Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...

Recommendations

Info

Jag kommer att pendla mellan tre ‘diskursiva’ begrepp: diskurs, diskursiv typ och diskursiv ordning och även tala om subjektens lingvistiska resurser. Det är främst i form av diskursiva ordningar som ideologier om individ, klass och kön får sin praktiska betydelse för positiv särbehandling, särskilt då argument ‘för’ eller ‘mot’ utformas och ageras i olika former av texter och samtal eller vad jag fortsättningsvis kommer att kalla för diskursiva typer (t. ex. debattsidor i media, formen för sakkunnigutlåtanden, en intervjukontext, lagtexter etc.). Samtalen i sig eller de texter som skapas då två eller flera samtalar, tidningsartiklar skrivs eller då någon form av språklig kommunikation sker, är vad jag sammantaget kommer att relatera till som en diskurs. Diskursen är således resultatet av subjekt som agerar och de gör det utifrån två ‘bakgrunder’: dels de diskursiva typer som strukturerar samtalet, dels de lingvistiska resurser som de bär med sig som förförståelse. De lingvistiska resurserna och diskursiva typerna är i sin tur ‘laddade med’ ideologier som i varierande utsträckning skapar och strukturerar dem i form av diskursiva ordningar. 29 Lingvistiska resurser är ett konglomerat av ett subjekts samlade erfarenheter och språkliga kompetens och beroende på i vilket sammanhang ett samtal förs eller en text skrivs kommer olika subjekt att använda sig av olika delar av sina lingvistiska resurser, för olika syften och med varierande konsekvenser. De lingvistiska resurserna kan kanske beskrivas som subjektens länk mellan diskurser och diskursiva typer och ordningar. Lingvistiska resurser används när subjekt agerar, skapar diskurser, och de struktureras delvis av diskursiva typer och genererar sitt innehåll ur diskursiva ordningar. Varje användande av lingvistiska resurser kan förändra resurserna i sig och samtidigt medföra att nya relationer till de diskursiva typerna och ordningarna skapas. 30 och istället använda angränsande, diskursanalytiska ‘verktyg’. Dessa diskuteras i anslutning till de ‘empiriska’ avsnitten. Se vidare i Bondestam, 1997a. 29 Fairclough, 1989, s. 28-29 och 37-39. Det diskursbegrepp som används här är lingvistiskt och motsvarar inte Foucaults mer generella betydelse. Men eftersom det lingvistiska diskursbegreppet ligger för nära texten, och därmed riskerar att undgå en ideologisk nivå, och eftersom Foucaults diskursbegrepp är väl övergripande, och därmed inte relaterar lika tydligt till ett textanalytiskt innehåll, väljer Fairclough att dela upp diskursiviteten i diskurs, typ och ordning. I Faircloughs teori är ‘diskursers ordningar’ en samlingsbeteckning för de aktuella typerna för en diskurs, ‘dikursers typer’. Jag har istället valt att använda ordningsbegreppet som ideologiskt laddat och syftar därvid till en bredare betydelseram. Det typbegrepp jag använder motsvarar istället en slags genrebeskrivning. 30 Subjektens lingvistiska resurser fungerar alltså som ett korresponderande mellanled i den ömsesidigt konstruerande relationen mellan diskurser, typer och ordningar. Relationen mellan diskurser, lingvistiska resurser (LR i citatet) och diskursiva ordningar (eller sociala strukturer som diskuteras här) kan formuleras på följande vis: ‘sociala strukturer formar LR, som i sin tur formar diskurser: och diskurser bibehåller eller förändrar LR, som i sin tur bibehåller eller förändrar sociala strukturer’ (Ibid., s. 163, min övers.). 18
På en praktisk nivå ser det kanske lite annorlunda ut. När diskurser skapas kan det ofta vara fråga om att något för-givet-taget ageras, d.v.s., handlingar utförs utan att den ideologiska innebörden problematiseras eller uppmärksammas. I dessa fall kommer jag att diskutera hur ett ideologiskt sunt förnuft är verksamt i diskursen. Därmed inte sagt att ett sunt förnuft alltid är ideologiskt, men när det gäller positiv särbehandling är det oftast så att argument byggs upp på ideologiska grunder som inte är ‘medvetna’, d.v.s., de utgår från de diskursiva ordningar om individ, klass och kön och de diskursiva typer som är tillgängliga utan att innehållet i sig reflekteras eller ifrågasätts. I användandet av begreppet ideologiskt sunt förnuft menar jag att ideologiska ‘investeringar’ fungerar och bibehålls som effektivast när de inte ‘medvetandegörs’ av diskursens subjekt. 31 Subjekt är inte marionetter för sina lingvistiska resurser eller för olika diskursiva typer och ordningar. Visserligen möjliggör diskursers typer och ordningar subjektets handlingar i sig liksom de bidrar till att strukturera de lingvistiska resurser som brukas. Men ett betydelsefullt handlingsutrymme skapas genom att subjektet agerar, att de är agenter, genom att handlingarna betonar, omformulerar eller bryter med innebörden av diskursiva typer och ordningar. 32 Det är med andra ord så att subjekt agerar och skapar diskurser med hjälp av lingvistiska resurser inom ramen för olika diskursiva typer och ordningar, men samtidigt medför dessa handlingar att de diskursiva typerna/ ordningarna kan ändra betydelser och omstruktureras. 33 Relationen mellan 31 Med andra ord: ‘Ju mer mekaniskt ett ideologiskt antagande fungerar i konstruktionen av koherenta tolkningar, desto mindre troligt är det att det medvetandegörs, och härav desto mer stabilt är dess ideologiska status (Ibid., s. 85-86, min övers.). Jag använder ‘medvetna’ och ‘medvetandegörs’ som metaforer, i brist på andra beteckningar, för ideologiska antaganden som inte reflekteras av subjekt. Det kognitiva eller metafysiska medvetandet förutsätter ett ‘medvetandegörande’ subjekt bakom språket, i diskursen eller under texten. Separationen mellan medvetande – kropp, eller mellan ‘medvetande’ – ‘medvetandegörare’, är dock inte vad jag avser. Se vidare nedan. 32 Ett problem som skapas i och med den diskursanalytiska förståelse jag presenterar här är relaterat till subjektets position eller dess essens/empiriska validitet. Hur pass stabilt är det subjekt som agerar? Finns det subjekt ‘i sig själva’ eller blir de till genom diskurser? Är det bara en fråga om olika positioner som förändras kontinuerligt i takt med att diskurser skapas, eller finns det en uppsättning beståndsdelar ‘i’ subjektet, trögrörliga, relativt stabila eller permanenta, som utgör grunden för dess handlingar ‘i’ diskurser? Jag kommer främst att fokusera positiv särbehandling som ideologi och strategi och mer sällan beröra subjektsnivån. Men trots frånvaron av subjektet i texten är subjekt(-objekt-)problemet avgörande för betydelsen av texten i sig, för textens närvaro. Därför måste problemet kontinuerligt föras upp till textens ’yta’, vilket jag också kommer att eftersträva, särskilt då enskilda subjekts språkliga handlingar är i fokus. 33 Ibid., 1992, s. 64-66 och 84. Samtidigt varierar maktrelationerna mellan subjekt och diskursivitet. Ibland är handlingsutrymmet ‘i’ en diskurs kraftigt begränsat, andra gånger kan en större ‘frihet’ finnas för subjekten. Det här är avgörande för hur definitioner av kategorin kvinnor, positiv särbehandling, jämställdhet etc. utformas. Makt, och allt det kan innebära, utvecklar jag allt eftersom. Definitioner av makt i inledningen brukar försvinna i analysen, antingen för att den som utför textanalyser inte inbegriper sina teorier tillräckligt eller tydligt 19
Page 1: Working Paper Series 2003/1 Fredrik
Page 4 and 5: ABSTRACT Bondestam, Fredrik (2003):
Page 7 and 8: Innehållsförteckning Inledning 7
Page 9 and 10: Inledning En kort, spetsnäst man i
Page 11 and 12: Individ, klass och kön Positiv sä
Page 13 and 14: socialdemokratisk politik och skjut
Page 15 and 16: Samtidigt formuleras teorier som be
Page 17 and 18: situation. I texter om positiv sär
Page 19: sin tur, kan motarbeta eller omöjl
Page 23 and 24: (diskurs) debattartiklar (typ) där
Page 25 and 26: I de två ‘empiriska’ avsnitt s
Page 27 and 28: snedrekrytering, vilket också defi
Page 29 and 30: När Nina Pripps utredning sedan ö
Page 31 and 32: aktivt stödja det ena könet är v
Page 33 and 34: och premierar legitimering av redan
Page 35 and 36: ör arbetsmarknaden, motsvaras helt
Page 37 and 38: Jämställdhetslagen 1992 Först oc
Page 39 and 40: samtliga remissinstanser 93 och i p
Page 41 and 42: visar anammas inte den frivillighet
Page 43 and 44: Positiv särbehandling i akademin E
Page 45 and 46: Kvinnorna har ju - likt plebejerna
Page 47 and 48: och internationella samarbeten. 117
Page 49 and 50: att majoriteten av dem anser - liks
Page 51 and 52: verket innebär ett användande av
Page 53 and 54: Kompromiss eller radikalitet? Somma
Page 55 and 56: och därmed utan konsekvenser för
Page 57 and 58: Inför den tjugotredje februari Nä
Page 59 and 60: kanske riskerar att avtäcka proble
Page 61 and 62: manliga professorer) som uttalar si
Page 63 and 64: som i det tidigare exemplet med sä
Page 65 and 66: kvinnor och 16 män yttrar sig i de
Page 67 and 68: Diskursen kvantifierad Mediadiskurs
Page 69 and 70: senare aspekterna rymmer i viss må
Page 71 and 72:
för en, Boel Flodgren (rektor vid
Page 73 and 74:
Att Carl Tham personifierar försla
Page 75 and 76:
Det avslutande avfärdandet, slutli
Page 77 and 78:
uppställda från ‘svag’ till
Page 79 and 80:
Den tredje och sista typen är när
Page 81 and 82:
I en tidig debattartikel i SvD, 941
Page 83 and 84:
Ett annat exempel på de jämställ
Page 85 and 86:
‘socioekonomiska variabler’, ve
Page 87 and 88:
Utbildningspolitiska nyckelargument
Page 89 and 90:
hans lingvistiska resurser, eller s
Page 91 and 92:
Att bedömning av vetenskapliga mer
Page 93 and 94:
edriva undervisning och forskning.
Page 95 and 96:
Ett liknande exempel på ett ‘fö
Page 97 and 98:
Det kanske vanligaste och mest slag
Page 99 and 100:
I ett och samma utdrag fungerar kvi
Page 101 and 102:
olikhetens kategori också blir den
Page 103 and 104:
överväger att söka professurer,
Page 105 and 106:
främst den könspolitiska, 277 som
Page 107 and 108:
framställa det vetenskapliga fält
Page 109 and 110:
för att istället uppgå i ett st
Page 111 and 112:
Vetenskaplighet och den tidsordning
Page 113 and 114:
Brännpunkten ageras I mediadiskurs
Page 115 and 116:
kristallklar: Kvinnor klarar sig in
Page 117 and 118:
Vi i miljöpartiet accepterar kvote
Page 119 and 120:
Positiv särbehandling skall dock i
Page 121 and 122:
tjänsterna. Formuleringarna i doku
Page 123 and 124:
nej är avsedd för tjänsten. 339
Page 125 and 126:
I beslutsprotokollen från två til
Page 127 and 128:
När det gäller de kvinnor som erh
Page 129 and 130:
Det diskursivt gemensamma Innan jag
Page 131 and 132:
Samtliga gifter sig under slutet av
Page 133 and 134:
10 jämlik / eller för att dom ska
Page 135 and 136:
3 att vara kvinna vid universitetet
Page 137 and 138:
politiska, fältet inför - doktora
Page 139 and 140:
Här följer jag upp Evas självkri
Page 141 and 142:
har utsatts för diskriminering ell
Page 143 and 144:
Clara använder den andra strategin
Page 145 and 146:
‘negativt’ vis. Inte ens kvinno
Page 147 and 148:
7 stor öh ojämlikhet = 8 I: = mhm
Page 149 and 150:
exempel, efter en antydan om att al
Page 151 and 152:
Eva3/14 1 I: = mm / fast hur då? e
Page 153 and 154:
form av ‘omedvetna’ konsekvense
Page 155 and 156:
(o)lika möjligheter för kvinnor o
Page 157 and 158:
20 dom fall jag känner till har de
Page 159 and 160:
6 B: öhm::: ((suck)) /// jag menar
Page 161 and 162:
Positiv särbehandling - exkurser M
Page 163 and 164:
diskursivt ovedersägliga lagtolkni
Page 165 and 166:
och undantagen från det är få oc
Page 167 and 168:
Oavsett betydelsen av positiv särb
Page 169 and 170:
formulera ‘alternativ’ överhuv
Page 171 and 172:
som kan förena båda sidor, som ka
Page 173 and 174:
Fraser - socialistisk dekonstruktio
Page 175 and 176:
isken att reproducera en dominerand
Page 177 and 178:
medverka till att skillnader och id
Page 179 and 180:
en direkt koppling till olikhetens
Page 181 and 182:
oantastliga för-givet-taganden i d
Page 183 and 184:
med den lägre (sanningen om läran
Page 185 and 186:
mellan skilda (dis)positioner än s
Page 187 and 188:
till och utan utan. Här kan anför
Page 189 and 190:
Bauman, Zygmunt. (1987). Legislator
Page 191 and 192:
Caplan, Paula. J. (1993). Lifting a
Page 193 and 194:
Gorelick, Sherry. (1996). Contradic
Page 195 and 196:
Messer-Davidow, Ellen. (1993). Manu
Page 197 and 198:
Scott, Joan. W. (1988). Gender and
Page 199 and 200:
Wittgenstein, Ludwig. (1998). Filos
Page 201 and 202:
Konstitutionsutskottets betänkande
Page 203 and 204:
—. (1979:1118). Lag om jämställ
Page 205 and 206:
—. (1982:30). Rapport från UHÄ-
Page 207 and 208:
12. EXP, 950224, Barbro Hedvall:
Page 209 and 210:
46. Arbetet, 950307, Anders Ferm:
Page 211 and 212:
77. SVD, 950405, Ulf Lindgren & Car
Page 213 and 214:
Bilaga 1 - Anonymitet: Jag kan inte
Page 215 and 216:
Bilaga 2 Transskriberingstekniken g
Page 220:
Working Paper Series Redaktör: Hed
show all

Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?