Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...

dock en sådan skyldighet självfallet av kravet på att andelen arbetstagare av
det könet skall öka’. 95 I den i citatet refererade propositionen hävdas att ‘i
skyldigheten att efter hand utjämna den ojämna könsfördelningen’ bör det
ligga ‘att arbetsgivaren skall ge visst försteg åt det underrepresenterade
könet’. 96 Samtidigt konstateras ‘att också anställa arbetstagare av det underrepresenterade
könet i den utsträckning sådana står att finna bör som jag
tidigare framhållit inte förstås på det sättet, att det skall kunna krävas av
arbetstagaren att han i det enskilda fallet väljer en viss arbetstagare av det
underrepresenterade könet’. 97 Här antas en allmän skyldighet innebära en
skyldighet att anställa i det enskilda fallet, samtidigt som en skyldighet för
arbetsgivaren att beakta jämställdhetsaspekten i det enskilda fallet inte
accepteras. Hur kan en allmän skyldighet utverkas om en specifik skyldighet
inte godtas?
Situationen som skapas här är paradoxal. Arbetsgivaren åläggs
uttryckligen att inte med nödvändighet anställa ett underrepresenterat kön i
enskilda fall, samtidigt som denna/denne förväntas göra det som en effekt av
skyldigheten att se till att representationen av personer av det underrepresenterade
könet förbättras. Kontentan av resonemangen blir sammantaget det
uppenbart motsägelsefulla i att frånvaron av en skyldighet i det enskilda
fallet ses som en garanti för den allmänna skyldigheten att anställa någon av
underrepresenterat kön. Därtill kommer också det andra argumentet mot att
införa den föreslagna åtgärden. Brytningen mellan diskrimineringsförbudet
och de aktiva åtgärderna åberopas som själva orsaken till att det inte ens är
möjligt att anta en skyldighet om att beakta jämställdhetsaspekten i det
enskilda fallet:
Till det kommer att man inte bör utforma någon regel inom ramen för de
aktiva åtgärderna som en konkret skyldighet i enskilda fall. Om man gör det,
kan regeln komma i konflikt med diskrimineringsförbudet så till vida att
arbetsgivarens handlande i ett enskilt fall kan komma att sanktioneras med
såväl skadestånd som vite. 98
På ytan, generellt, finns alltså en vilja till att införa skyldigheter för
arbetsgivaren att tillämpa aktiva åtgärder, i det här fallet att beakta jämställdhetsaspekten
vid tillsättningar av personer av underrepresenterat kön. Genom
att hävda att en allmän skyldighet redan tillgodoses i lagen avfärdas
utredningens förslag om en specifik skyldighet i lagtexten. Fortfarande finns
naturligtvis möjligheten att frivilligt beakta jämställdhetsaspekten eller att
tillämpa positiv särbehandling som ett led i strävanden att åstadkomma en
jämn könsfördelning på arbetsplatsen. Men som statistiken i det föregående
95 SOU, 1990:41, s. 310.
96 Prop., 1978/79:175, s. 87.
97 Ibid., s. 86, min kurs.
98 Prop., 1990/91:113, s. 73.
38