Nr 2 - Svebi

Weiner (1979) noterade att samma attribut kan variera inom dessa dimensioner från person till
person. Russell (1982) ger ett exempel på att två matematikelever kan förklara misslyckanden
på olika vis. En förklarar med sin förmåga och att detta är en inre stabil egenskap, jag är alltid
dålig i matematik. En annan elev förklarar det med sin förmåga, men att detta är en inre men
ostabil egenskap, eleven tror att han/hon kan träna upp sin förmåga. Russell (1982) menar
också att samma attribut kan klassificeras olika mellan olika situationer och tar exemplet att
förmåga ses som mer påverkbart inom idrott, där träning ligger till grund, än vid akademiska
studier. CDS 2 utvecklades för att kontrollerbarhetsdimensionen i originalmodellen ansågs
otillräcklig. McAuley m.fl. (1992) föreslog att kontroll skulle delas in i om orsaken är
kontrollerbart/okontrollerbart av personen eller av andra personer. CDS 2 består av 12 frågor
med en niogradig skala där de fyra dimensionerna, internt/externt, stabilt/ostabilt,
kontrollerbart/okontrollerbart av personen samt kontrollerbart/okontrollerbart av andra
personer mäts genom att resultaten från vardera tre frågor adderas. Vi har själva översatt testet
till svenska och vi har strävat efter att översätta så ordagrant som möjligt.
Urvalsramen har bestått av ungdomslag i seriesystemet inom Bohusläns- och Göteborgs
Fotbollförbund. Det var åtta lag som deltog i enkätundersökningen, fördelade enligt följande;
ett pojkar 15 (P15) lag, ett P16 lag, två P17 lag samt fyra juniorlag (17-19 år).
Åldersangivelserna innebär maxålder på spelarna, och lägre åldrar förekommer därför.
Datainsamlingen gick till så att vi personligen var på plats på matcherna och efter matchen
samlade vi spelarna i respektive lag, var för sig. Där delade vi ut enkäterna varpå spelarna fick
fylla i dem och lämna in dem direkt till oss.
3. Resultat och resultatdiskussion
Vi ska nu presentera och diskutera de resultat som vi kommit fram till, samt koppla ihop detta
med litteraturgenomgången och tidigare forskning inom området. Vi har använt oss av t-test
för att mäta om skillnaderna mellan grupperna är signifikant och vi använde oss genomgående
av 95 % signifikansnivå. Åldersspannet var 13-19 år vilket täcker hela spannet för
ungdomsfotboll. Medelåldern var 16,2 år och medianen låg på 16 år.