Kristendom - religion-slotte - home

Judendom 46
Tahor och Tameh är tillstånd av rituel renhet respektive orenhet. För att få komma in till templet måste man vara i
rent tillstånd, vilket man exempelvis kan bli genom att ta ett bad. Likheter med denna rituella renhet finns inom
islam och även bland → hinduer och vissa → kristna (se till exempel fottvagning).
Toraläsning
Enligt judisk tradition mottog Mose en uppenbarelse på berget Sinai
som han förde vidare till det judiska folket och det är från denna som
Torah har kommit. Tora är ett vittnesbörd om hur Gud har gripit in för
att straffa eller hjälpa judarna genom historien och handlar alltså i
grund och botten om förhållandet mellan Gud och det judiska folket.
Höjdpunkten i Tora finns i Andra Mosebok där det beskrivs hur Mose
tar emot de tio budorden från Gud på berget Sinai.
Enligt rabbinsk tradition består Torah bara av den skriftliga läran,
Torah she-bi-khetav. Det är den ena delen av det som kallas den
tudelade Torahn. Den andra delen är den muntliga läran, Torah
Toraläsning.
she-be-al peh, som fungerar som en förklaring till den skriftliga delen. Alla delar av läran är lika viktiga enligt den
rabbinska traditionen, eftersom man inte enbart kan gå till den skriftliga Torahn för att tolka lagarna i praktiken. Då
behöver man den muntliga, förklarande delen också.
Synagogan
En synagoga är en judisk samlingslokal avsedd för tillbedjan och
religiösa studier.
Synagogor har byggts i alla möjliga stilar och storlekar. På traditionella
synagogor ses ofta just tolv fönster, som skall symbolisera de tolv
judiska stammarna. En synagoga är på intet sätt någon nödvändighet
för en judisk gudstjänst, som kan hållas nästan varsomhelst, givet att en
minjan - 10 vuxna judar (judiska män i ortodoxa församlingar) - finns
närvarande.
Varje synagoga har en Bimah (läspulpet) och ett Aron Hakodesh, ett
skåp där torah-rullarna förvaras. En synagoga är alltid byggd så att
Aron Hakodesh står åt öster, mot Jerusalem. I ortodoxa synagogor
finns också en Mechiza, en avskiljare som skiljer kvinnor och män åt
under gudstjänsten.
Kashrut
Kosher (רשכ), är den mat som av kashrut (תורשכ, en del av halakha)
Synagoga i Prag.
angivits som tillåten ur religiös synpunkt. Mat som är religiöst otillåtlig är däremot treifah (treif, הפרט). Sistnämnda
term härstammar från ett ord för djur som slaktats efter att ha blivit slagna av rovdjur.
De grundläggande lagarna inom kashrut finns i Tredje Mosebok. Slakten regleras i den munliga tradition som toran
hänvisar till i Femte Mosebok 12:21.