Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...
Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...
Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En liberal demokrati, vilket är den form av liberalism jag diskuterar<br />
mest, kännetecknas av en strävan efter att garantera alla individer/<br />
medborgare likabehandling i lagstiftning <strong>och</strong> på arbetsmarknaden. Kvinnor<br />
<strong>och</strong> män antas ha samma formella möjligheter att utbilda sig, meritera sig<br />
<strong>och</strong> konkurrera om tjänster. Vid akademiska tjänstetillsättningar utformas<br />
procedurer för meritbedömningar som ‘är’ rättvisa för alla oavsett kön (<strong>och</strong><br />
även klass, etnicitet eller andra särskiljanden) <strong>och</strong> om könsdiskriminering<br />
påvisas är målet att förbättra procedurerna tills diskrimineringen upphör.<br />
Liberaldemokrati/individ prioriteras vanligtvis före socialdemokrati/klass<br />
<strong>och</strong> feminism/kön. 8<br />
Socialism <strong>och</strong> formerandet av en klassideologi blir aktuellt i <strong>och</strong> med<br />
arbetarrörelsens formering kring sekelskiftet 1900 <strong>och</strong> strukturerar, alltsedan<br />
socialdemokraterna bildar regering för första gången (1934) men främst i<br />
efterkrigstidens Sverige, strävan efter en rättvis rekrytering till högre<br />
utbildning med sin intensivaste period från 1960-talets högskoleutredningar<br />
till en bra bit in på 1970-talet. Förekomsten av social snedrekrytering till<br />
högre utbildning, det kontinuerliga återskapandet av en ojämn representation<br />
av människor från olika samhällsklasser i grund- <strong>och</strong> forskarutbildning <strong>och</strong><br />
på tjänster i utbildningsväsendet, genererar vanligtvis krav på någon form av<br />
klassutjämning, jämlikhet <strong>och</strong>/eller strukturförändring. 9 Jag kommer att<br />
diskutera den jämlikhetstanke som genomsyrar förändringar inom ramen för<br />
Natur<br />
Samhällsvillkor<br />
ojämlikhet jämlikhet<br />
Aristoteles<br />
olikhet Thomas av Aquino Tom ruta<br />
Rousseau<br />
Platon (Lagarna) Platon (Staten)<br />
likhet Hobbes Mill<br />
Locke Engels<br />
Kvinnorörelsen <strong>och</strong> olika feminismer fyller viktiga funktioner genom erkännandet av<br />
olikheter som en väg till jämlikhet (tom ruta – se Tong, 1989, s. 7, om liberalfeminismen). En<br />
liknande vision genomsyrar positiv <strong>särbehandling</strong>: att bejaka olikhet (eg. kvinnor som olika<br />
män) <strong>och</strong> att eftersträva jämställdhet (en ‘rörig’ kombination av lika möjligheter <strong>och</strong> lika<br />
representation). Jag har i ett annat sammanhang diskuterat de teoretiska grundvalarna för<br />
‘visionen’ utifrån en akademisk kontext (Bondestam, 1998a).<br />
8 Eduards, 1991, s. 678-679, 1992, s. 4; Jewson & Mason, 1986, s. 313-315.<br />
9 Eduards, 1991, s. 679; Jonsson, 1992, s. 47ff; Svensson, 1981, s. 44-45. Den sociala<br />
snedrekryteringen utjämnas kontinuerligt mellan 1940 <strong>och</strong> 1970, men därefter vidtar en<br />
stagnation i utjämningen. Under 1980-talet ges olika uppgifter om en ökande social<br />
snedrekrytering, men det mesta talar för att denna är i stort sett konstant åtminstone fram till<br />
<strong>och</strong> med 1991, med undantag för en viss utjämning mellan kvinnor från olika samhällsklasser<br />
i rekryteringen till s. k. prestigeutbildningar (läkare, jurist m. fl.), se SOU, 1993:85, s. 156ff,<br />
172 <strong>och</strong> 177.<br />
10
Change language