Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...
Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...
Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
som en konsekvens av de båda föregående. Det är nog rimligt att anta att<br />
liknande tendenser står att finna även i det svenska utbildningssystemet. 121<br />
Sammantaget är positiv <strong>särbehandling</strong> som ideologi i princip helt<br />
osynliggjord <strong>och</strong> därtill en mycket sparsamt tillämpad strategi vid svenska<br />
universitet <strong>och</strong> högskolor under 1980-talet <strong>och</strong> fram till Thams proposition<br />
om jämställdhet i högre utbildning som presenteras i februari, 1995. Ur<br />
läsningen av offentliga utredningar, propositioner <strong>och</strong> förslag om jämställdhet<br />
inom <strong>akademin</strong> kan två närbesläktade konflikter skönjas: å ena sidan<br />
mellan en liberaldemokratisk diskursiv ordning (individ) <strong>och</strong> en könspolitisk<br />
diskursiv ordning som betonar kvinnor som olikhetens kategori (kollektiv),<br />
samt, å den andra, brytningen mellan kvotering (kollektiv/ olikhet) som<br />
oförenligt med meritvärderingssystemet <strong>och</strong> att beakta jämställdhetsaspekten<br />
(individ/likhet) som en för-givet-tagen skyldighet. 122 Den senare av dessa<br />
konflikter diskuteras utförligt i det föregående avsnittet, medan den förra tål<br />
att utvecklas ytterligare i det följande innan jag granskar själva innehållet i<br />
Thams proposition.<br />
Kön <strong>och</strong> kunskap/meriter<br />
Följande citat, som här tas med trots sin ganska omfattande längd, belyser<br />
tydligt hur en god vilja att verka för jämställdhet i linje med liberaldemokratiska<br />
principer bryts mot konstruktionen av kvinnor som olikhetens<br />
kategori inom utbildningsväsendet i stort. I det här fallet handlar det om<br />
möjligheten att få fler kvinnor som skolledare:<br />
All sammanlagd forskning liksom vår egen analys av kvinnan som<br />
psykologisk minoritet visar på att kvinnor som grupp lider starkt av statusosäkerhet.<br />
Utanför hemmets väggar är kvinnans ställning osäker <strong>och</strong> brist på<br />
självkänsla det förhärskande draget. Det ter sig mot denna bakgrund vanskligt<br />
att föreslå ett förtursförfarande som innebär, att den utnämnda kvinnan<br />
utpekas som sämre meriterad än en medsökande man. Hon om någon<br />
behöver stödet av att veta sig ha goda meriter. Det skulle krävas en nästan<br />
övernaturlig självsäkerhet hos de kvinnor som på detta sätt erhåller en skolledarbefattning<br />
för att avvärja misstankar hos dem själva <strong>och</strong> omgivningen<br />
för bristande kompetens. Det är denna rädsla hos kvinnor som grupp som gör<br />
121 Visserligen visar Riis <strong>och</strong> Lindberg (Ds, 1996:14, s. 103) att samhällsvetenskapliga<br />
fakulteten expanderar mest av alla fakulteter i Sverige, med avseende på antalet professurer<br />
1981-1995. Men det säger inte något om andra former av expansion, tillförsel av externa<br />
medel (särskilt forskningsrådens), investeringar från näringslivet <strong>och</strong> den förda, ekonomiska<br />
politiken överlag.<br />
122 Att jag likställer jämställdhetsaspekten med lika möjligheter beror på att de tar sin<br />
utgångspunkt i individen i juridisk bemärkelse, medan kvotering <strong>och</strong> olikhet handlar om en<br />
kollektiv princip som inte får rum inom det juridisk-normativa systemet. Samtidigt finns det<br />
naturligtvis olikhetsresonemang som underbygger jämställdhetsaspekten mer generellt, men<br />
jag syftar här på den normativa grunden (individ vs. kollektiv) för strategin i sig. Se<br />
Törnqvist, 1998, avsnitt 5, som för ett liknande resonemang.<br />
46
Change language