Chefen i fokus Nr 04/11
Chefen i fokus Nr 04/11
Chefen i fokus Nr 04/11
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
U en tidning om ledarskap från fackförbundet Vision<br />
gör det själv.<br />
Lär dig se<br />
avundsjukan sid 22<br />
Socialchef i Höör får<br />
stora chefspriset sid 6<br />
mOBBning.<br />
Agera snabbt<br />
innan skämten<br />
går över styr<br />
sid 8<br />
Monsterchefer på film sid 6<br />
lönestatistik.<br />
Chef nära<br />
politiker<br />
tjänar mest<br />
sid 5<br />
U nr 4 september 20<strong>11</strong> U lösnummerpris 60 kr<br />
Mordhot<br />
stärkte<br />
kulturchef<br />
sid 34<br />
Metoden som<br />
gör dig pigg<br />
i höstsid 30<br />
intraprenad i hemtjänsten.<br />
Kräver totalkoll<br />
på slantarna sid 25<br />
tufft att leda<br />
specialister<br />
Carolina Lundberg klättrar i sjukhushierarkin sid 16
Hannons e
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nummer 4 U september 20<strong>11</strong><br />
En tid av<br />
förväntningar<br />
Hösttrött? Samma här. Det har precis gått så lång tid<br />
sedan semestern att en känsla av overklighet smugit<br />
sig på. Har jag verkligen haft semester? Det mesta<br />
sitter i huvudet. I kroppen finns förhoppningsvis<br />
semester känslan kvar och du känner dig stark nog att<br />
orka tackla höstens utmaningar.<br />
En utmaning som de flesta av oss helst vill slippa<br />
men många ändå tvingas ta itu med är mobbning på jobbet. Det är en av<br />
de absolut tyngsta och jobbigaste uppgifterna du har som chef, att se och<br />
gripa in när en kollega dag efter dag upplever sig kränkt av sina arbetskamrater.<br />
Men det finns verktyg. Höstens första <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> handlar<br />
mycket om mobbning och avundsjuka.<br />
”Alla medarbetare har rätt att må bra på jobbet och<br />
det är min och övriga chefers skyldighet att följa<br />
lagarna och skapa den arbetsplatsen.”<br />
Orden är Carina Brandtbergs som berättar om<br />
hur hon agerade när hon upptäckte mobbning<br />
och sexuella trakasserier inom organisationen.<br />
Vid det här laget vet du säkert också att SKTF<br />
har bytt namn och färg. Det nya namnet är<br />
Vision och färgen är lila. Det är ett namn<br />
som andas förväntningar tycker jag. En av<br />
förväntningarna infrias härmed: du som<br />
är medlem i Vision och är chef får även i<br />
fortsättningen <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong>.<br />
adress<br />
Box 7825, 103 97 Stockholm<br />
Besök: Kungsgatan 28 A<br />
PreNUMeraTION<br />
Vision-medlem 168 kr/år,<br />
icke-medlem 360 kr/år.<br />
www.vision.se<br />
www.chefeni<strong>fokus</strong>.se<br />
ChefredakTör<br />
Susanne Blick<br />
08-789 64 52<br />
070-578 64 52<br />
susanne.blick<br />
@chefeni<strong>fokus</strong>.se<br />
aNsvarIg UTgIvare<br />
Kent Källqvist<br />
08-789 64 55<br />
kent.kallqvist@vision.se<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
Susanne Blick<br />
Chefredaktör<br />
U hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter<br />
så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick<br />
@chefeni<strong>fokus</strong>.se eller ring 08-789 64 52.<br />
layOUT<br />
Erika Jonés<br />
Michael Ennab (tjl)<br />
08-789 64 51<br />
michael.ennab@vision.se<br />
TekNIsk redakTör<br />
Erik Larsson<br />
08-789 65 31<br />
erik.larsson@vision.se<br />
skrIbeNTer<br />
Niklas Lindstedt<br />
Gunnel Åhlander<br />
Mårten Kierkegaard<br />
Lotta Ekstedt<br />
Åsa Bolmstedt<br />
aNNONsförsäljare<br />
Ad4you Media AB<br />
Johnny Fungmark<br />
08-505 667 84<br />
johnny@ad4you.se<br />
innehåll<br />
repOrtage<br />
8 När kylan breder ut sig. Gränsen mellan en<br />
rå jargong och mobbning kan vara hårfin.<br />
hundratusentals svenskar upplever att de<br />
utsätts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen.<br />
Läs om hur du kan hantera och<br />
förebygga mobbning.<br />
16 gör karriär inom sjukvården. Carolina Lundberg<br />
har gjort en snabb karriär på Norrlands<br />
universitetssjukhus och klättrar gärna vidare.<br />
24 eget ansvar ger trivsel.<br />
Gillets hemvård i Örebro<br />
drivs i intraprenadform<br />
och verksamheten leds<br />
av hannele Alexandersson<br />
och Lena Thörnell.<br />
30 Orka med Torsdagsmetoden Stressdoktorn<br />
Tomas danielsson rekommenderar en egen<br />
metod för att behålla semesterkänslan på<br />
jobbet.<br />
avdelningar<br />
4 ChefseNkäTeN<br />
Magert år men nöjda chefer.<br />
14 lagar & regler<br />
Lär dig stoppa mobbning.<br />
22 gör deT själv<br />
Sätt på glasögonen och se avundsjukan.<br />
32 böCker & TIdskrIfTer<br />
33 fråga dIN OMbUdsMaN<br />
28 kOrT fråN vIsION<br />
3 4 MIN karrIär<br />
Siv Sandberg går från kultur till turism.<br />
INsäNT MaTerIal<br />
Tidningen ansvarar inte för<br />
insänt, ej beställt material.<br />
Allt material i <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong><br />
lagras och publiceras elektroniskt.<br />
I princip publiceras<br />
inget material med förbehåll<br />
mot denna hantering.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> är medlem av<br />
lär dig stoppa<br />
mobbning på<br />
jobbet.<br />
OMslag<br />
Lars-Göran Norlin<br />
TryCk<br />
V-TAB Vimmerby AB<br />
medeltal 2010 är 16 900<br />
ISSN 1653-8773<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> är en<br />
medlemstidning.<br />
Utgiven av Vision.<br />
3<br />
roBErT hILMErSSoN ALExANdEr VoN Sydow
inkorgen<br />
Chefsenkäten<br />
Nöjda chefer trots magert utfall<br />
U 20<strong>11</strong> blev ett magert år lönemässigt.<br />
Cheferna i kommuner,<br />
landsting och kommunala<br />
bolag har inget garanterat<br />
löneutfall, men är ändå ganska<br />
nöjda med sin lön. det visar en<br />
undersökning som fackförbundet<br />
vision har gjort.<br />
I undersökningen har 231 lönesättande<br />
chefer tillfrågats om<br />
hur de uppfattar sin egen löneprocess<br />
och hur de ser på sin roll<br />
som arbetsgivarföreträdare. Motsvarande<br />
undersökning gjordes<br />
2008 när 470 chefer svarade på<br />
samma frågor.<br />
Resultatet visar, trots magert<br />
utfall, att ungefär 60 procent av<br />
medlemmarna är nöjda med sin<br />
nya lön eller anser att den är ok.<br />
Nöjdheten är något större bland<br />
cheferna.<br />
däremot finns det en del kvar att<br />
önska när det gäller chefernas<br />
kunskap om lönesättningsprocessen.<br />
På frågan om de anser sig<br />
ha tillräcklig kunskap för att genomföra<br />
lönesamtal svarar drygt<br />
S lovar<br />
bättring<br />
Socialdemokraterna<br />
lovar<br />
att bli bättre<br />
arbetsgivare.<br />
Den<br />
socialdemokratiskapartistyrelsen<br />
har nämligen<br />
fattat beslut om<br />
att socialdemokratiska<br />
styrda kommuner<br />
och landsting bland annat<br />
ska underlätta för chefer som har<br />
alltför många underställda.<br />
Det skriver den socialdemokratiska<br />
tidningen Aktuellt i politiken.<br />
För att förverkliga sin plan för en<br />
ny arbetsgivarpolitik, planerar partiet<br />
att ta kontakt med samtliga<br />
fackförbund i den kommunala sektorn<br />
och landstingssektorn.<br />
4<br />
28 procent nej. Det är ändå något<br />
färre än 2008, då drygt 31 procent<br />
svarade nej på samma fråga.<br />
– Det kan vara så att cheferna<br />
inte har kunskap för att genomföra<br />
ett lönesamtal, eller så kan<br />
det betyda att man inte vet vad<br />
medarbetarna åstadkommit under<br />
året. Därför går det inte att<br />
dra några tvärsäkra slutsatser av<br />
svaren. Men man kan se att det<br />
blivit bättre sedan 2008, säger<br />
Kjell Svahn, ombudsman på Vision.<br />
När det gäller chefernas<br />
inflytande över<br />
löne politiken,<br />
säger sig de<br />
flesta ha<br />
kännedom<br />
om arbets<br />
givarens<br />
lönepolitik,<br />
däremot är<br />
det inte<br />
så många<br />
chefer som<br />
har varit<br />
ja 34,2%<br />
Vanligt med<br />
fördomar mot<br />
homosexuella<br />
Nästan var femte anställd i<br />
Sverige upplever att det finns<br />
fördomar mot homo-, bisexuella<br />
och transpersoner på deras arbetsplats.<br />
Bara en av tre anställda<br />
skulle säga ifrån om någon drar<br />
ett nedsättande skämt om hBTpersoner.<br />
det visar en undersökning som<br />
Lo låtit Novus opinion göra. I<br />
undersökningen anser 57 procent<br />
av de tillfrågade att man kan<br />
vara öppen med sin läggning på<br />
arbetsplatsen. Nästan var tionde<br />
anser inte att man kan vara öppen<br />
på jobbet. Enligt undersökningen<br />
känner dessutom endast tre av tio<br />
till hur facket kan hjälpa den som<br />
utsätts för diskriminering eller<br />
trakasserier på jobbet.<br />
delaktiga i lönepolitiken. Framför<br />
allt gäller det i landstingen.<br />
– Cheferna måste bli mer delaktiga<br />
när arbetsgivarna tar<br />
fram lönepolicys och när<br />
det gäller att påverka löneutrymmets<br />
storlek. Men<br />
det hänger inte bara på<br />
arbetsgivarna, utan också<br />
på dem själva, att skaffa<br />
sig mandat att påverka,<br />
säger Kjell Svahn. J<br />
Nej 54,1%<br />
P Har du varit delaktig i arbetet<br />
med arbetsgivarens lönepolitik?<br />
rESEArCh gerry aNderssON<br />
TExT sUsaNNe blICk<br />
GrAFIK erIka jONés<br />
så gjordes undersökningen: 2000 slumpvis utvalda medlemmar intervjuades i våras per telefon. Av dem som svarat är 191 chefer.<br />
Bostadsbolag säger nej till kvotering<br />
de kommunala bostadsbolagen<br />
säger nej till jämställdhetsminister<br />
Nyamko Sabunis förslag att lagstifta<br />
om könskvotering i kommunala<br />
bolagsstyrelser.<br />
– det vore som att ge upp innan<br />
man ens försökt, säger Sabos vd<br />
Kurt Eliasson, till Sabos tidning<br />
Bofast.<br />
de kommunala bostadsbolagens<br />
organisation Sabo har också<br />
fått intern kritik för att kongresserna<br />
har varit gubbiga<br />
och styrelserna<br />
mansdominerade.<br />
Men Kurt Eliasson<br />
vill att de<br />
kommunala<br />
bostadsbolagen<br />
ska öka jämställdheten<br />
frivilligt.<br />
Nyamko Sabuni<br />
vill att<br />
bara de stat-<br />
CoLoUrBox<br />
ja 59,7%<br />
ja 67,1%<br />
Nej 38,1%<br />
P Har du mandat att sätta den<br />
lön som du tycker är motiverad?<br />
lönesättning<br />
Nej 28,6%<br />
P Har du tillräcklig kunskap för att<br />
genomföra lönesamtal?<br />
ja 24,2%<br />
Nej 72,7%<br />
P Har du kunnat påverka<br />
löneutrymmets storlek?<br />
liga och kommunala bolagen ska<br />
bli tvungna att kvotera in kvinnor i<br />
styrelserna.<br />
hon tycker inte att statens ska<br />
lägga sig i de privata företagens<br />
verksamhet på detaljnivå och hänvisar<br />
till att äganderätten måste<br />
respekteras.<br />
Kurt Eliasson är orolig för att<br />
olika villkor leder till att de kommunala<br />
bostadsbolagen då<br />
kommer att få mindre makt<br />
än de privata bolagen<br />
över sina<br />
styrelser.<br />
–Jag utgår<br />
från att<br />
kommunerna<br />
själva<br />
vill bestämma<br />
sammansättningen<br />
i sina<br />
bolagsstyrelser,<br />
säger han<br />
till tidningen.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
Chefsavtal görs om efter facklig kritik<br />
Divisionschefen Anders Ahlgren<br />
lämnade sin tjänst för andra arbetsuppgifter<br />
inom landstinget.<br />
Trots det fick han behålla tjänstebil<br />
och lönen på 101 000 kronor.<br />
Efter kritik ska Landstinget Sörmland<br />
nu göra om sina chefsavtal.<br />
Ut med Jante! Jag är stolt över<br />
kommunal sektor som proffsig uppbärare<br />
av vårt välfärdssystem.<br />
Jag är stolt över medarbetarna i<br />
Katrineholms kommun och allt vad<br />
som åstadkommes av oss.”<br />
Var tredje tillfrågad som är medlem<br />
i ett TCo-förbund blir kontaktad<br />
av sitt jobb under helger<br />
och semestrar för jobbrelaterade<br />
samtal. Bland första linjens chefer<br />
och mellanchefer uppger nära<br />
hälften att de blir kontaktade<br />
för jobbrelaterade<br />
frågor på fritiden. det<br />
visar TCos stressbarometer<br />
som<br />
presenteras senare<br />
i höst.<br />
Landstingsdirektören Karin Welin<br />
har motiverat den bibehållna<br />
lönen med att det följer den gällande<br />
chefspolicyn. Efter facklig<br />
kritik kommer dock policyn att<br />
göras om. Hur den nya ska se ut<br />
är inte klart.<br />
Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm, i Dagens Samhälle<br />
Diskrimineringsapp<br />
stöttar chefer<br />
Proud Boss är namnet på en ny<br />
app som ska stödja chefer i deras<br />
arbete mot diskriminering.<br />
Proud Boss ges ut av Svensk Chefsförening,<br />
men kan laddas ner gratis<br />
även av icke-medlemmar. Appen<br />
innehåller texter om diskriminering,<br />
lagstiftning och tips om vad man<br />
bör tänka på för att inte av misstag<br />
diskriminera någon. den ger också<br />
råd om<br />
hur man<br />
skapar<br />
en öppenarbetsmiljö.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
Göteborg<br />
satsar på varumärkesbygge<br />
Göteborgs stad satsar stort på att<br />
möta den kommande generationsväxlingen<br />
genom att starta ett<br />
projekt kallat Employer Branding,<br />
ett annat uttryck för varumärkesbyggande.<br />
Två projektledare har anställts<br />
för att försöka kommunicera ut<br />
vad som gör Göteborg stad till en<br />
intressant och attraktiv arbetsplats.<br />
– Vårt mål är att befintliga och<br />
potentiella medarbetare ska uppleva<br />
att Göteborg Stad är en attraktiv<br />
arbetsgivare. För att uppnå<br />
detta arbetar vi med att attrahera,<br />
rekrytera, introducera, behålla<br />
och utveckla våra medarbetare,<br />
säger Lisskulla Lindström, personaldirektör<br />
i Göteborgs stad, i ett<br />
pressmeddelande.<br />
Många blir störda på fritiden<br />
Över hälften av de tillfrågade uppgav<br />
också att de ibland har svårt<br />
att koppla bort tankarna på jobbet<br />
vid ledighet. Störst<br />
tryck är det på<br />
mellanchefer<br />
och lärare, visar<br />
undersökningen<br />
som baseras<br />
på över 3 000<br />
intervjuer som<br />
genomfördes i<br />
maj 20<strong>11</strong>.<br />
CoLoUrBox<br />
lönestatistik<br />
Så tjänar chefer<br />
i kommunerna<br />
U De flesta av oss sätter fritiden högst när vi värderar tillvaron.<br />
Men att vara chef för kultur, fritid och turism lönar sig oftast<br />
sämre än att chefa över annat i kommunerna. Lägst medianlön<br />
har dock första linjens äldreomsorgschefer. Och bäst? Den administrativa<br />
chefen som är direkt underställd politikerna. J<br />
ChefsTITel MedIaNlöN 20<strong>11</strong><br />
administrativa chefer direkt underställda politiker 56 700<br />
administrativa mellanchefer 47 700<br />
Första linjens administrativa chef 40 100<br />
personalchefer direkt underställda politiker 50 000<br />
personalchefer (mellan) 47 000<br />
Första linjens personalchefer 44 000<br />
ekonomichefer direkt underställda politiker 51 500<br />
ekonomichefer (mellan) 47 900<br />
Första linjens ekonomichefer 42 800<br />
it-chefer direkt underställda politiker 43 700<br />
it-chefer (mellan) 44 600<br />
Första linjens it-chefer 39 600<br />
informationschefer direkt underställda politiker 51 600<br />
informationschefer (mellan) 43 700<br />
Första linjens informationschefer 39 700<br />
socialchefer direkt underställda politiker 52 000<br />
socialchefer (mellan) 43 300<br />
Första linjens socialchefer 37 000<br />
Äldreomsorgschefer direkt underställda politiker 52 000<br />
Äldreomsorgschefer (mellan) 40 700<br />
Första linjens äldreomsorgschefer 33 000<br />
Kultur/turist/fritids-chefer direkt underställda politiker 46 300<br />
Kultur/turist/fritids-chefer (mellan) 38 300<br />
Första linjens kultur/turist/fritids-chefer 34 400<br />
teknikchefer direkt underställda politiker 53 000<br />
teknikchefer (mellan) 42 800<br />
Första linjens teknikchefer 35 200<br />
källa: SKL. Avser löner i november 2010, som vi har räknat upp med 3%<br />
PhoToS.CoM<br />
5
inkorgen<br />
Visionär socialchef<br />
får pris<br />
Cecilia grefve, socialchef<br />
i höörs kommun, har fått<br />
stora chefspriset 20<strong>11</strong>. hon<br />
får det för att hon har skapat<br />
en socialtjänst ”där de olika<br />
verksamheterna spelar i harmoni<br />
med varandra”.<br />
– det känns helt overkligt. Jag<br />
ser det som ett fint kvitto på att<br />
vi gör ett bra jobb, säger Cecilia<br />
Grefve.<br />
Priset, som delas ut av Svensk<br />
chefsförening, ska gå till en chef<br />
som har utmärkt sig i sitt ledarskap<br />
och i utmanande tider fått<br />
med sig medarbetarna.<br />
I prismotiveringen beskrivs<br />
Cecilia Grefve som en visionär<br />
med osedvanligt engagemang,<br />
tålamod och drivkraft.<br />
där framhålls bland annat att<br />
under hennes ledning har socialnämnden<br />
och socialtjänsten i<br />
höör som första kommun i landet<br />
blivit ISo-certifierad.<br />
Själv lyfter hon fram sina medarbetare:<br />
– de har gjort ett fantastiskt<br />
jobb sedan vi inledde vår utvecklingsresa<br />
2003, som började med<br />
ett tufft sparbeting på 2,5 miljoner<br />
kronor. I efterhand brukar<br />
vi säga att det räddade oss. det<br />
tvingade oss att tänka om och<br />
tänka nytt.<br />
hur ser du på din roll som chef?<br />
– Jag ska skapa förutsättningar<br />
för de anställda att utvecklas så<br />
att vi kan nå våra mål. Som en dirigent<br />
som leder<br />
orkestern.<br />
en bra<br />
dirigent<br />
verkar<br />
det<br />
som.<br />
– En<br />
sådan<br />
här dag<br />
får jag väl<br />
tillåta mig att<br />
vara nöjd med<br />
min egen insats, säger Cecilia<br />
Grefve.<br />
Priset består av 20 000 kronor<br />
att skänka till valfritt välgörande<br />
ändamål. Cecilia Grefve funderar<br />
som bäst på om hon ska ge<br />
pengarna till Barncancerfonden<br />
eller till forskning om demenssjukdomen<br />
Lewy body.<br />
TExT NIklas lINdsTedT<br />
Duktiga<br />
skådisar räddar<br />
medioker film<br />
U Tre vänner bestämmer sig<br />
för att mörda sina chefer som<br />
har terroriserat dem i åratal.<br />
de triggar varandra och försöker<br />
göra verklighet av det<br />
som många människor antagligen<br />
har drömt om i ett svagt<br />
ögonblick.<br />
Nick hatar sin chef eftersom han<br />
kräver av honom att han ska arbeta<br />
från tidig morgon till sen<br />
kväll. Hans chef, Mr. Harken,<br />
(Kevin Spacey) skäller på honom<br />
för att han är en minut för sen till<br />
jobbet och utövar utpressning på<br />
honom så att han inte kan säga<br />
upp sig.<br />
När Mr Harkin utnämner sig<br />
själv till ekonomichef, ett jobb<br />
som Nick har<br />
Fler<br />
hemska<br />
chefer på bio:<br />
Chefer och då företrädesvis ganska hemska chefer är<br />
ett tacksamt ämne på bio. Horrible bosses är bara en<br />
i raden.<br />
det absolut bästa porträttet av den hänsynslösa<br />
förlagskvinnan miranda priestly gör meryl streep i<br />
filmen Djävulen bär Prada från 2006. Hennes sätt att<br />
smattra in på redaktionen på höga klackar och dänga<br />
väskan på assistentens skrivbord, är obetalbart.<br />
ett annat klassiskt chefsporträtt gör michael douglas<br />
i filmen Wall Street från 1987. Även här handlar det<br />
bespetsat sig på, då är det droppen<br />
som får bägaren att rinna<br />
över.<br />
dale (Charley dey) är tandsköterska,<br />
hans chef tandläkaren<br />
Julia Harris (Jennifer Aniston),<br />
är överkåt och sexistisk och kör<br />
med grova sexuella trakasserier<br />
mot stackars Dale, som till råga<br />
på allt är lyckligt förlovad och<br />
snart ska gifta sig. Men Dale har<br />
en liten hemlighet som Julia<br />
Harris inte tvekar att använda<br />
emot honom så fort han hotar<br />
med att säga upp sig.<br />
Kurt (Jason Sudeikis) gillar<br />
faktiskt sitt jobb och sin chef<br />
som tyvärr dör knall och fall en<br />
dag. Hans psykopatiska son tar<br />
över firman och Kurts mardröm<br />
börjar.<br />
Nick är en av tre vänner som<br />
hatar sina chefer i filmen<br />
”horrible bosses”.<br />
de tar hjälp utifrån – men<br />
väljer en annan kompetens<br />
än de ledarskapskonsulter<br />
som vi brukar anlita...<br />
de tre vännerna tillbringar ytterligare<br />
en av många blöta kvällar<br />
på krogen och för hundrade<br />
gången ältar de sina hemska<br />
chefer. Men den här kvällen bestämmer<br />
de sig: de ska ta livet av<br />
cheferna och så börjar jakten på<br />
en konsult i mordbranschen som<br />
kan hjälpa dem.<br />
Det är ramhandlingen i denna<br />
ganska mediokra amerikanska<br />
komedi om hemska<br />
chefer<br />
om en hänsynslös chef<br />
som kräver allt av sina medarbetare<br />
men utlovar guld och gröna skogar om du offrar dig<br />
på karriärens altare.<br />
en lite snällare men ändå odräglig chefstyp gör Hugh<br />
Grant i Bridget Jones dagbok från 2001. daniel Cleaver<br />
praktiserar managing by sex och använder sig av<br />
sin status som chef för att förföra oskuldsfulla bridget<br />
mot löfte om en programledarroll. det lyckas men daniel<br />
Cleaver går på pumpen så småningom ändå.<br />
6 <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
där ingenting förstås går som de<br />
tre vännerna tänkt sig.<br />
Duktiga skådisar gör att vissa<br />
situationer blir riktigt roliga men<br />
tyvärr kompenserar inte det den<br />
ganska tunna storyn och den<br />
barnsliga kiss, bajs och sexhumorn.<br />
Ämnet, hemska chefer, är ju<br />
tacksamt och något som de flesta<br />
kan relatera till någon gång i yrkeslivet.<br />
Handen på hjärtat: Vem<br />
har inte någon gång i sitt stilla<br />
sinne önskat livet ur en överordnad?<br />
den stora behållningen är att se<br />
välartade Jennifer Aniston spela<br />
sextrakasserande tandläkare.<br />
Hon verkar tycka att rollen är<br />
riktigt rolig.<br />
Det är också kul att manusförfattaren<br />
Michael Marcowitz<br />
faktiskt har tänkt till ett varv<br />
och vänt på perspektiven och låtit<br />
den sextrakasserande chefen<br />
vara en vacker kvinna. För den<br />
skull blir inte trakasserierna lättare<br />
att stå ut med för Dale. Däremot<br />
är det lite svårare för honom<br />
att få någon medkänsla från sina<br />
kompisar.<br />
text sUsaNNe blICk<br />
andra<br />
tveksamma<br />
chefsförebilder från filmens<br />
värld: gary Cole i Office space, Meryl streep i<br />
djävulen bär Prada, homer simpsons ondskefulle chef Mr burns,<br />
Michael douglas som gordon gekko i Wall street och till sist ricky gervais som<br />
david brent i The Office.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
Hannons e<br />
7
mobbning på jobbet<br />
8<br />
När blir tanklöshet och<br />
grova skämt ren mobbning?<br />
Gränsen kan vara<br />
hårfin.<br />
Möt Carina Brantberg<br />
som fick nog och agerade<br />
kraftfullt när<br />
hon insåg att sexuella<br />
trakasserier<br />
förekom inom<br />
organisationen.<br />
TExT gUNNel åhlaNder<br />
ILLUSTrATIoN rOberT hIlMerssON<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
mobbning på jobbet<br />
agera snabbt<br />
oM hatet<br />
BrEdEr ut siG<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
9<br />
e
mobbning på jobbet<br />
nyköping. Carina Brandtberg, personalchef på Sörmland<br />
Landstingsservice AB, fick en dag nog. Det var när hon insåg<br />
att mobbning och trakasserier förekom inom organisationen.<br />
– Alla medarbetare har rätt att må bra på jobbet och det<br />
är min och övriga chefers skyldighet att följa lagarna och<br />
skapa den arbetsplatsen, säger hon.<br />
Sörmland Landstingsservice AB<br />
är landstingets interna bolag för<br />
servicetjänster. Bolaget, som har<br />
376 medarbetare, är organiserat<br />
i fyra enheter: fastighetsdrift,<br />
städ, kost och internservice.<br />
Carina Brandtberg är sedan tre år dess<br />
personalchef. Inom bolaget finns 41 chefer.<br />
I vintras fick hon höra talas om ett fall av<br />
mobbning inom organisationen, hon fick veta<br />
saker som fick henne att reagera och tillsammans<br />
med närmaste chefer<br />
vidta åtgärder.<br />
Hon är noga med att<br />
inte lämna ut några detaljer,<br />
men säger att det<br />
handlade om sexuella<br />
trakasserier och<br />
kränkande särbehandling.<br />
Hennes<br />
egen uppfattning<br />
är att det<br />
egentligen<br />
handlade om<br />
skämt kolleger emellan,<br />
som med tiden<br />
kom att gå över styr.<br />
redan tidigare hade hon<br />
vid flera tillfällen hört<br />
glunkas om mobbning<br />
av olika slag. Vid dessa<br />
tillfällen kallade hon<br />
samman de närmast<br />
berörda och gick till<br />
botten med det som<br />
hänt.<br />
Men nu kände hon, att<br />
det var nödvändigt att gå<br />
till motvärn på bred front.<br />
–Det går till en viss<br />
gräns, sen rinner bägaren över, säger hon.<br />
Det som hade hänt var över alla gränser och<br />
oacceptabelt. Mobbning är alltid ett misslyckande<br />
och det är mitt ansvar som personalchef<br />
att agera. Och nu var det hög tid!<br />
Carina brandtberg fann det nödvändigt att gå<br />
ut till alla chefer, och inte enbart de närmast<br />
berörda den här gången.<br />
Hon gick till sin personaladministratör,<br />
som arbetat inom landstinget i<br />
42 år. De två diskuterade och<br />
fann att det redan existerade<br />
riktlinjer och strategier för att<br />
motverka all slags mobbning<br />
inom organisationen.<br />
Här stod tydligt och klart<br />
hur arbetsgivare, fack och<br />
medarbetare<br />
ska agera.<br />
Arbetet<br />
mot mobbning fick<br />
nu högsta prioritet.<br />
Carina Brandtberg gjorde<br />
ett eget utbildningsmaterial,<br />
som användes tillsammans<br />
med landstingets riktlinjer<br />
och strategier och kallade<br />
samtliga 41 chefer till möten<br />
vid olika tillfällen.<br />
På agendan stod mobbning<br />
kontra arbetsmiljölag,<br />
diskrimineringslag, och vad<br />
som kan hända om en arbetsgivare<br />
inte tar sitt ansvar.<br />
Många lovordade initiativet.<br />
Sju av cheferna var direkt<br />
berörda av mobbning<br />
av olika slag inom sina<br />
sektioner.<br />
”Oftast rör det sig inte om elakhet utan om tanklöshet,<br />
I det utbildningsmaterial som cheferna<br />
fick finns all slags information, från hur respektive<br />
chef bör gå till väga vid kännedom om<br />
mobbning/sexuella trakasserier/kränkande<br />
särbehandling till vad lagen säger.<br />
här finns punkter som:<br />
”Vad innebär kränkande särbehandling i<br />
arbetslivet”, ”Exempel på förebyggande insatser<br />
på arbetsplatsen”, ”Ditt ansvar som<br />
chef”, ”Vad du som facklig företrädare bör<br />
göra”, ”Vad du som utsatt kan göra” och ”Vad<br />
du som arbetskamrat kan göra”.<br />
På omslaget till en av bilagorna finns Mar<br />
10 <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
JAN hÖGLUNd
tin Luther Kings ord: ”Världens ondska beror<br />
inte på de onda människorna, utan på de godas<br />
likgiltighet”.<br />
Här står också:<br />
”Vi är varandras arbetsmiljö” och:<br />
”Alla har skyldighet att medverka till att<br />
det på våra arbetsplatser utvecklas ett gott<br />
arbetsklimat i en tillåtande och respekterande<br />
atmosfär. Ledarskapet är en viktig del i den utvecklingen.<br />
<strong>Chefen</strong> är och ska vara en gräns-<br />
och normsättare för vad som räknas som acceptabelt<br />
uppträdande på arbetsplatsen”.<br />
Diskussionerna vid chefsmötena blev intensiva.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
Vackra ord, men har de något reellt innehåll?<br />
– Absolut, säger Carina Brandtberg. Alla våra<br />
chefer har gått utbildningen, som är på ungefär<br />
en timme, de har också fått ett uppföljningsansvar<br />
så till vida att de ska föra infor<br />
mobbning på jobbet<br />
grova skämt och jargonger”, säger Carina brandtberg som satte igång en utbildning om mobbning för alla 41 chefer inom sörmlands landstingsservice.<br />
Mobbning är alltid ett misslyckande<br />
och det är mitt ansvar som personalchef<br />
att agera.<br />
mationen vidare till alla sina anställda. Vi har<br />
noggrann kontroll på att alla tar del av detta.<br />
– Jag som personalchef kommer att se till<br />
att det blir årliga uppföljningar, för även om<br />
många inom vårt bolag arbetat här länge så<br />
förekommer det självklart en viss omsättning<br />
<strong>11</strong><br />
e
e<br />
mobbning på jobbet<br />
och nya medarbetare kommer till.<br />
– Det här är en fråga, som jag hädanefter<br />
alltid kommer att hålla aktuell<br />
och kontinuerligt uppdatera. Via<br />
namnlistor kontrollerar vi så att alla<br />
anställda nås av informationen, något<br />
som kommer att fortsätta.<br />
Under utbildningens gång har hon<br />
insett att mobbning, kränkande särbehandling<br />
och sexuella trakasserier<br />
tyvärr inte är något ovanligt, och att<br />
man ibland likställer dessa företeelser<br />
med att ”det är högt i tak”.<br />
– Det här arbetet handlar inte om<br />
att hänga ut förövare och offer, säger<br />
Carina Brandtberg, utan är en fråga<br />
om att alla våra medarbetare har rätt att<br />
må bra på jobbet. Vi som arbetsgivare ska<br />
ge alla förutsättningar för en god arbetsmiljö,<br />
något som ingår i alla chefers uppdrag.<br />
På frågan vad som egentligen kan klassas<br />
som mobbing, säger Carina Brandtberg att<br />
gränsen kan vara hårfin, men ger några exempel<br />
på olämpligt beteende:<br />
– Någon kan få kommentarer kring sitt ursprung,<br />
någon kanske gör sig lustig över en<br />
kollega på fikarasten, någon annan hakar direkt<br />
på och så börjar alla skratta utan den<br />
man gjort sig lustig över. Det kan handla om<br />
osynliggörande, någon kommer in i rummet,<br />
det pågående samtalet fortsätter utan avbrott<br />
men ingen gör plats för eller pratar med den<br />
nyanlända kollegan. Alla pratar med alla förutom<br />
den.<br />
– Osynliggörande är det svåraste att ta på,<br />
för det sker i det fördolda och kan vara mycket<br />
otäckt. En hel del har handlat om just det på<br />
våra utbildningar.<br />
– Mobbning kan ofta handla om rädsla och<br />
maktkamp, men själv är jag övertygad om att<br />
det oftast inte rör sig om elakhet utan om<br />
tanklöshet, grova skämt och jargonger, säger<br />
Carina Brandtberg.<br />
12<br />
tips U Gör så här<br />
P ta tag i problemet direkt,<br />
stick inte huvudet i sanden!<br />
P informera facket!<br />
P skaffa egen kunskap, läs<br />
på om arbetsrättslagar etc.<br />
P säg ifrån och skapa en dialog<br />
med mobbaren och den<br />
mobbade,<br />
3<br />
lästips om mobbning på jobbet:<br />
Undvik mobbning på arbetsplatsen<br />
av ilona bovin och Krister skoglund<br />
Personkonflikter på arbetsplatsen<br />
av barbro Östling<br />
syndabockar, om mobbning och kränkande<br />
särbehandling i arbetslivet<br />
av ingela thylefors<br />
Hur gick det med problemen från i vintras?<br />
– Tack vare de snabba insatser vi gjorde<br />
i personalgruppen blev problemen lösta. De<br />
berörda arbetar kvar, attityderna bland medarbetarna<br />
har förändrats till det bättre och<br />
jargongen ser annorlunda ut. Att medvetandegöra<br />
samt att prata om attityder har gett ny<br />
förståelse och insikt.<br />
johan hedin är gruppchef för internservice<br />
och transport inom Landstingsservice i<br />
Sörmland. Han är en av de chefer, som deltagit<br />
i utbildningen om mobbning, ett initiativ<br />
som han berömmer.<br />
Carina brandtbergs råd till den chef som drabbas av mobbning bland sina anställda:<br />
P ta hjälp om du känner behov<br />
av det.<br />
P Glöm inte uppföljning och<br />
utvärdering.<br />
– Jag fick insikt i hur andra chefer tacklar<br />
problem. Vi fick också en påminnelse<br />
och information om lagar och paragrafer.<br />
Vi diskuterade mycket kring vad som kan<br />
klassas som mobbning, gränsen kan vara<br />
hårfin.<br />
När han gick från mötet hade han<br />
det fakta och utbildningsmaterial<br />
med sig som alla chefer fick. Det har<br />
han stencilerat upp och gett till sina<br />
medarbetare.<br />
själv har han inte stött på någon<br />
mobbning bland sina anställda.<br />
– Jag har tydligt och klart tagit<br />
avstånd från all slags mobbning. Jag är<br />
övertygad om att det här har blivit en tankeställare<br />
för oss alla.<br />
Frågor om mobbning, sexuella trakasserier<br />
och kränkande särbehandling finns alltid<br />
på agendan på hans avdelning.<br />
Han initierar själv olika frågor med jämna<br />
mellanrum, men tror precis som Carina<br />
Brandtberg att det oftast handlar om tanklöshet<br />
och skämt som går över styr.<br />
Lillemor Karlsson är gruppchef inom städ<br />
på Landstingsservice och ännu en av de chefer<br />
som deltagit i utbildningen.<br />
Hon har inte haft några problem med<br />
mobbning bland sina anställda, dock en del<br />
kulturkrockar mellan personal från olika<br />
länder.<br />
– Det är alltid bra att aktualisera frågor om<br />
mobbning och uppträdande kolleger emellan,<br />
säger hon. Vi pratar varje vecka om hur vi är<br />
och hur vi uttrycker oss gentemot mot varandra,<br />
och att det är viktigt att hjälpas åt på<br />
jobbet och respektera varandras olikheter.<br />
Behållningen med chefsutbildningen<br />
tycker hon var att träffa andra chefer och få<br />
höra och diskutera kring hur andra löst olika<br />
sorters problem. J<br />
LäS Mer om hur mobbning kan förhindras<br />
på sidan 14, lagar & regler.<br />
vad säger lagen om mobbning?<br />
läs gärna på: www.av.se<br />
(se temasidor/mobbning/aFs 1993:17)<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
mobbning på jobbet<br />
experten:<br />
mobbning Går<br />
att förebygga!<br />
U Markera mot mobbning och visa att situationen är oacceptabel.<br />
det säger Ingela Thylefors, leg psykolog och docent vid<br />
göteborgs universitet, som under många år föreläst och även<br />
skrivit böcker i ämnet.<br />
– En chef ska vara tydlig, ha fasta<br />
rutiner och principer baserade<br />
på arbetsrätt och avtal samt <strong>fokus</strong>era<br />
på dialog och samverkan,<br />
säger hon. Då minskar man<br />
risken för mobbning, sexuella<br />
trakasserier och kränkande särbehandling.<br />
–Viktigt är också att noga utreda<br />
vad som ligger bakom konflikter<br />
och lyssna till samtliga<br />
parter. Chefer ska föregå med<br />
gott exempel och uppföra sig<br />
anständigt mot alla medarbetare<br />
oavsett antipatier och sympatier.<br />
Vanligt vett och etikett fungerar<br />
som socialt smörjmedel.<br />
Ingela Thylefors ger exempel<br />
på ur vilka mekanismer mobbning<br />
kan uppstå:<br />
●●Det finns auktoritära personligheter<br />
som njuter av att visa<br />
sin makt, trycka till och förminska<br />
andra. Det förutsätter att de<br />
har makt av något slag, kanske är<br />
chefer eller fackliga företrädare,<br />
eller har en unik kompetens, som<br />
andra är beroende av.<br />
●●En anställd kan utgöra ett<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
hot, som omgivningen därför vill<br />
oskadliggöra. Det kan vara någon<br />
som vågar kritisera oegentligheter,<br />
så kallade whistle blowers,<br />
eller som utifrån en gedigen erfarenhet<br />
och kunskap får insyn i<br />
en verksamhet som inte bedrivs<br />
på bästa sätt. Det kan också vara<br />
någon som hotar andras karriärambitioner.<br />
enligt Ingela Thylefors är den<br />
vanligaste orsaken till mobbning<br />
oförmåga att hantera konflikter.<br />
– Personer som vågar stå för<br />
andra åsikter än de gängse, se andra<br />
perspektiv och kritiskt granska,<br />
upplevs ofta som besvärliga,<br />
som några som stör ordningen,<br />
samförståndet och harmonin.<br />
i konflikträdda arbetsgrupper<br />
finns risk för att personer pekas ut<br />
som syndabockar för att svetsa<br />
samman den övriga gruppen.<br />
Ett sätt att hantera situationen<br />
är då att göra dessa personer<br />
till ”problemet” och med olika<br />
medel försöka begränsa deras<br />
inflytande och allra helst få bort<br />
dem, säger hon.<br />
– I konflikträdda arbetsgrupper<br />
finns risk för att personer<br />
pekas ut som syndabockar för att<br />
Personer som vågar stå för andra åsikter<br />
än de gängse upplevs ofta som besvärliga,<br />
säger Ingela Thylefors.<br />
svetsa samman den övriga gruppen.<br />
All frustration, aggressivitet,<br />
rädsla och oro riktas då mot syndabocken.<br />
hon skiljer på aktiv och passiv<br />
mobbning.<br />
– Den passiva, ett slags social<br />
isolering, kan förefalla ha en<br />
”lättare” karaktär. Omgivningen<br />
håller sig undan, sätter sig inte<br />
vid samma fikabord, förmedlar<br />
inte positiva omdömen från en<br />
kund etcetera.<br />
– Frågan är om den passiva<br />
hållningen, som ofta karaktäriserar<br />
medlöparna, är lättare för<br />
offret att tackla. Min erfarenhet<br />
är att människor som mobbats<br />
oftare ser medlöperiet som värre<br />
än attackerna från en identifierad<br />
”fiende”.<br />
Vad karaktäriserar egentligen<br />
mobbning?<br />
– Mobbning pågår över tid<br />
och är en systematisk, negativ<br />
behandling av någon. Ett enstaka<br />
övertramp, en tillfällig oenighet<br />
eller en förflugen kommentar är<br />
inte mobbning.<br />
– Mobbning kan utgöras av flera,<br />
inte så dramatiska, negativa<br />
handlingar som riktas mot en<br />
person utan rimliga skäl, exempelvis<br />
den sämsta löneutvecklingen,<br />
avslag på begäran om<br />
kompetensutveckling, brist på<br />
erkänsla och kanske ett och annat<br />
litet hot. Varje liten handling<br />
går att beskriva som ”olycksfall”<br />
och skulle kunna ursäktas, men<br />
summan av dem närmar sig<br />
kränkande särbehandling.<br />
Hur bemöter en mobbad bäst<br />
sina mobbare?<br />
– Genom att i ett tidigt skede<br />
skapa en dialog och ta reda på orsaken<br />
till mobbningen. Det kan<br />
vara ett missförstånd. Ett tidigt<br />
samtal kan göra mobbare medvetna<br />
om vad de är på väg in i.<br />
Många vettiga människor väljer<br />
då att retirera och i stället leta<br />
efter mer konstruktiva sätt att<br />
tackla problem på arbetsplatsen.<br />
– En person som bemöts utan<br />
hyfs från omgivningen eller utsätts<br />
för orättvis behandling bör<br />
markera och visa att han eller<br />
hon inte accepterar situationen.<br />
– Ofta är tyvärr den bästa lösningen<br />
att lämna arbetsplatsen<br />
medan tid är. Insikt om att det<br />
finns ett val är viktigt, även om<br />
valet blir att stanna kvar.<br />
text gUNNel åhlaNder<br />
13
lagar & regler<br />
Lär dig stoppa mobbning<br />
UMobbning på jobbet är vanligt.<br />
enligt Statistiska centralbyrån,<br />
SCB, utsätts 360 000 svenskar varje<br />
år för kränkande särbehandling på<br />
arbetet. <strong>Chefen</strong> har en nyckelroll i<br />
arbetet mot mobbning.<br />
TExT sUsaNNe blICk ILLUSTrATIoN NICkaN jONassON<br />
Problemet med kränkande särbehandling<br />
är störst i den offentliga<br />
sektorn, där närmare 10<br />
procent anger att de varit utsatta<br />
för personlig förföljelse, medan<br />
motsvarande siffra för den privata<br />
sektorn är drygt 8 procent.<br />
Som chef har du en nyckelroll<br />
när det gäller att förebygga och<br />
motverka mobbning. Det är också<br />
ditt ansvar att i samband med<br />
en mobbningssituation hantera<br />
frågan med kunskap.<br />
Vilket är lättare sagt än gjort<br />
speciellt om det är en chef eller<br />
arbetsledare som mobbar en<br />
underordnad. Då är det särskilt<br />
viktigt att peka på arbetstagarens<br />
beroendeställning. Överordnade<br />
chefer måste då ingripa även om<br />
det kollegiala samarbetet försvåras.<br />
I arbetsmiljöverkets författningssamling<br />
finns en föreskrift om<br />
”Åtgärder mot kränkande särbehandling<br />
i arbetslivet” (AFS,<br />
1993:17) .<br />
Där ställs det ett antal tydliga<br />
krav på dig som chef. Du har skyldighet<br />
att:<br />
●●Organisera och planera arbe<br />
hur känner du igen mobbning?<br />
här är några varningstecken:<br />
P Förtal, klander och onyanserad<br />
kritik, ”felletande”, förolämpningar<br />
och personliga påhopp.<br />
P Undanhållande av information,<br />
sämre arbetsförutsättningar och<br />
bristande uppskattning.<br />
tet så att kränkande<br />
särbehandling så<br />
långt det är möjligt<br />
förebyggs.<br />
●●Klargöra att var<br />
ken mobbning eller<br />
kränkande särbehandling<br />
accepteras<br />
i verksamheten.<br />
●●Se till att det finns<br />
rutiner för att tidigt<br />
fånga upp och åtgärda<br />
otillfredsställande<br />
arbetsförhållanden.<br />
●●Se till att motver<br />
kande åtgärder sätts<br />
in så fort det<br />
finns<br />
tecken<br />
på<br />
mobbning<br />
eller<br />
kränkande<br />
särbehandling.<br />
●●Se till att det finns<br />
särskilda rutiner för att åtgärda<br />
denna typ av arbetsmiljöproblem.<br />
●●Se till att arbetstagare som<br />
drabbats snabbt får hjälp och<br />
stöd.<br />
mobbning U Varningstecken och åtgärder<br />
P Utfrysning ur gruppgemenskapen.<br />
P insamling av namnlistor mot en<br />
individ, sabotage, förföljelse och<br />
anonyma brev.<br />
vem kan hjälpa till? företagshälsovården<br />
är en resurs. Kan<br />
Du kan också ta initiativ till en<br />
dialog med de fackliga organisationerna<br />
för att skapa rutiner och<br />
arbetssätt, eller för att förbättra<br />
redan existerande rutiner. J<br />
hjälpa till med konfliktlösning och<br />
stöttande av enskilda individer<br />
och arbetsgrupper. skyddsombuden<br />
och arbetsmiljöombuden<br />
på arbetsplatsen ska övervaka<br />
att arbetsgivaren organiserar,<br />
planerar och dokumenterar<br />
arbetsmiljön enligt gällande<br />
Källor:<br />
AFS 1993:17 - Kränkande särbehandling i<br />
arbetslivet.<br />
I stormens öga – om mobbning och kränkande<br />
särbehandling på arbetsplatsen.<br />
(Fackförbundet Vision)<br />
föreskrifter och arbetsmiljölagen.<br />
Är du själv utsatt för kränkande<br />
särbehandling kan du givetvis få<br />
hjälp från samma håll. Är du med<br />
i exempelvis fackförbundet Vision,<br />
kan du också få hjälp av din<br />
personliga ombudsman.<br />
14 <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
Hannons e
porträttet<br />
lust tiLL led<br />
Gav spikrak<br />
Första chefsjobbet fick hon innan hon hade lämnat högskolan.<br />
sedan dess har Carolina Lundberg gjort snabb karriär på<br />
Norrlands universitetssjukhus och spanar redan efter nya<br />
utmaningar.<br />
TExT NIklas lINdsTedT FoTo lars-göraN NOrlIN<br />
usten till ledarskap har funnits i hela<br />
mitt liv. Som liten tog jag alltid stort<br />
ansvar, var aktiv i olika föreningar och<br />
försökte skapa struktur i familjen och i<br />
kompisgänget, säger Carolina<br />
Lundberg.<br />
Den målmedvetenheten har<br />
tagit henne till jobbet som öppenvårdschef på<br />
Kirurgcentrum på Norrlands universitetssjukhus<br />
i Umeå.<br />
I kort sommarklänning och eleganta<br />
klackskor kliver hon in i den dörrlösa paternosterhissen<br />
på bottenvåningen i det gigantiska<br />
sjukhuset och färden mot arbetsrummet<br />
på nio trappor illustrerar väl hennes egen<br />
resa.<br />
för tre år sedan värvades hon till jobbet som<br />
chef för kirurgmottagningen och paramedicinska<br />
avdelningen, sedan dess har jobbet<br />
växt, både vad gäller antalet enheter/avdelningar<br />
och underställda.<br />
– Där är jag också chef, säger hon vid nästan<br />
varje våning som hissen passerar.<br />
Numera har Carolina Lundberg personal,<br />
budget och verksamhetsansvar för sex olika<br />
avdelningar och sammanlagt cirka 75 medarbetare<br />
i sitt team. Allt från specialistsjuksköterskor<br />
och administratörer till stomiterapeuter<br />
och ITtekniker.<br />
– Det är mångfalden av yrken som gör det<br />
så spännande. Det här jobbet kan omöjligt bli<br />
långtråkigt, säger hon när hon vant kliver av<br />
hissen i farten.<br />
Att leda medarbetare med så vitt skilda specialistkunskaper<br />
skulle kunna få en och annan<br />
chef att drabbas av mindervärdeskänslor. För<br />
Caroline Lundberg är det själva tjusningen.<br />
– Det är en ynnest att få arbeta med människor<br />
som är duktiga, de kan naturligtvis sina<br />
ämnen mycket bättre än jag. Min roll är att få<br />
helheten att fungera och att förstå vad medarbetarna<br />
behöver för att utvecklas.<br />
När tidningen dagens Medicin i våras skulle<br />
utse ”Årets kvinnliga ledare inom sjukvården”<br />
kom 12 av de 46 nominerade från Västerbottens<br />
läns landsting. Ingen slump, konstaterar<br />
Carolina Lundberg, som själv var en<br />
av de nominerade.<br />
Dels har man interna chefsutbildningar,<br />
dels skräddarsydda kurser om allt från nya<br />
lagar och avtal till hur sjukskrivningsprocessen<br />
ska gå till. Dessutom har alla chefer administrativt<br />
stöd i form av personalspecialister<br />
och controller, som hjälper till med ekonomi,<br />
utbildningar och kurser.<br />
I Västerbottens landsting finns också ett<br />
långsiktigt arbete som går tillbaka till 1990ta<br />
fakta U Carolina lundberg<br />
Titel: Öppenvårdschef. arbetsplats: Kirurgcentrum<br />
på Norrlands universitetssjukhus,<br />
NUS, i Umeå. lön: 38 750 kr/mån. ålder:<br />
35 år. familj: ensamstående med tre barn.<br />
bor: Nordmaling. gjorde på semestern: Var i<br />
turkiet och Cypern med mina barn och i mina<br />
föräldrars stuga i Lycksele.<br />
let. Med bland annat mentorsprogram och<br />
olika utbildningar direkt riktade mot kvinnor<br />
har man blivit det landsting som har flest<br />
kvinnor i ledningen.<br />
– Landstinget här arbetar på ett genomtänkt<br />
sätt för att skapa och lyfta fram kvinnliga<br />
ledare. Förhoppningsvis kan det leda<br />
till att ännu fler kvinnor vågar ta det steget<br />
i framtiden.<br />
Carolina Lundberg hade inte ens hunnit<br />
lämna socionomutbildningen innan första<br />
chefserbjudandet dök upp. Ville hon möjligen<br />
bli enhetschef inom LSS i Nordmaling?<br />
egentligen var det mycket som talade emot<br />
– hon skulle just vara mammaledig – men<br />
när hennes föräldrar och syster lovade att<br />
ställa upp var saken klar. Som relativt ung<br />
och obakad socionom var ledarerfarenheten<br />
begränsad, men en tidigare chef fungerade<br />
som förebild.<br />
– Hon var auktoritär, men på ett ödmjukt<br />
och lyhört sätt. En chef måste våga fatta<br />
beslut, men det är lika viktigt att ta in och<br />
lyssna. Att bara peka med hela handen är inte<br />
min stil, säger hon.<br />
Ryktet om att Carolina Lundberg var duktig<br />
och ambitiös spreds och 2008 blev hon<br />
värvad till Norrlands universitetssjukhus.<br />
Först som chef för kirurgmottagningen och<br />
paramedicinska avdelningen, men snart fick<br />
hon också ta över endoskopi och behandlingsavdelningen.<br />
– Mitt uppdrag har växt betydligt sedan<br />
16 <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
e
arskap<br />
Karriär<br />
porträttet<br />
Carolina lundberg<br />
ansvarar för 6 olika<br />
avdelningar och 75<br />
medarbetare.<br />
– det här jobbet kan<br />
omöjligt bli långtråkigt,<br />
säger hon.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 3 U U jUni september 20<strong>11</strong> 20<strong>11</strong><br />
17
porträttet<br />
e jag började. Jag ser det som ett kvitto på att<br />
jag gör ett bra arbete.<br />
Men när hon för ett drygt år sedan fick<br />
erbjudande om att även ta över urologen<br />
tvekade hon för första gången. Ekvationen<br />
som malde i hennes huvud var obeveklig –<br />
ju fler uppdrag, desto mindre tid för de olika<br />
verksamheterna.<br />
Även om hon tackade ja, var farhågorna<br />
inte helt gripna ur luften.<br />
– Att ha ansvar för så många medarbetare<br />
med olika specialistfunktioner är svårt och<br />
krävande. Ibland känner jag att den vardagliga<br />
kontakten blir lidande. Det kan leda till<br />
det är en ynnest att få arbeta med<br />
människor som är duktiga, de kan naturligtvis<br />
sina ämnen mycket bättre än jag.<br />
brister i kommunikationen och att medarbetarna<br />
inte känner sig sedda, så det gäller att<br />
vara uppmärksam.<br />
Utan stödet från chefsassistenten Anita Holmström<br />
hade det aldrig gått, konstaterar hon.<br />
Men det innebär inte att Carolina Lundbergs<br />
arbete ryms mellan klockan 9 och 17.<br />
– Nej, nej, det skulle aldrig fungera. Personalen<br />
vet att de kan nå mig dygnet runt och att<br />
jag kollar mejlen hela tiden. Det är mitt sätt<br />
att finnas tillgänglig och klara av den dagliga<br />
kommunikationen.<br />
Det låter stressigt – hur orkar du?<br />
– Det är faktiskt många som frågar, men jag<br />
har inget bra svar. Inte annat än att mötena<br />
18 <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
med alla människorna i verksamheten ger mig<br />
en otrolig kraft.<br />
Nu känner Carolina Lundberg sig redo att<br />
ta nästa steg i karriären, antingen inom landstinget<br />
eller inom en annan organisation. Det<br />
är ingenting hon hymlar med, vilket hon också<br />
U Carolina Lundberg om…<br />
P…att jobba på semestern:<br />
”i min situation är det en absolut nödvändighet för att inte bli stressad.<br />
men det är absolut inget jag uppmanar min personal till.”<br />
P…hon skulle byta karriär helt:<br />
”ibland drömmer jag om att arbeta utomlands med svårt utsatta människor<br />
som inte lever i den välfärd vi har här, till exempel våldsutsatta<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
låtit landstingsdirektören veta.<br />
Ju högre upp i hierarkin, desto större ansvar<br />
och desto större krav på henne att utvecklas<br />
som ledare. Så ser drivkraften ut.<br />
Att ta ett kliv till verksamhetschefsnivå<br />
inom vården är dock inte helt lätt för den som<br />
porträttet<br />
– sjukvården är en komplex och fascinerande miljö att arbeta i<br />
med olika specialister, forskning och utbildning, säger Carolina<br />
lundberg som sin arbetsplats.<br />
inte är läkare. Men det betyder inte att hon har<br />
kastat in handduken.<br />
– Absolut inte. Helst vill jag vara kvar inom<br />
sjukvården. Det är en komplex och fascinerande<br />
miljö att arbeta i. En mer stimulerande<br />
arbetsplats kan jag inte tänka mig. J<br />
kvinnor och barn. Har funderat på att gå en kurs i kris- och beredskapshantering<br />
för att kunna göra en sådan sak i framtiden.”<br />
P…samarbetet med facket:<br />
”en förutsättning, både för medarbetarna och arbetsgivarna. jag har<br />
bara positiva erfarenheter, vi har en kontinuerlig dialog som gör att vi<br />
inte behöver hamna i akuta situationer.”<br />
19
gör det själv<br />
Sätt på glasögonen o<br />
U Rättvis eller orättvis löneförhöjning? Det spelar ingen roll.<br />
Avundsjuka väcks lätt och kan förstöra hela arbets klimatet,<br />
visar ny forskning. Sätt på dig avundsjukeglasögon och få<br />
syn på situationerna som leder till avund på jobbet.<br />
TExT åsa bOlMsTedT ILLUSTrATIoN NICkaN jONassON<br />
Du befordrar en medarbetare.<br />
Men en annan i<br />
personalen tycker<br />
att hon<br />
eller han<br />
har gjort ett<br />
bättre jobb<br />
och borde vara<br />
den som får byta<br />
tjänst.<br />
Avundsjukan pyr och kanske<br />
är det inte är så konstigt. Men<br />
faktum är att även när kollegerna<br />
håller med om att belöningen är<br />
rättvis, så blir många avundsjuka.<br />
– Jag blev förvånad över att avunden<br />
var så stark även när alla<br />
höll med om att den befordrade<br />
kollegan presterat bättre. Det gör<br />
situationen mycket mer komplicerad<br />
och svår att lösa för chefen,<br />
säger Nina Korvela, doktorand i<br />
psykologi vid Högskolan i Borås.<br />
I hennes licentiatavhandling fick<br />
250 personer läsa scenarier om<br />
kolleger som fått högre lön. Sedan<br />
fick de svara på frågor om vilka<br />
känslor situationerna väckte.<br />
Avundsjukan dominerade, följt<br />
av att bli ledsen och förbannad<br />
på chefen. Förutom lön kan be<br />
fordran,<br />
mer stimulerandearbetsuppgifter<br />
eller bara chefens<br />
uppskattning väcka avund.<br />
Trots att avundsjuka är så<br />
vanligt på arbetsplatser är det<br />
inget som uppmärksammas.<br />
Förmodligen för att den<br />
ses som en ful känsla som<br />
vi inte vill erkänna<br />
ens för oss själva.<br />
Samtidigt är den<br />
naturlig och<br />
medfödd.<br />
När någon<br />
får något<br />
som du själv<br />
hade kunnat få<br />
men inte fick,<br />
får självkänslan en<br />
törn. Vi reagerar känslomässigt<br />
och avundsjuka<br />
att hantera<br />
avundsjuka ’’ ställer<br />
stora krav på chefen.<br />
ibland måste man<br />
nästan bli lite<br />
hobbypsykolog.<br />
Nina Korvela<br />
blir ett sätt att<br />
rädda egot. ”Kollegan har visserligen<br />
presterat bättre, men jag är<br />
också duktig och chefen såg inte<br />
min potential”, är ett typiskt sätt<br />
att motivera avundsjukan.<br />
ju mer lika kollegerna är, desto<br />
lättare väcks avundsjukan, upptäckte<br />
Nina Korvela. Samma<br />
arbetsuppgifter, prestationer,<br />
utbildning, ålder, kön etcetera<br />
triggar igång.<br />
– Om man nu är så lika, varför<br />
ska då den andra ha en tusenlapp<br />
mer i lön?<br />
Psykologen och psykoterapeuten<br />
Marta Cullberg Weston<br />
träffade på kort tid två kvinnor<br />
som lämnat sina jobb för att de<br />
utsatts för avundsjuka. Det fick<br />
henne att fundera på vad avund<br />
20 <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
ch se avundsjukan<br />
sjuka på arbetsplatser får för effekter.<br />
hon menar att avundsjukan väcks<br />
av konkurrens. I bästa fall får avundsjukan<br />
oss att inse att vi också<br />
vill uppnå det som kollegan har<br />
lyckats med. I sämsta fall gör den<br />
oss missunnsamma och då börjar<br />
vi göra livet surt för den vi är avundsjuk<br />
på.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
Vanligast är mobbningsliknande<br />
reaktioner som skitprat,<br />
att vi ignorerar eller förlöjligar<br />
folk eller glömmer att ge viktig<br />
information.<br />
Men det förekommer också att<br />
man stjäl saker från arbetsplatsen<br />
eller hittar på att någon annan<br />
sagt eller tagit något. Det leder till<br />
att ingen längre vågar utmärka sig<br />
av risk för att bli utsatt. De drabbade<br />
mår dåligt och gör en sämre<br />
arbetsinsats.<br />
– hela klimatet blir dåligt. Därför<br />
måste man som chef ta på sig<br />
avundsjukeglasögon och inse att<br />
många styrs av avund.<br />
Det<br />
är<br />
viktigt<br />
att jobba preventivt. När ett avundsklimat<br />
slagit rot är det svårt<br />
att förändra, säger Marta Cullberg<br />
Weston.<br />
Internationell forskning visar<br />
att det går att förebygga avundsjuka.<br />
Som chef gäller det att försöka<br />
få en god relation till varje<br />
medarbetare genom att bemöta<br />
alla på liknande sätt, vara öppen<br />
med hur man fattar beslut, ha<br />
tydliga kriterier för löneförhöjning<br />
och fördela förmåner så objektivt<br />
som möjligt. Om någon får<br />
en befordran, visa på de andras<br />
möjligheter att uppnå samma<br />
sak. Var tydlig med att skitsnack<br />
inte accepteras och försök skapa<br />
en miljö där medarbetarna vågar<br />
komma till dig även med små konflikter,<br />
som ni reder ut direkt med<br />
alla berörda.<br />
När avundsjuka redan uppstått<br />
måste du först ta reda på vad konflikten<br />
egentligen handlar om.<br />
– Är det en orättvisa på individplan<br />
eller organisationsplan<br />
är det där man ska lösa det. Men<br />
visar det sig att konflikter bottnar<br />
i avundsjuka och inte i orättvisa<br />
får man fundera på vad det är<br />
som väcker avundsjuka i just den<br />
situationen, säger Nina Korvela.<br />
Kanske kan du kompensera<br />
den avundsjuka genom att förklara<br />
och lägga märke<br />
till den medarbetaren<br />
lite extra. Om<br />
personen mår dåligt<br />
privat kanske du ska lotsa till<br />
företagshälsovården.<br />
som chef är du naturligtvis inte<br />
immun mot avundsjuka. Du kan<br />
både drabbas och bli drabbad.<br />
Genom att undersöka dina egna<br />
avundsknappar kan du förstå vad<br />
du själv önskar.<br />
Försök sen att uppnå det, så<br />
ökar din självrespekt och du slipper<br />
fastna i tankar och beteenden<br />
som styrs av avund.<br />
– Att hantera avundsjuka ställer<br />
stora krav på chefen. Ibland<br />
måste man nästan bli lite hobbypsykolog.<br />
Förhoppningsvis lyckas<br />
jag forska fram en handlingsplan<br />
som chefer kan använda för att ta<br />
reda på om en konflikt bottnar i<br />
avundsjuka och vad man då kan<br />
göra. Men jag slås ofta av hur<br />
mycket man kan uppnå genom<br />
att bara lyssna till medarbetarna,<br />
säger Nina Korvela. J<br />
5 sätt att<br />
hantera avundsjuka<br />
bena ut vilken händelse som<br />
1 väckte avundsjuka.<br />
om det var en orättvis situation<br />
så är det orättvisan<br />
2<br />
du ska ta tag i.<br />
om det var en rättvis 3 situation, ta tag i själva<br />
avundsjukan. Vad behöver medarbetaren<br />
för att hantera sin<br />
avundsjuka?<br />
ta in hjälp utifrån om du<br />
4 inte hittar roten till problemet.<br />
stötta den utsatta. säg att<br />
5 du ser vad som pågår och<br />
att du jobbar på att förändra<br />
detta.<br />
5<br />
sätt att<br />
förebygga avundsjuka<br />
Fördela uppskattning och 1 löneförhöjning så objektivt<br />
som möjligt och motivera dina<br />
beslut.<br />
Tänk i grupptermer. om<br />
2 någon befordras, visa på<br />
de andras chanser att också<br />
befordras.<br />
Uppmuntra medarbetarna<br />
3 att komma till dig när konflikten<br />
är ny och liten, inte gammal<br />
och stor.<br />
Motverka skitsnack. om<br />
4 en person klagar på en annan,<br />
kalla in alla inblandade och<br />
red ut situationen.<br />
Bemöt alla på 5 samma sätt.<br />
21
intraprenad<br />
22<br />
vi har varsin<br />
arbetsgrupp som vi har<br />
egna träffar med. Men vi känner väl<br />
till varandras grupper och kan hoppa<br />
in för varandra om det skulle behövas.<br />
utvecklingssamtal, lönesamtal<br />
och andra chefsuppgifter delar vi på.<br />
det är viktigt att vi svarar samma sak.<br />
hannele alexandersson och lena thörnell om att dela på ledarskapet.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
intraprenad<br />
intraprenad i<br />
hEMtJäNstEN<br />
GEr klirr i kassan<br />
Brukarna märker ingen större skillnad, men för<br />
personalen har tillvaron förändrats till det bättre<br />
sedan Gillets hemvård blev intraprenad. de två<br />
enhetscheferna hannele alexandersson och Lena<br />
thörnell har totalkoll på debet och kredit. Pengarna<br />
som blir över går tillbaka till personalen.<br />
TExT sUsaNNe blICk FoTo alexaNder vON sydOW<br />
itt i centrala Örebro,<br />
lite gömt i ett<br />
vanligt hyreshus ligger<br />
Gillet. Härifrån utgår<br />
distriktssköterskor,<br />
sjuksköterskor och<br />
arbetsterapeuter<br />
när de besöker boende i centrala Örebro.<br />
Sedan 2008 är Gillets hemvård en av elva<br />
kommunala verksamheter som drivs som<br />
intraprenad. Här jobbar 60 fast anställda<br />
plus 30 vikarier. Enhetscheferna Hannele<br />
Alexandersson och Lena Thörnell delar på<br />
ledarskapet.<br />
– det började 2007 då jag var på ett seminarium<br />
om intraprenad. Jag tyckte det verkade<br />
jättespännande. Moroten var att få bli lite<br />
mer egen, att få ta eget ansvar för ekonomin.<br />
När jag kom hem hade vi en omröstning på<br />
Gillet och majoriteten röstade för att bilda<br />
intraprenad. 2008 tog vi steget, berättar enhetschefen<br />
Hannele Alexandersson.<br />
Gillet fick tre år på sig att få verksamheten<br />
fakta U Så fungerar intraprenad<br />
Intraprenad innebär att cheferna<br />
har större självständighet och<br />
befogenheter i relation till förvaltningsorganisationen<br />
i kommunen.<br />
men de har också ett större<br />
ansvar vad gäller verksamhetens<br />
styrning, ekonomi och personal-<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
att gå plus minus noll. Första året, 2008, blev<br />
resultatet plus 1,5 miljon, 2009 slog finanskrisen<br />
till och då var de tvungna att knapra 1<br />
miljon av överskottet. 2010 blev resultatet ett<br />
överskott på cirka 4 miljoner!<br />
– Nu har politikerna beslutat att vi får fortsätta<br />
mandatperioden ut, till 2014. Vi har en<br />
budget på ungefär 30 miljoner och i år räknar<br />
vi faktiskt att gå med plus igen, trots att vi<br />
måste "nalla" lite på överskottet säger Hannele<br />
Alexandersson och ser mäkta stolt ut.<br />
Det där första året med klirr i kassan<br />
spreds rena julaftonstämningen på Gillet.<br />
Alla fantiserade om vad de skulle göra med<br />
pengarna.<br />
– När vi sansat oss lite kom våra rekorderliga<br />
fruntimmerstakter fram. Vi bestämde oss förstås<br />
för att spara pengarna. Om vi går med<br />
förlust så får vi nämligen själva jobba ihop<br />
det, därför är det bra att ha lite i ”ladorna”.<br />
Å andra sidan försvinner inte överskottet i<br />
kommunens svarta hål utan vi får behålla<br />
pengarna själva.<br />
frågor. Kommunen är huvudman<br />
och de styrs av samma lagar och<br />
riktlinjer för verksamheten som<br />
den kommunala hemvården.<br />
gillet leds av en styrelse där<br />
cheferna och representanter från<br />
personalgrupperna ingår. Cheferna<br />
rapporterar direkt till förvaltningschefen<br />
i kommunen.<br />
Cheferna på gillet kan välja vilka<br />
funktioner de vill sköta själva och<br />
vilka de ska vara med på bland<br />
Överskottet går till personalutbildning<br />
och personalfrämjande åtgärder. Och genom<br />
åren har det blivit en del förbättringar. Idéerna<br />
kläcks i styrelsen. Till exempel så har<br />
alla medarbetare fått en egen väska och en<br />
egen mobil.<br />
Och när hösten kommer och jackor, regnkläder<br />
och fleecetröjor plockas fram, är det<br />
numera jobbkläderna man använder, inte<br />
sina egna.<br />
Dessutom har personalrummet och vilorummet<br />
fått sig en ordentlig uppfräschning.<br />
– Det kan låta som små saker men de har<br />
stor betydelse för oss. Sopgubbarna skulle<br />
aldrig acceptera att ha sina privata kläder på<br />
jobbet. Nästa steg är arbetsskor till alla, säger<br />
Hannele Alexandersson.<br />
ett annat konto som är ganska högt är kompetensutvecklingskontot.<br />
– Vi har gjort en massa roliga saker tillsammans.<br />
Vi har konfererat på Fridhem och på<br />
Selma Lagerlöfs spa och i höst ska vi till Kolmården,<br />
det är personalens förslag, påpekar<br />
kommunens funktioner. de har<br />
valt att vara med i kommunens vikariepool.<br />
pa-frågor och företagshälsovård<br />
är andra områden där<br />
de inte kan välja att stå utanför.<br />
23<br />
e
e<br />
e<br />
intraprenad<br />
enhetscheferna lena Thörnell och hannele alexandersson delar på ledarskapet på gillets hemvård som drivs som intraprenad. Undersköterskorna<br />
Ingrid dimberg och lena larsson var tveksamma till intraprenadtanken i början men nu ser de mest fördelar. framför allt har de nära till cheferna.<br />
undersköterskorna Lena Larsson och Carina<br />
Peterson nästan i munnen på varandra.<br />
Skillnaden mot tidigare är att nu när Gillets<br />
personal åker i väg på konferens så kan de<br />
hyra buss i stället för att använda egna bilar<br />
och de kan åka till vanliga konferenshotell i<br />
stället för de allra billigaste.<br />
– Vi jobbar hårt. I Kolmården till exempel<br />
ska vi jobba med arbetsmiljöfrågor och<br />
kontaktmannaskap. Men vi ska också ”teambuilda”,<br />
äta gott och har roligt tillsammans,<br />
säger Hannele Alexandersson.<br />
Men det var inte helt självklart för alla på Gillet<br />
att intraprenad var den bästa lösningen.<br />
Många var rädda för att pengarna skulle styra,<br />
att cheferna skulle dra ned på personal<br />
och arbetsbelastningen skulle öka.<br />
Undersköterskan Ingrid Dimberg var en<br />
av de skeptiska:<br />
– Jag tyckte inte alls att det var någon god<br />
idé. Vi fick inte reda på så mycket och allt lät<br />
väldigt flummigt. Det var svårt att veta hur<br />
det skulle påverka verksamheten. Och skulle<br />
vi verkligen få pengarna som blev över? Jag<br />
var väldigt tveksam.<br />
I dag ser hon och de andra undersköterskorna<br />
mest fördelar.<br />
– Vi är delaktiga på ett annat sätt och vi har<br />
alla blivit mer ekonomiskt medvetna. Det blir<br />
24<br />
en extra morot att vi kan använda överskottet<br />
till oss själva, säger Carina Petersson som är<br />
fackligt ombud för undersköterskorna.<br />
beslutsvägarna är också betydligt kortare numera.<br />
De båda enhetscheferna Hannele Alexandersson<br />
och Lena Thörnell sitter inte mer<br />
än några dörrar bort.<br />
– Närheten till cheferna är en jättestor<br />
skillnad. Om jag får ett problem så behöver<br />
jag inte vänta. Jag kan gå direkt till Hannele<br />
eller Lena och prata om det. Dessutom är våra<br />
chefer väldigt duktiga på att informera oss,<br />
säger Carina Petersson.<br />
För två enhetschefer som delar på ledarskapet<br />
är personalens delaktighet en fördel.<br />
– Det blir mycket lättare och roligare ledarskap<br />
därför att alla medverkar och ingen<br />
förväntar sig att vi ska fatta alla beslut eller<br />
sitta inne med alla svar. Om jag bara kan lära<br />
mig hålla truten, vilket jag har ganska svårt<br />
för, så kommer alltid förslag på lösningar från<br />
något annat håll, säger Hannele Alexandersson.<br />
En annan stressfaktor som försvunnit är<br />
budgeten. Gillets verksamhet går upp och ned<br />
och brukarna behöver olika mycket hjälp under<br />
olika tider.<br />
– Om en brukare behöver jättemycket<br />
mer hjälp än tidigare så kan vi sätta in mer<br />
personal snabbt. Tidigare gick budgeten över<br />
kalenderår och då tvingades vi vänta tills året<br />
var slut innan vi kunde äska mer pengar. Det<br />
var en oerhörd stressfaktor som nu försvunnit,<br />
konstaterar Hannele Alexandersson.<br />
största problemet kan vara att få tag i extra<br />
personal när verksamheten kräver det. På<br />
Gillet har de blivit duktiga på semesterplanering<br />
och hemligheten är att använda sig av<br />
samma vikarier som jobbat tidigare så slipper<br />
man lära upp nya.<br />
– Vi ska jobba smartare för vi kan inte kan<br />
springa fortare, det är vårt valspråk. J<br />
Tydliga mål och stort inflytande. Nackdelen<br />
skulle väl vara att vi inte alltid får information från<br />
förvaltningschefen. vi kan bli lite bortglömda ibland.<br />
hannele alexandersson och lena thörnell om att dela på ledarskapet.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
har Hannons e bytt namn.<br />
Ditt Nu heter fackförbund vi Vision.<br />
har bytt namn.<br />
Nu heter vi Vision.<br />
Jag vill önska dig som är medlem i SKTF<br />
varmt välkommen till Vision, som sedan 2 september<br />
är det nya namnet på ditt fackförbund.<br />
Vårt fackförbund är i ständig utveckling. Vi vill<br />
bli tydligare och bättre på att visa vad vi är bra<br />
på och vad du kan få ut av ditt medlemskap.<br />
En del av förändringen är att byta namn.<br />
SKTF Jag vill var önska en bokstavsförkortning dig som är medlem som i faktiskt SKTF<br />
inte varmt hade välkommen någon särskild till Vision, betydelse. som sedan Tidigare 2 september<br />
var våra är medlemmar det nya namnet kommunaltjänstemän,<br />
på ditt fackförbund.<br />
Vårt men fackförbund nu finns medlemmarna är i ständig utveckling. i kommuner, Vi vill<br />
bli landsting, tydligare kyrkor, och bättre samfund, på att bolag visa vad och vi företag. är bra<br />
på Namnet och vad SKTF du kan passar få ut inte av ditt längre. medlemskap. Vi har vuxit<br />
ur En det. del av förändringen är att byta namn.<br />
SKTF var en bokstavsförkortning som faktiskt<br />
inte hade någon särskild betydelse. Tidigare<br />
var våra medlemmar kommunaltjänstemän,<br />
men nu finns medlemmarna i kommuner,<br />
landsting, kyrkor, samfund, bolag och företag.<br />
Namnet SKTF passar inte längre. Vi har vuxit<br />
ur det.<br />
Vi är ett av Sveriges största fackförbund, med<br />
medlemmar som har tusentals olika yrken.<br />
Medlemmar som vill någonting med sitt liv.<br />
Som har visioner och planer för sin framtid.<br />
Därför tycker vi att Vision är ett riktigt bra<br />
namn.<br />
Vi Hälsningar är ett av Sveriges största fackförbund, med<br />
medlemmar som har tusentals olika yrken.<br />
Medlemmar som vill någonting med sitt liv.<br />
Som har visioner och planer för sin framtid.<br />
Annika Därför tycker Strandhäll vi att Vision är ett riktigt bra<br />
namn.<br />
Förbundsordförande i Vision<br />
Hälsningar<br />
Annika Strandhäll<br />
Förbundsordförande i Vision<br />
Vad behöver jag göra när<br />
SKTF bytt namn till Vision?<br />
Som medlem behöver du inte göra något. Du är<br />
medlem precis som tidigare, fast ditt fackförbund<br />
heter nu Vision.<br />
Något du undrar över?<br />
Vad Om du behöver har frågor jag om göra det nya närnamnet<br />
eller om<br />
SKTF ditt medlemskap, bytt namn prata till med Vision? Vision på din arbetsplats<br />
eller med Vision Direkt på 0771 44 00<br />
00, Som visiondirekt@vision.se.<br />
medlem behöver du inte göra något. Du är<br />
Eller medlem hitta precis svaret som på vision.se.<br />
tidigare, fast ditt fackförbund<br />
heter nu Vision.<br />
Något du undrar över?<br />
Om du har frågor om det nya namnet eller om<br />
ditt medlemskap, prata med Vision på din arbetsplats<br />
eller med Vision Direkt på 0771 44 00<br />
00, visiondirekt@vision.se.<br />
Eller hitta svaret på vision.se.
CoLoUrBox<br />
hälsa<br />
Använd Torsdagsmetoden<br />
och orka mer<br />
U så var man tillbaka på jobbet igen. sommaren var kort och semestern<br />
gick i rekordfart. Och det är nästan ett helt år kvar till nästa. suck!<br />
stressdoktorn Tomas danielsson rekommenderar Torsdagsmetoden<br />
för att behålla semesterkänslan på jobbet.<br />
Semester ger ofta mersmak.<br />
Därför känns det kanske inte<br />
alltid så kul att vara tillbaka på<br />
jobbet efter en lång och skön<br />
sommarledighet, då sovmorgnar<br />
byts ut mot irriterande väckarklockor,<br />
lata dagar blir olidligt<br />
stressiga, och kollegor ses oftare<br />
än familjen. Vi känner oss tröttare<br />
än någonsin och det verkar<br />
som att semestern inte har haft<br />
någon effekt alls.<br />
– Men man ska vara lite extra<br />
trött den första veckan på jobbet,<br />
eftersom man blir det av<br />
omställningar, men det går över,<br />
försäkrar Tomas Danielsson.<br />
han är beteendevetare i botten<br />
och har flera tips på hur man<br />
ska bevara sina semesterkänslor<br />
på jobbet.<br />
Att kunna släppa kontrollen<br />
är ett.<br />
– Du måste inte ha kontroll<br />
på allt med en gång. Stora förändringar<br />
som har skett medan<br />
du varit på semester får man<br />
snart reda på i alla fall och de<br />
små ordnar sig ändå. Det är en<br />
Lyssna så mår medarbetarna bra<br />
Det finns en koppling mellan<br />
chefer som inte lyssnar<br />
och dålig hälsa hos<br />
personalen. Det<br />
visar forskning<br />
från Stressforskningsinstitutet.<br />
Forskningen<br />
visar bland<br />
annat att<br />
i kristider<br />
och hög<br />
CoLoUrBox<br />
gammal regel. Och<br />
dela upp högen med<br />
måsten, så att du inte<br />
tror att du måste ta<br />
allt på en gång.<br />
Gör en hög för<br />
3<br />
sätt att behålla semesterkänslan<br />
på jobbet i höst<br />
1.<br />
tänk kortsiktigt! planera något kul nästa helg!<br />
2.<br />
Gå ut och känn sensommarsolen i nacken!<br />
småpauser gör under för hjärnan.<br />
3.<br />
Grips inte av panik för att<br />
semestern är slut!<br />
saker som<br />
du bör ta<br />
tag i omgående<br />
och en<br />
annan<br />
för saker<br />
att bita i<br />
kommande<br />
vecka, säger<br />
Tomas<br />
Danielsson, som<br />
också tycker att kollegor<br />
kan hjälpa till att lugna<br />
ner varandra.<br />
– Om ni jagar upp varandra kan<br />
det lätt bli ett stämningsläge<br />
som bara snor energi.<br />
Att tänka kortsiktigt är ett av<br />
Stressdoktorns bästa tips för att<br />
semesterkänslan inte ska blåsa<br />
bort med höstvindarna.<br />
– Semester handlar ju om fri<br />
arbetslöshet är det fler som<br />
tycker att chefen lyssnar<br />
dåligt. Det påverkar de<br />
anställdas hälsa negativt,<br />
mätt i självupplevd hälsa,<br />
känslomässig utmattning<br />
och depressioner.<br />
Främst gäller<br />
det lågutbildade<br />
grupper. Det skriver<br />
tidningen<br />
Du&Jobbet.<br />
det ordnar sig.<br />
Kvinnor sover sämre än män<br />
Kvinnligt anställda har generellt<br />
sett svårare att sova än sina manliga<br />
kolleger. det visar en kartläggning<br />
som hälsoföretaget Previa<br />
låtit göra bland 55 000 anställda.<br />
Nästan var fjärde anställd, 23 procent,<br />
anger att de ofta sover oroligt<br />
eller har svårt att somna på kvällarna.hela<br />
29 procent av kvinnorna<br />
sover ofta oroligt eller har svårt att<br />
somna om kvällarna jämfört med<br />
19 procent av männen.<br />
het, återhämtning<br />
och kravlöshet. Och<br />
sådana pass kan läggas<br />
in hela året. Så försök att <strong>fokus</strong>era<br />
på återhämtningsöar,<br />
alltså helger och lediga dagar.<br />
Tomas danielsson slår också<br />
ett extra slag för det han kalllar<br />
Torsdagsmetoden.<br />
– Lägg in något kul varje<br />
torsdagskväll. På måndag kan<br />
man tänka att det bara är tre<br />
dagar kvar till det roliga och på<br />
fredagsmorgonen är det bara<br />
en dag kvar på veckan.<br />
Han föreslår att de mer<br />
slitsamma sakerna, som att<br />
handla, tvätta och städa, görs<br />
de andra vardagarna så att<br />
torsdagarna blir heliga.<br />
– Med torsdagsmetoden och<br />
<strong>fokus</strong> på veckoslut kan du<br />
behålla semesterkänslan till<br />
nästa semester. Men tänk<br />
samtidigt på att livet inte är<br />
svart eller vitt, utan randigt.<br />
Det är en växelverkan mellan<br />
arbete och privatliv. J<br />
TExT lOTTa eksTedT<br />
Enligt Torbjörn Åkerstedt,<br />
sömnforskare och professor vid<br />
Karolinska institutet, lider över<br />
<strong>11</strong> procent av befolkningen av så<br />
allvarligt sömnstörningar att deras<br />
prestationsförmåga på dagtid försämras.<br />
Forskningen visar också ett<br />
starkt samband mellan sömnproblem<br />
och sjukdomar som depression,<br />
utbrändhet, hjärt- och kärlsjukdomar<br />
och diabetes.<br />
26 <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
Hannons e
öcker & tidskrifter<br />
Konsten att vara sig själv<br />
Det är jag som är chefen! Om det<br />
subjektiva chefskapet<br />
Christer Hermansson<br />
BtJ Förlag<br />
U reCensiOn<br />
Christer Hermansson är kulturchef<br />
i Strängnäs kommun.<br />
Han är också författare och har<br />
bland annat gett ut romanerna<br />
Ich bin ein Bibliothekar och<br />
Kulturchefen. Han har själv<br />
ett förflutet som bibliotekarie.<br />
Därför är en inte allt för djärv<br />
gissning att han friskt har använt<br />
sina egna erfarenheter från<br />
arbetslivet.<br />
Det gör han även nu i denna<br />
handbok i att vara sig själv som<br />
chef. För det är så jag uppfattar<br />
hans debut i ledarskapslitteraturdjungeln.<br />
det handlar om det subjektiva<br />
ledarskapet och han börjar med<br />
att skriva ett manifest för detta<br />
ledarskap.<br />
Manifestet består av 13 punkter<br />
och innehåller mycket humor<br />
och glimten i ögat:<br />
utgivet ETT AxPLoCK AV NyUTKoMMEN LEdArSKAPSLITTErATUr<br />
Svåra samtal – goda råd från erfarna<br />
samtalsledare<br />
Katarina Weiner thordarson<br />
sKL Kommentus media<br />
Katarina Weiner<br />
Thordarson har<br />
intervjuat 14 personer<br />
som i sin<br />
vardag samtalar<br />
med medarbetare<br />
om svåra saker. De<br />
representerar en rad olika yrken<br />
och branscher: Fredrik är präst,<br />
Ulf kriminalpolis, Eva kanslichef<br />
på en statlig myndighet och<br />
så vidare.<br />
Samtliga har det gemensamt<br />
att det ingår i deras arbetsvardag<br />
att genomföra svåra samtal.<br />
28<br />
Den subjektiva chefen är<br />
alltid personlig och behandlar<br />
medarbetarna med respekt.<br />
Den subjektiva chefen anser<br />
att medarbetarna är smarta,<br />
snabba och snygga.<br />
I det subjektiva chefskapet<br />
är humorn och skrattet<br />
väsentligt. Inga sånger och<br />
vitsar är för usla för att framföras<br />
offentligt om de förmår<br />
att höja stämningen. Uppmuntrande<br />
anaforer som till<br />
exempel Avanti! Avanti! är<br />
uppbyggliga för medarbetarna.<br />
Och så fortsätter han. Det är<br />
lätt att förledas och tro att<br />
detta inte är på fullt allvar.<br />
Men det är ett stort misstag,<br />
för under den frejdliga<br />
ytan döljer sig ett allvarligt<br />
budskap från en man med<br />
stor distans till sig själv<br />
och som älskar sina medarbetare<br />
och att vara chef.<br />
Han blandar stort och smått.<br />
Ett kapitel handlar om vikten av<br />
att hälsa på kollegorna subjek<br />
Det kan vara uppsägningssamtal,<br />
samtal om döden, samtal<br />
med medarbetare som inte presterar,<br />
lönesamtal etcetera.<br />
Här delar de med sig av sina<br />
bästa råd och personlig knep,<br />
styrkor och svagheter, rädslor<br />
och farhågor.<br />
Jäkla människa!<br />
en handbok i hur du hanterar jobbiga<br />
människor på arbetet<br />
mattias Lundberg<br />
anders Wahlberg<br />
Liber<br />
Alla stöter vi på<br />
människor vi har<br />
svårt att hantera.<br />
Som vi klassifice<br />
tivt, vilket i hans<br />
värld innebär att hälsa flera<br />
gånger om dagen och gärna med<br />
rar som jobbiga människor helt<br />
enkelt.<br />
Den här boken handlar att<br />
hantera personer som har<br />
ett beteende som många i<br />
omgivningen stör sig på<br />
och som du inte kan välja<br />
bort eftersom de finns på<br />
jobbet.<br />
Varje kapitel börjar<br />
med en beskrivning av den typ av<br />
jobbiga personer som kapitlet ska<br />
handla om. Efter det kommer en<br />
förklaring till varför hon eller han<br />
beter sig på det sättet och slutligen<br />
tips kring hur du ska hantera<br />
personen.<br />
någon extra knorr som<br />
visar att du känner dina<br />
kollegor och bryr dig om<br />
vad som händer i deras<br />
liv. Vissa saker blir lite<br />
väl crazy, som att ”gärna<br />
hälsa ickeverbalt och till<br />
exempel låtsas spela luftgitarr<br />
och dra ett riktigt<br />
grymt imaginärt gitarrsolo…”<br />
Känns kanske inte helt<br />
bekvämt för alla.<br />
Men det här är en befriande,<br />
härlig och modig ledarskapsbok<br />
som handlar om<br />
att det är fullt tillåtet – och<br />
till och med önskvärt – för<br />
en chef, att behålla sin personlighet<br />
och att uttrycka<br />
sig som människa. Här ett<br />
citat som jag inte kan undanhålla<br />
er:<br />
”Alla subjektiva chefskap<br />
bör betraktas som konstverk,<br />
till exempel som en tavla, om<br />
de lyckas hålla sig inom ramen<br />
för sin verksamhet.”<br />
text: sUsaNNe blICk<br />
Kokbok för chefer och vanligt folk<br />
astrid boisen<br />
Hoi Förlag ab<br />
Kokbok för chefer är en bok<br />
om kommunikation och ledarskap.<br />
Den vänder sig till<br />
chefer och andra som reflekterar<br />
över ledarskapet.<br />
Boken innehåller 47 egenhändigt<br />
illustrerade recept<br />
på lyckat och mindre lyckat<br />
ledarskap. Exakta mått finns<br />
inte alltid angivna i recepten<br />
utan varje bokuppslag är något<br />
att fundera vidare kring. Astrid<br />
Boisen är från Danmark och<br />
boken bygger på hennes egna<br />
erfarenheter inom näringslivet,<br />
bland annat Volvo Aero.<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
fråga ombudsmannen<br />
U har du frågor till din personliga ombudsman?<br />
Skicka ett mejl till ombudsman@chefeni<strong>fokus</strong>.se.<br />
Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan.<br />
Får arbetsgivaren omplacera<br />
mig och sänka lönen?<br />
?<br />
Jag har en tillsvidareanställning<br />
i kommunen<br />
och ett förordnande som<br />
verksamhetschef. Mitt chefsförordnande<br />
går ut om några<br />
månader. Nu vill inte min<br />
arbetsgivare förnya mitt förordnande<br />
utan förflytta/omplacera<br />
mig till annan befattning.<br />
Har jag rätt att behålla<br />
min lön eller har arbetsgivaren<br />
rätt att sänka lönen? Hur<br />
ska jag agera?<br />
!<br />
Om du är anställd och<br />
omfattas av det kommunala<br />
kollektivavtalet AB Allmänna<br />
Bestämmelser finns där<br />
en förändring som gäller sedan<br />
2010<strong>04</strong>01. I de ”Centrala och<br />
lokala protokollsanteckningar”<br />
står vad parterna har kommit<br />
överens om.<br />
Lön vid annan anställning<br />
på grund av organisatoriska<br />
skäl eller sjukdom.<br />
I stycket som behandlar förflyttning<br />
står: Vid förflyttning<br />
enligt AB § 6 gäller liksom tidigare<br />
att arbetstagaren behåller<br />
sin lön.<br />
Detta gäller om tjänsten<br />
dras in eller vid en förändring<br />
på grund av omorganisation.<br />
Om du erbjuds en befattning<br />
inom ditt anställningsavtal gäller<br />
enligt nedan:<br />
Detta innebär att utgångspunkten<br />
i ditt fall ska vara att<br />
du behåller din nuvarande lön<br />
i den nya befattningen. Det är<br />
också att rekommendera att<br />
förhandla om detta och få det<br />
noterat i ditt nya anställningsavtal<br />
att du behåller din nuvarande<br />
lön och vad som ska gälla<br />
i kommande års lönerevision.<br />
Skulle den nya befattningen<br />
vara utanför ditt anställningsavtal<br />
bör det i förhandlingen<br />
också i första hand yrkas att du<br />
får behålla nuvarande lön.<br />
I andra hand bör du nylönesättas<br />
på den nya befattningen<br />
i ett lämpligt löneläge utifrån<br />
den bakgrund som du som chef<br />
trots allt har. Med andra ord<br />
någonstans mellan din gamla<br />
lön och löneläget för den nya<br />
anställningens löneläge normalt.<br />
I sista hand om man inte<br />
kommer överens så gäller<br />
protokollsanteckningens avtrappningsregel<br />
som utgår från<br />
att man lönesätts i den nya befattningen<br />
och sedan behåller<br />
man den gamla lönenivån i 12<br />
månader och därefter sker en<br />
avtrappning med en tolftedel.<br />
Om du hade haft ett enskilt anställningskontrakt<br />
hade frågan<br />
förmodligen varit en annan då<br />
det normalt sett brukar stå hur<br />
sådana fall ska lösas.<br />
Som medlem i Vision har du<br />
självklart rätt att få personlig<br />
konsultation och hjälp i frågan<br />
så kontakta din personliga<br />
ombudsman eller ring Vision<br />
Direkt/Chef Direkt 077144 00<br />
00 för vidare rådgivning.<br />
Beatrice Öhrnberg<br />
Personlig ombudsman för chefer<br />
i Region Stockholm<br />
U beatrice öhrnberg är en av Visions sju personliga<br />
ombudsmän. Som chefmedlem i Vision kan du genom<br />
din personliga ombudsman få bland annat en rådgivare<br />
och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner<br />
i arbets miljöfrågor med mera, samt stöd av<br />
Vision vid förhandlingar som gäller dina villkor.<br />
Läs mer på www.vision.se/chef<br />
<strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong><br />
Varje år dör en miljon<br />
människor av malaria.<br />
Visst är myggor irriterande.<br />
Läkare Utan Gränser fi nns på plats runt om<br />
i världen för att hjälpa människor som drabbats<br />
av kriser, krig eller andra katastrofer.<br />
Varje minut dör två barn av malaria, bara i<br />
Afrika. Trots att malariabehandling för ett<br />
barn bara kostar fem kronor. Sms:a LÄKARE<br />
till 72990 för att skänka 50 kronor, lämna<br />
ett bidrag på www.lakareutangranser.se eller<br />
via plusgiro 900603-2 så gör du en insats där<br />
nöden är som störst.<br />
Ditt företag kan göra en insats<br />
Bli miljösponsor<br />
Miljön är utan tvekan nutidens viktigaste och mest omdiskuterade fråga.<br />
Att vara sponsor ger ditt företag möjligheter att visa medarbetare,<br />
kunder och samarbetspartners ert miljöengagemang.<br />
Läs mer på: www.naturskyddsforeningen.se/sponsor, 08-702 65 00<br />
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger<br />
miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt.<br />
29
min karriär<br />
siv sandberg tvekade inte när hon blev erbjuden jobbet som<br />
Örnsköldsviks första turistchef. Målet är att göra höga kusten till<br />
en skärgård i världsklass.<br />
INTErVJU MårTeN kIerkegaard FoTo sTINa WesTberg<br />
UDu är Örnsköldsviks första<br />
turistchef. Hur gick<br />
det till?<br />
– Jag var tidigare kultur och fritidschef,<br />
hade haft det jobbet i sex<br />
år och skulle nog ha fortsatt med<br />
det. Men så gjordes en stor omorganisation<br />
i fjol. Antalet förvaltningar<br />
minskades och mitt chefsjobb försvann.<br />
Samtidigt ville kommunen<br />
satsa mer på besöksnäringen och<br />
beslöt inrätta en tjänst som turistchef.<br />
Jag blev tillfrågad, och har nu<br />
varit turistchef sedan nyår.<br />
Ingen tvekan att ta jobbet?<br />
– Man brukar ju vänta en dag med<br />
att svara, men jag sa ja direkt. Jag<br />
tyckte det var jättekul.<br />
Ni satsar på att Höga kusten ska bli<br />
en ”skärgård i världsklass” Vad är<br />
det som pågår?<br />
– Vi har en jättefin skärgård men<br />
har länge känt att den varit för lite<br />
utvecklad, en oslipad diamant som<br />
måste förädlas. Så för tre år sedan<br />
gjorde vi en stor EUansökan. Resultatet<br />
har blivit att vi tillsammans<br />
med företag och föreningar rustat<br />
upp infrastrukturen, byggt nya<br />
bryggor, fler båtplatser i gästhamnar,<br />
satsat på fler turer med skärgårdsbåtarna,<br />
rustat servicehus,<br />
skapat naturhamnar med mera. Nu<br />
vill vi göra etapp två och har lämnat<br />
in en ny EUansökan. Totalt ska<br />
det satsas 34 miljoner kronor.<br />
Har turismen ökat?<br />
– Vi har haft fullbokat på campingar, hotell, restauranger och i gästhamnar.<br />
Och båtar som ligger i kö till våra nybyggda naturhamnar.<br />
Antalet gästnätter har hittills i år ökat med åtta procent, vilket är en<br />
jättehög siffra. Vi är supernöjda.<br />
Berätta om din bakgrund. Vilka andra jobb har du haft?<br />
– Jag började med en fil.kand. på universitetet. Funderade på att bli<br />
lärare men började jobba på bibliotek. Efter några år ville jag göra<br />
någonting annat och sökte olika jobb i kommunen. Jag har hunnit<br />
med att vara kultursekreterare, utvecklingsledare och avdelnings<br />
fakta U siv sandberg<br />
Titel: turistchef i Örnsköldsviks kommun ålder: 59 år lön: 51 000<br />
kronor i månaden. familj: Gift, fyra utflugna vuxna barn och fem<br />
barnbarn. Turistade i somras: Vi bor själva på en ö i Höga kusten<br />
och har varit där en stor del av sommaren. Jag älskar att vara i naturen,<br />
havet är min arena, men är också väldigt förtjust i att vara i<br />
storstäder.<br />
U <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 5 utkommer den 2 november 20<strong>11</strong><br />
chef. Sedan var jag biträdande kultur<br />
och fritidschef tills jag fick det<br />
jobbet själv.<br />
Som kultur och fritidschef blev du<br />
angripen av dem som protesterade<br />
mot att museet visade fotografen<br />
Elisabeth Olsson Wallins utställning<br />
Ecce Homo. Hur tog du det?<br />
– Som chef måste man stå upp för<br />
det man gör och våga sticka ut.<br />
Både jag och en medarbetare blev<br />
mordhotade. I det läget är det bara<br />
att kliva vidare.<br />
Hur påverkade det dig som chef?<br />
– Jag stärktes av det på så sätt att<br />
jag visade att jag står stadigt i mina<br />
åsikter. Ecce Homoutställningen<br />
var väldigt viktig för mig. Jag har en<br />
humanistisk livssyn och tycker det<br />
är självklart att alla människor har<br />
lika värde och rätt att uttrycka sina<br />
åsikter.<br />
Du har haft chefsjobb under många<br />
år. Hur har du utvecklats som ledare?<br />
– Jag tycker att jag är bra på att<br />
lyssna och att delegera. Och jag har<br />
lärt mig att ständigt reflektera över<br />
mitt ledarskap: att fundera över hur<br />
arbetsdagen varit, varför man är på<br />
topp ibland medan det andra dagar<br />
händer saker som är mindre bra.<br />
Vad är det som kan gå dåligt?<br />
– Jag blir lätt inspirerad och kan<br />
vara ganska snabb. Men jag kan inte<br />
gå till mina medarbetare och vara<br />
fullständigt uppe i rymden med alla mina planer. Då förstår de inte<br />
hälften av vad jag pratar om. Vill jag skapa en förändring måste jag<br />
lugna ner mig lite grann, börja från början och se till att medarbetarna<br />
får samma bild som jag.<br />
Kan du backa, eller har du alltid rätt?<br />
– Eftersom jag är målinriktad och vill framåt går jag förstås på en<br />
och annan mina. Men jag har inga problem med att ändra mig när<br />
jag har fel. Att visa att alla kan göra fel är också ett sätt att som ledare<br />
vara en förebild. J<br />
30 <strong>Chefen</strong> i <strong>fokus</strong> nr 4 U september 20<strong>11</strong>
Hannons e<br />
reportage • sid 22-25<br />
haparanda<br />
goes digital<br />
Om tre år ska alla<br />
papper vara borta<br />
KröniKan • sid 33<br />
”Min chef tittar<br />
förundrat på mig”<br />
Stefan Arbratt väcks<br />
från sina dagdrömmar<br />
nummer 1 • 5 september 20<strong>11</strong><br />
Alltid senaste nytt på www.tidningenvision.se<br />
ny tidning!<br />
sktf-tidningen<br />
byter namn<br />
välkommen till<br />
tidningen vision<br />
dilemmat • sid 34<br />
jennie surfar<br />
bort dagarna<br />
Vår panel ger<br />
sin syn på dilemmat<br />
–14%<br />
”Vi ska göra<br />
Visioner till<br />
Verklighet”<br />
Ordförande<br />
Annika Strandhäll<br />
om förbundets<br />
nya namn. sid 12-13<br />
Mer stöd till visstidare<br />
kaMpanj i hela landet<br />
Usla villkor får<br />
tolkar att sluta<br />
Bättre utbildning kan höja<br />
statusen på yrket, menar<br />
forskare. sid 10<br />
nyheter • sid <strong>11</strong><br />
ekonomisk<br />
oro slår mot<br />
kommunerna<br />
har börsen gått ned den<br />
senaste månaden. Nu räknar<br />
kommunerna och landstingen<br />
med lägre skatteintäkter.<br />
färre får<br />
EN NY TIDNINg!<br />
eftertraktad. Ett traineeprogram lockade civilingenjör Lenita Hellman till Skellefteå. Nu är hon fast anställd och bygger stans nya cykelbro.<br />
HeTASTe JOBBen<br />
Här är framtidsyrkena Hård kamp om<br />
ingenjörer Tv-reklam ska locka fler sid 6-9<br />
a-kassa sid 20<br />
Botar fördomar<br />
Mångfaldssamordnare<br />
Suzana Mocevic hoppas<br />
kunna avveckla sig själv<br />
en dag. sid 16-17<br />
Fackförbundet SKTF har bytt namn till Vision, och alla som är medlemmar i förbundet får också<br />
en ny tidning – Tidningen Vision. Det är en facklig nyhetstidning som kommer ut varannan<br />
vecka. Här hittar du senaste nytt från arbetslivet. Du möter kolleger i kommuner, landsting,<br />
församlingar och bolag, och här kan du också följa avtalsrörelsen som snart drar igång.<br />
Nyfiken? Hör av dig till tidningenvision@vision.se så skickar vi en tidning!<br />
Du kan också läsa senaste nytt på www.tidningenvision.se<br />
foTo: pAuLiNA HoLmgrEN<br />
foTo: mATS SAmuELSSoN
Change language