Bläddra i boken - Minbok.nu

Enligt uppgift kom en dotter till Nils och Märta, Cajsa Nilsdotter, efter diverse pigtjänster
i prästfamiljer i bygden till prästgården i Saleby i Skaraborgs län.
Bland Anders Larssons barn fanns en dotter med namnet Catarina född 30 juli
1792. Eftersom det funnits en backstuga benämnd Catrines alldeles öster om Appelås
kyrkväg och dessutom att den kvinna som bott där lär vara från Lidhult är nog
vår gissning ganska kvalificerad. Det var nog Catarina Andersdotter som bodde
på Catrines. Backstugans plats är utmärkt genom hembygdsföreningens försorg. I
något sammanhang nämns Ängastugan, vilket kan vara denna backstuga eftersom
den ligger i Lidhults änggärde.
Med detta lämnar vi backstugan Catrines och återgår till skildringen av Lidhult.
Vi har redan konstaterat luckorna som finns i berättelsen om Lidhult. Något berättas
emellertid i en boskapslängd pre Anno 1636. I Västbo prästagäld Åsenhöga i
Lidhult fanns vid denna tidpunkt en kvinna Märit som i utsäde sått en halv tunna
säd och vidare i boskap fanns en ko, en kviga, två får och ett ungfår. Detta tyder på
att Lidhult varit bebott innan ovannämnde Lars Nilsson kom till Lidhult. Eftersom
Lidhult var ett torpställe är det inte helt säkert att torparna noterades så noggrant.
Om vi nu går vidare i Lidhults historia hittar vi en ny hemmansbrukare (HB) Anders
Joensson (Johansson) född 1770 i Göhestra i Källerö. Han vigdes 1801 med
Britta Andersdotter, född 1767, eventuellt 1765 från Ingarp. Barn Cajsa, född 1802
och Johanna, född 1804. Förmodligen handlade det bara om några få år i Lidhult,
eftersom familjen 1822 bodde i Kärringbacka, där dottern Cajsa dog blott 20 år
gammal. År 1826 flyttade familjen till Törestorp, Åsenhöga socken, där föräldrarna
blev inhysta hos sin dotter Johanna, gift med Peter Johansson, född 1798 i Anderstorp.
Anders Joensson var son till Jon Knutssson, född 1743, vilken kom ur den stora
Stenshultssläkten.
Under ett par år alldeles i början av 1820-talet var Erik Eriksson med hustrun Maria
Bengtsdotter brukare i Lidhult. De fick en son, Anders Eriksson, född den 15 april
1823.
Näste brukare och arrendator i Lidhult var Peter Nilsson, född den 8 april 1797 i
Tärnhyltan, Källerö. Han vigdes med pigan Ingeborg Josefsdotter i Lidhult i april
1824. Hon var född i Hammelsbo år 1805. Tillsammans fick makarna en dotter
Anna Cajsa, född 1826. Redan 1828 dog hustrun av blodgång. Peter gifte om sig
med Johanna Carlsdotter i Djuppelsbo, men född i Kävsjö på torpet Eriksbo 1807.
Hon uppges ha en son, Peter Petersson, vars far var skomakaren Peter Arvidsson,
vilken dog innan sonen föddes. Detta medtaget för att visa vilken tragik ett dödsfall
kunde ge upphov till.
Peter och Johanna gifte sig 1829 och fick tillsammans sju barn. Två hade de från tidigare
äktenskap, varför familjen bestod av nio barn. Av deras söner dog den äldste,
Anders endast 15 år gammal. Den ojämförligt mest kände är Johan Petersson som
senare blev arrendator i Lidhult och dessutom var en av pionjärerna i Åsenhöga
missionsförsamling. En annan av Peter och Johannas söner var Nils som utbildade
sig till skräddare och antog släktnamnet Sparrendahl. Han var den förste i släkten
som tog detta släktnamn. Nils Sparrendahl ligger begravd i Sundsvall.©
42