Kristendom - religion-slotte - home

Kristendom 4
det onda. Detta var just vad som skedde i människosläktets urhistoria - en händelse som kallas syndafallet.
Syndafallet fick alltså genomgripande och ödesdigra konsekvenser för hela världen alltsedan dess. Detta beskrivs i
Första Mosebok och i Romarbrevet - ett kapitel som tolkas olika bokstavligt av olika kristna.
Gud har alltså på ett objektivt sätt förvärvat frälsning åt alla människor. Det är genom Guds nåd som människor kan
räddas/bli frälsta.
Synd
Kristna kategoriserar många former av mänskligt beteende som "synd"; en term som används för att beskriva en
handling som bryter mot Guds bud. I enlighet med Jesu ord refereras synden redan till en sinnesförfattning snarare
än en specifik handling – någon tanke, ett ord eller en handling bedömd som omoralisk, skamlig, vådlig eller
fjärmande kan benämnas som syndfull. Det är alltså inte i de synliga gärningarna som synden - det som avviker från
det heliga och fläckfria - uppstår, utan redan i vad människan beslutar sig för i hjärtat, om detta avviker från lagen -
de tio budorden.
Treenigheten
Huvudartiklar: Treenighetsläran och Trinitarisk teologi
Treenighetsläran är läran om kristendomens Gudsföreställning. Enligt
den är Gud en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller
personer — Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur)
och Anden (Den Helige Ande). Principen om tre hypostaser
möjliggjorde för Jesus att nedstiga till jorden samtidigt som Gud var
kvar i himlen, även om det ändå finns en enda Gud i första budets
mening. Treenighetsläran stöds av de flesta kristna kyrkor och
samfund, både de västliga (katolska och protestantiska) och de östliga
kyrkorna (Ortodoxa kyrkan) liksom de förkalcedonensiska eller
orientaliska kyrkorna, men förnekas av andra rörelser som också
åberopar Bibeln som sin inspirationskälla. I antiken främst Arianer,
och i nutid exempelvis Jehovas vittnen, Jesu Kristi kyrka av sista
dagars heliga och Unitarismen. Från de andra abrahamitiska
Treenigheten, målning av Botticelli, 1465-1467.
religionerna, → judendom och → islam, kritiseras treenighetsläran för att undergräva den för alla dessa tre religioner
mycket grundläggande monoteistiska bekännelsen.
Treenighetsläran växte fram successivt under de första århundradena, med anspråk på att uttrycka och sammanfatta
apostlarnas och profeternas, alltså Bibelns, lära om Gud. De bibliskt orienterade kritikerna av läran menar dock att
man dragit felaktiga och alltför långtgående slutsatser av materialet.
Antitrinitarism
Huvudartiklar: Antitrinitarism och Kritik mot Treenighetsläran
Ett antal rörelser förnekar treenighetstanken, däribland Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, Jehovas vittnen,
swedenborgianismen och unitarismen, på grund av en sträng tolkning av första budet. Den anses vidare bryta mot
judendomens och Gamla Testamentets strikta monoteism, som Jesus själv bekände sig till (”Hör, Israel! Herren är
vår Gud, Herren är en,” (Mark. 12:29) och "Gud har förhärligat sin tjänare Jesus,"(Apostlagärningarna 3:13).
Kritiker menar att vad Jesus och de första kristna trodde skiljer sig mycket från treenigheten, som lärs ut i kyrkorna i
dag. Vissa avvisar även tron på Jesus som Gud, och tror istället på honom som en stor profet, en perfekt skapad
människa eller som Messias. Enligt arianismen är Sonen (Jesus Kristus) ett skapat väsen, den första och högsta av
alla skapade varelser, men inte en gud (även om han kunde uppfyllas av Den Helige Ande för att utföra under). Det