Jesu uttalanden i Nya testamentet utgör för judarna redan kända grundprinciper och tillägger inte något
väsentligt till Torahn. Forskare anser att de äldsta delarna av Nya testamentet skrevs på hebreiska och arameiska.
Maccoby anser att den retoriska strukturen i Jesu lagtolkningar följer Rabbi Ishmaels 13 tolkningsprinciper (baserade
på sju stycken av Hillel) och moderna forskare anser att de delar av Nya testamentet där Jesus talar inte skiljer sig
från samtida fariséiska skrifter. Maccoby anser att Pauli retorik däremot baseras på grekiska retoriska principer och
att Paulus inte var jude och farisée, såsom han utgav sig för att vara. Moderna judar är ättlingar till fariséerna, och
vissa av Jesu uttalanden är identiska med Hillels, som levde cirka 100 år tidigare.
Judenheten tror på de löften som finns i Tanach (Gamla Testamentet) om en Messias, men avvisar bestämt att denne
skulle ha varit Jesus. Istället väntar de ännu på Messias, som enligt judisk lära inte kommer att vara gudomlig utan
mänsklig. Specifikt avvisar judendomen vidare treenighetsläran (med hänvisning till bland annat Femte Mosebok