Socialstyrelsens riktlinjer - Svensk Kirurgisk Förening

lida förändringar utan också i många fall göra en närmre bedömning av
förändringarna. Det krävs dock att tonhuvudet har en frekvens på minst
7,5 MHz. Ultraljudsundersökning har därigenom visat sig kunna ge tillläggsinformation
till mammografi och är den första tilläggsmetoden när
komplettering behövs. Den kan användas för att verifiera mammografiskt
oklara eller ockulta förändringar och kan vara speciellt användbar för
yngre kvinnor med körtelrika bröst. För dessa kvinnor, och även gravida
och ammande kvinnor, kan ultraljudsundersökningen vara förstahandsmetod,
men inte för övriga kvinnor. I många fall kan man med ultraljudsundersökning
avgöra sannolikheten för om förändringen är benign eller
malign, men metoden har knappast något tilläggsvärde för förändringar
som mammografiskt bedömts som maligna eller malignitetssuspekta, utan
passar endast vid mammografiskt oklara fynd. Modaliteten är betydligt
osäkrare vid undersökningar av fettrika bröst.
En mammografiskt cancermisstänkt förändring kan aldrig frikännas
genom en normal ultraljudsundersökning.
Vid en ultraljudsundersökning är den momentana bedömningen avgörande
för undersökningens kvalitet. Bröstets karaktäristika måste uppfattas
innan avvikelser kan upptäckas och olika parametrar avgör om förändringarna
bedöms som benigna eller maligna. Inget kriterium ensamt
kan ge svaret utan flera tagna tillsammans är avgörande för bedömningen.
Undersökningen kräver därför en erfaren undersökare. Bilder tas enbart
över fynd och inkluderar inte hela bröstet. Med nya utrustningar finns
dock möjlighet att spela in och spara hela undersökningen för en senare
granskning.
Ultraljud kan positionskontrollera en nålbiopsi och användas för preoperativ
indikering i de fall där förändringen syns med ultraljud.
Det finns hittills inga publicerade studier som anger värdet av ultraljud som
ensam metod. Däremot finns många arbeten som presenterar resultaten av ultraljudsundersökningar
och andra metoder sammantaget (evidensstyrka 3).
5.1.2.3 MRT
MRT-undersökningen är en dynamisk undersökning där kontrastmedel
måste användas. Som metod för att diagnostisera maligna förändringar
har MRT visat sig ha en hög sensitivitet men betydligt lägre specificitet.
MRT ger cirka 20 procent falskt positiva resultat även hos de mest erfarna
användarna, vilket i många fall leder till en upprepad undersökning eller
punktion beroende på hur alarmerande fyndet verkar. Det finns inga entydiga
slutsatser om när MRT bör användas. Indikation för MRT-undersökning
finns dock för kvinnor med implantat där mammografi eller ultraljud
inte kunnat förklara patientens symtom. En annan indikation finns vid
50