Kristendom - religion-slotte - home

Islam 38
Islamisk vetenskap
Det unika med islam, till skillnad från de andra abrahamitiska religionerna, är att någon officiell motsättning mellan
tro och vetande aldrig har existerat förrän nu, i modern tid. I detta tog man stöd i profeten Muhammeds uttalanden:
"Sök kunskap från vaggan till graven" samt "Det är obligatoriskt för varje man och kvinna att söka kunskap, om de
så måste bege sig till Kina för att finna den." Astronomi kom att dominera, till en början oskiljbar från astrologi, tätt
följd av matematik och filosofi med etik. Muslimska astronomer kom att förvalta arvet från den antika grekiska
vetenskapen och under sen medeltid återbörda denna glömda kunskap till Europa.
Muslimsk filosofi
Den muslimska filosofiska traditionen är idag väldigt stark trots västs dominerande ställning. Under medeltiden
verkade de två kanske mest betydande muslimska filosoferna, Avicenna och Averroës (Ibn Rushd). Att samtidigt
vara filosof och muslim är kontroversiellt för somliga, vilka hävdar att islam är en "uppenbar" religion. Enligt andra
behöver ingen konflikt mellan filosofi och islam uppstå.
Inriktningar
Under 600-900-talen lade muslimska filosofer grunden för en vetenskaplig logik med tillhörande funderingar. Under
tidig islamisk tid var profeten Muhammed den enda auktoriteten, och tänkandet baserar sig på sunna. Från cirka år
1200 delades den muslimska filosofin i två grenar, kalam och falasafa.
Inom kalam intresserade man sig för ijtihad, en metod att granska islamisk lag med grund i Koranen och sunna.
Diskussioner uppstod bland annat om den fria viljan. En viktig riktning inom kalam var mutakallamin, med idéer
som ligger mellan det ortodoxt muslimska och icke-muslimska.
Falasafa påverkades av andra kulturer, främst grekisk filosofi, och gjorde en stor insats genom att förmedla asiatisk
litteratur till Europa. Dess företrädare kritiserade mutakallamin.
Senare muslimsk filosofi
Efter det politiska skiftet (från islam till kristendomen) i Europa, närmare bestämt i Spanien och Portugal, avtog den
muslimska filosofiska aktiviteten märkbart. Förbindelsen mellan 'väst' och 'öst' bröts på många punkter - även det
tankemässiga utbytet smalnade.
Förmodernistiska idéer levde under den här tiden starkt i Iran och Indien; logiken var ett ofta diskuterat och populärt
ämne.
Post-klassisk islamisk filosofi är ofta indelad i två huvudkategorier, shi'a och sunni. Det finns samtida tänkare och
filosofer som inte är ense om denna indelning. Man kan dela in filosoferna i de som talade om shi'a-tron och de som
inte gjorde det.
Förhållande till andra religioner
Enligt islamiska doktriner var islam från begynnelsen mänsklighetens ursprungliga religion, utövad av Adam. Vid
något tillfälle splittrades religionen och Gud började sända profeter till jorden med uppenbarelser till folket. Ur
denna synvinkel är Abraham och Mose, Jesus samt alla hebreiska profeter också profeter inom islam. Vissa uttolkare
hävdar att föreskrifterna och texterna ur Torah och Evangelierna (Injil) förvanskats av judar och kristna. Enligt denna
tolkning föds alla barn i icke-muslimska familjer som muslimer, men uppfostras i en annan tro av deras föräldrar.