Positiv särbehandling och akademin - Sociologiska Institutionen ...

nationell, massmedial och politisk debatt om könsroller och jämställdhet. 45
Det praktiska göromålet att utforma en jämställdhetslag är dock av ett något
senare datum.
Jämställdhetslagen 1980
Ett förbud mot könsdiskriminering i arbetslivet finns sedan tidigare och
likaså nedtecknas vissa åtgärder för att aktivt främja jämställdhet i mitten av
1970-talet. 46 Före jämställdhetslagstiftningen sluter även arbetsmarknadsorganisationerna
egna avtal om diskrimineringsförbud och aktiva åtgärder
(1977 – SAF-LO, SAF-PTK) 47 . Lagarna om anställningsskydd (LAS – 1974)
och medbestämmande (MBL – 1976) innebär delvis också ett skydd för
kvinnor på arbetsmarknaden. 48
Parallellt med dessa åtgärder tillsätts en jämställdhetsdelegation
(1972) av Palme med uppgift att utreda frågan om diskriminering av kön och
denna delegerar i sin tur uppgiften till den dåvarande hovrättsfiskalen, Nina
Pripp. 49 Hon genomför en bred, internationell genomgång av lagstiftningen
på området i fråga, där t. ex. Norge redan är i färd med att besluta om en lag,
och noterar särskilt följande konsekvens av den amerikanska diskrimineringslagen
drygt tio år efter dess införande (1964):
Utvecklingen i Förenta staterna har visat att lagstiftningen mot könsdiskriminering
fått sin största betydelse, inte genom förbudet att särbehandla på
grund av kön, utan i ett agerande för att särbehandla på grund av kön [...]
Från att ha varit en förbuds-lag har lagen – som det förefaller – blivit en
påbuds-lag om att särskilt beakta den arbetssökandes kön. 50
45 Eva Mobergs två publikationer, ‘Kvinnans villkorliga frigivning’ (1961) och ‘Kvinnor och
människor’ (1962), är, tillsammans med den svensk-norska antologin, ‘Kvinnors liv och
arbete’ (1962), startskottet för den svenska debatten om könsroller. Innan dess diskuteras
‘könsrollsfrågan’ som en ‘familjefråga’ under 1940- och 50-talens brytningar mellan kvinnan
som husmoder och förvärvsarbeterska med Alva Myrdals ‘Folk och Familj’ (1944) och
‘Kvinnans två roller’ (1957 – tillsammans med Viola Klein) i förgrunden, och som en
‘kvinnofråga’ under 1960-talets intensifierade krav på lika lön, lika arbete och lika utbildning
för kvinnor i flertalet fackliga och politiska texter.
46 T. ex. SFS, 1973:279, s. 494-495, 1976:686, s. 1395-1396, 1976:687, s. 1397-1399. Dessa
är dock endast förordningar och kungörelser och inte lagar.
47 Avtalen kan ses som ett sätt att förbehålla sig rätten att lösa konflikter på arbetsmarknaden
utan statens inverkan, d.v.s. som en åtgärd riktad mot införandet av en generell
jämställdhetslag, se Dahlberg, 1986a, s. 29; Nielsen, 1983, s. 91 och 216.
48 Än viktigare är kanske att barnomsorgen byggs ut och införandet av lagarna om
föräldraförsäkring (1974) och föräldraledighet (1978), liksom införandet av särbeskattning för
makar (1971), samtliga grundläggande förutsättningar för ökad jämställdhet i hemmen och
därmed också på arbetsmarknaden. Kollektivavtalens stärkta ställning i utformandet av
‘arbetsplatsdemokrati’, en förändring åstadkommen med MBL, får också konsekvenser för
tillämpningen av jämställdhetslagens aktiva åtgärder.
49 Eg. ‘Delegationen för jämställdhet mellan kvinnor och män’. Delegationen kompletteras
med en referensgrupp bestående av arbetarkvinnor och hemmafruar från hela landet.
50 Ds Ju, 1975:7, s. 191.
26