Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...
Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...
Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Positiv</strong> <strong>särbehandling</strong> i backspegeln<br />
Tillkomsten av begreppet positiv <strong>särbehandling</strong> är en till stora delar<br />
etymologisk fråga, d.v.s. att skriva en historia om dess ursprung, <strong>och</strong> är<br />
kanske inte det viktigaste att ge akt på här. Då är snarare framväxten <strong>och</strong> den<br />
nuvarande tillämpningen av positiv <strong>särbehandling</strong> intressantare. I det här<br />
avsnittet ska jag beskriva framväxten av positiv <strong>särbehandling</strong> i juridisknormativ<br />
bemärkelse, men framför allt ge akt på ideologiska förändringar.<br />
Det innebär mer specifikt att, med hjälp av en noggrann genomgång av<br />
förarbetena till jämställdhetslagarna (JämL 1980 <strong>och</strong> 1992), diskutera hur<br />
positiv <strong>särbehandling</strong> som strategi förändras över tid. Genom att pendla<br />
mellan diskurserna kring jämställdhetslagarna, den diskursiva typ som<br />
strukturerar texterna <strong>och</strong> de mer övergripande diskursiva ordningar som är<br />
‘verksamma’, ska jag också framställa hur positiv <strong>särbehandling</strong> som ideologi<br />
förskjuts från den ena lagen till den andra.<br />
Från jämlikhet till jämställdhet<br />
Inom svensk arbetsmarknads- <strong>och</strong> välfärdspolitik fattas, alltsedan 1930-talets<br />
början, en övervägande del av besluten med utgångspunkt i diskursiva<br />
ordningar influerade av socialdemokrati <strong>och</strong> liberala/individualistiska antaganden.<br />
Strävan mot att skapa en välfärdsstat med social <strong>och</strong> ekonomisk<br />
trygghet för samtliga medborgare inbegriper i varierande former föreställningar<br />
om individer, lönearbetare, jämlikhet, klass <strong>och</strong> rättvisa. Den svenska<br />
välfärdsstatens delar, d.v.s. bostadsbyggandet, lagarna om arbetstrygghet,<br />
sjukersättning <strong>och</strong> abort, utbyggnaden av barnomsorgen, pensionsavtal etc.,<br />
växer fram inom ramen för socialdemokratin fram till <strong>och</strong> med 1976 <strong>och</strong><br />
därefter under såväl högerliberala som socialdemokratiska regeringar.<br />
Solidaritet <strong>och</strong> jämlikhet är honnörsord i många av de tidigare åtgärderna,<br />
särskilt för de beslut som fattas i enlighet med den ‘svenska modellen’<br />
alltsedan Saltsjöbadsavtalet 1938 <strong>och</strong> till den punkt vid vilken MBLförhandlingarna<br />
slutligen bryter ‘avtalsfreden’. 40<br />
Frågor om jämlikhet präglar särskilt efterkrigstidens arbetsmarknadspolitik,<br />
socialpolitik <strong>och</strong> utbildnings- <strong>och</strong> högskolereformer. I den socialdemokratiska<br />
traditionen genererar motsättningen mellan arbete <strong>och</strong> kapital,<br />
mellan produktion <strong>och</strong> ekonomi, ett särskilt fokus på klasskamp <strong>och</strong> social<br />
40 Eduards, 1986, s. 9-10; Hirdman, 1987, s. 40-45. Gruvstrejken i Svappavaara som<br />
föranleder strejken i Kiruna <strong>och</strong> totalstrejken bland LO-anslutna LKAB-arbetare i december,<br />
1969, kan kanske sägas vara det som utlöser tanken om ett (förestående) brott mot<br />
avtalsfreden (följt av skogsarbetar-, hamnarbetar- <strong>och</strong> sjuksköterskestrejker), medan själva<br />
brottet i sig blir tydligt under MBL-förhandlingarna.<br />
24
Change language