Kristendom - religion-slotte - home

Kristendom 8
Liturgi
Gudstjänst och Mässa
Gudstjänsten eller mässan har stark ställning inom kristendomen och är
delvis en fortsättning av den judiska synagogsgudstjänsten med inslag
från den judiska tempelkulten. I de flesta trossamfund eller kyrkor leds
gudstjänsten av en präst eller pastor. Beroende på trossamfund
understryks i gudstjänsten antingen läsningarna ur skriften och
undervisningen av församlingen eller gudstjänstens karaktär av
tillbedjan av Gud.
Viktigast av gudstjänsterna är söndagens huvudgudstjänst (vanligen på
förmiddagen) eller högmässa. I ortodoxa kyrkan och romersk-katolska
kyrkan firas då alltid mässa, varunder man i de protestantiska
Kyrka i Geilo.
samfunden antingen firar nattvard eller predikogudstjänst (i Svenska kyrkan kallad högmässo-, söndags- eller
familjegudstjänst beroende på utformningen). Viktiga moment i gudstjänsten är bön, lovsång, bibelläsning, predikan
och nattvardsfirande. I romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna utgörs höjdpunkten av mässoffret och
kommunionen.
Sakrament
Med begreppet sakrament betecknas kristendomens mest centrala heliga handlingar. Termen myntades tidigt av
västkristna teologer, då ordet sakrament (latin sacramentum ’edgång’) fick tjäna som översättning av det grekiska
mysterion, ’hemlighet’, som återfinns i Nya Testamentet. Detta är också bakgrunden till att sakramenten kallas
mysterier i de ortodoxa kyrkorna.
Enligt romersk-katolsk och ortodox teologi efterlämnade Jesus åt den kyrka han grundat dels den kristna
uppenbarelsen (läran), dels nådemedel (sakramenten). Sakramentet är en helig handling som genom att symboliskt
gestalta nådens verkan på ett hemlighetsfullt sätt förmedlar denna nåd till människorna. Så till exempel dopets vatten
(vattnet är ett ämne som renar) som symboliserar nådens renande från synd och därigenom åstadkommer denna
verkan. De olika protestantiska samfunden ansluter sig i skiftande grad till denna definition.
I Romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna är sakramenten till antalet sju: dopet, konfirmationen, bikten,
äktenskapet, de sjukas smörjelse (även kallad sista smörjelsen), prästvigningen samt eukaristin (intimt förbunden
med mässan). De protestantiska samfunden erkänner vanligtvis bara två sakrament – med olika definitioner och
varianter av dem. I bland annat pingstkyrkan beskrivs således dopet inte som ett sakrament utan som en
trosbekännelse.