Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Geografiskt läge<br />
Gården Rackhult i geografin, bebyggelsen, med mera.<br />
Om man <strong>nu</strong> använder begreppet husförhörsrotar ligger Rackhult i sydvästra hörnet<br />
av Hults rote och gränsar i väster mot Källerö socken genom Källåen som bildar naturlig<br />
gräns mot grannsocknen. Alldeles intill gränsen mot Gynnås 1:12 har legat en<br />
överfallskvarn där bönderna i grannskapet malde sin säd. När kvarnen byggdes är<br />
obekant men den har en gång flyttats från gränsen mellan Appelås 1:2 och Rackhult<br />
1:1 till <strong>nu</strong>varande plats. Anledningen till detta var enligt min farmor Emma Jonsson<br />
att fallet var mycket bättre nedströms i ån vilket gav utrymme till ett överfallsvattenhjul<br />
med större kapacitet och styrka som följd.<br />
Verksamheten vid bäckar och åar har noga kartlagts genom länsstyrelsens försorg<br />
och kan studeras när denna rapport så småningom presenteras. Här kan inte nog<br />
betonas vikten av att denna kartläggning blir gjord medan det än<strong>nu</strong> finns folk i<br />
bygden som kan berätta bygdens äldre historia eftersom mycket av denna ej finns<br />
dokumenterad i skrift.<br />
Den slutliga platsen för kvarnen är alltså där resterna av kvarnen finns i dag. Årtalet<br />
när kvarnen byggdes vet vi som sagt ej men det borde varit under tredje kvartsseklet<br />
under 1800-talet.<br />
Beträffande lokaliseringen av kvarnen till gränsen mellan Appelås och Rackhult<br />
har det funnits flera teorier om och verksamheten där, skinnastamp, tråddrag eller<br />
dylikt. Om jag inte hört min farmor berätta ovanstående om kvarnen hade jag förmodligen<br />
ej tänkt i de banorna.<br />
När vi talar om Källåen kan vi ej förbigå kräftfisket där förr i tiden. Särskilt i Lidåsens<br />
äng och höljerna där fanns mängder av stora flodkräftor. Själv minns jag från<br />
mina barnaår när vi i detta avsnitt av ån kunde fiska upp till 25 tjog kräftor på en<br />
kväll. Tyvärr kom kriget och minkarna som släpptes ut i Norge och därefter kräftpesten<br />
som tillsammans slog ut stora delar av kräftbeståndet i Källåen.<br />
Gränsen mot Gynnås, Rackaberg och Rackhultasjön<br />
Om man utgår från Rackhulta kvarn, går gränsen i ungefär sydostlig riktning och<br />
endast några meter innan man kommer fram till Skogsvägen Åvägen tar den gamla<br />
nedre intagsvägen av där det fordomsdags var ett ”led” (grind). Antingen man gick<br />
till fots eller åkte hästskjuts rundade man den sten som låg i rågången. Om man går<br />
vidare uppåt liderna kommer man så småningom till den så kallade Dunkehallen.<br />
Enligt sägnen stod en jätte uppe på Rackaberg och slungads detta stenblock mot<br />
Källerö kyrka dock utan att få iväg det fram till målet.<br />
Ovanför den stora Kvarnaliden gick övre intagsvägen in och var den naturliga förbindelsen<br />
när man skulle gå från Lidåsen eller Stenklämman-Käringas stuga ut<br />
mot Gynnås. Såväl övre som nedre intagsvägarna finns noterade i Åsenhöga<strong>boken</strong>s<br />
kartor för Gynnås rote.<br />
När man kommer över Rackaberg och ner 40-50 meter från stranden till Rackhul-©<br />
26