Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
jan av 1922, alltså endast sju månader senare än sin bror Lauritz. Eftersom han<br />
var lång och reslig gick det hem så länge bröderna levde åtskilda men när båda<br />
hamnade i Rackhult och far skulle ta ut ransoneringskort blev Oskar på Elmhult<br />
konfunderad och frågade om Lauritz och Arve inte var bröder eftersom det bara<br />
skiljde sju månader på dem i ålder. Svaret från far blev ”Jo du förstår dom har varsin<br />
far men samma mor”. Därmed förstod Oskar hur det låg till och sedan var historien<br />
utagerad. Fyndigt eller hur?<br />
Lauritz kom första gången till Rackhult annandag påsk 1941. Han skulle fylla 20<br />
år den 9 juni samma år. Kjell Sture son till Lauritz Sture har i sin ägo ett Nya testamente<br />
och sångbok från just detta tillfälle med inskriptionen Lauritz Johan Sture<br />
den 9/6 1941 Erinran av Fam Helge Johansson, Rackhult, Åsenhöga.<br />
Genom personliga kontakter som far hade med bland andra G Hj Fält i Öreryd hade<br />
han fått fram budet att intresset för en drängplats fanns i Rackhult. En dag kom en<br />
norsk gutt in i baracken där Lauritz höll till och undrade om någon fanns där som<br />
ville följa med och titta på ett jobb på en gård. Lauritz nappade på förslaget ty som<br />
han sa, då kommer jag ju bort från baracken en stund. Gutten var Sverre Thomassen<br />
som sedan gjorde Lauritz sällskap till Djuppelsbo och Rackhult. Själv har jag i<br />
klart minne då far och Elof Gillgard cyklade ner till Gnosjö för att möta de norska<br />
gutterne vid stationen. De hade åkt tåg från Hestra till Gnosjö där far lånat ett par<br />
cyklar, vilka de åkte på till Djuppelsbo och sedan till Rackhult. Vi barn var ju nyfikna<br />
på vem som skulle stanna här och fick då veta att Elof och far, på förslag av<br />
Elof, kommit överens om att den äldste skulle stanna hos oss i Rackhult på grund av<br />
mängden jobb och det utan att då veta deras ålder så visst kan man tala om tillfälligheter.<br />
Omkring den 1 maj började Lauritz sin drängplats här.<br />
Vid ett tillfälle fram på sommaren kom far och Lauritz att samtala om möjligheten<br />
att få kontakt med Lauritz mor Mary genom brev och kom då överens om att<br />
Lauritz skulle använda namnet Helge Johansson som avsändare. Eftersom Mary<br />
kände igen Lauritz handstil fungerade det utan att tyskarna begrep något. Arve<br />
kallades ibland för Mix, vilket<br />
också fungerade utan att någon<br />
hemlighet röjdes. Mary fick på<br />
så sätt hela bilden klar för sig.<br />
Lauritz stannade kvar i Rackhult<br />
över sommaren till omkring<br />
den 1 oktober då potatisen var<br />
upplockad. Som jag kommer<br />
ihåg det var Lauritz tillbaka i<br />
Öreryd innan han reste upp till<br />
Voxna och Edsbyn i Hälsingland<br />
där han dels var verksam<br />
i skogen och dels var kock på<br />
förläggningen. Hela tiden hade<br />
han kontakt med Rackhult, där<br />
det var mamma Ruth som skötte<br />
54<br />
Vedklyven hanteras av Helge Johansson och Helge<br />
Edvardsson, och med en ung Lennarth Helgesson vid<br />
sidan om.©