ÅRSREDOVISNING 2003 - SBAB

Diagram 1 Styrräntor i USA, EMU och Sverige
%
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
Jan
2001 2002 2003
Apr
Jul
Okt
Jan
Apr
centralbanken, Fed, som redan under hösten sänkt sin styrränta
till rekordlåga 1 procent, höll dörren öppen för att ytterligare
sänkning kunde bli nödvändig (se diagram 1).
Riksbanken sänkte räntan trots att den underliggande inflationen
i början av året låg precis på eller till och med passerade
måltaket på 3 procent. Prisstegringstakten hade drivits upp av
ökade energipriser och dessa betraktades som tillfälliga av Riksbanken.
En normalisering av energipriserna skedde också och
i slutet av året var den underliggande inflationen under målet
2 procent. I början av juni tog Riksbanken ett rejält steg; reporäntan
sänktes från 3,5 till 3 procent och i början av juli sänktes
den ytterligare till 2,75 procent. Där låg den oförändrad året ut.
Störtdykning i långa marknadsräntor
under tidig sommar…
De långa marknadsräntorna styrs framförallt av motsvarande
rörelser internationellt. Från sommaren 2002 började räntorna
sin rörelse nedåt i spåren av bokföringsskandalerna i USA. Snart
började Irak-frågan utöva press nedåt på räntorna. Under upptakten
till kriget steg räntorna men detta var snabbt övergående.
Fed:s uttalande om risk för fallande priser fick sedan räntorna att
störtdyka. I mitten av juni 2003 var till exempel den femåriga
statsobligationsräntan här hemma nere i cirka 3,20 procent (se
diagram 2) vilket till och med var lägre än bottennoteringen från
början av 1999, efter Asien- och Rysslandskriserna.
…följdes av stark rekyl uppåt
När statistiken började se ljusare ut under sommaren repade
sig tilltron på finansmarknaderna. Placerare började återvända
till börsen och sålde ut obligationer. Priset på dessa föll och
räntorna steg. Deflationsoron avtog påtagligt och korrigering-
Jul
Okt
Sverige EMU USA
Jan
Apr
Jul
Okt
Diagram 2 Långa marknadsräntor, USA, Tyskland och Sverige
Upptakten till
Irak-kriget
Deflationsoro Ljusare konjunturutsikter
Oro för
konsekvenser
av dollarfall
en uppåt i räntorna var snabb; inom loppet av några veckor
hade den femåriga räntan stigit med mer än 1 procentenhet.
Under andra delen av september vandrade räntorna åter ner.
Nu var det ett uttalande från G7-mötet1 som fick dollarn att
försvagas. Det utlöste oro för fortsatt försvagning som kunde
hämma exporten och därmed den förväntade återhämtningen
i euroområdet och Japan. Men starkare siffror från USA
och företagsrapporter för tredje kvartalet som överlag överträffade
förväntningarna fick räntorna att åter vända uppåt.
Året avslutades med sjunkande räntor
Osäkerheten om konjunkturutsikterna till följd av dollarförsvagningen
tilltog, som redan nämnts, mot årets slut. Det satte
sin spår på räntemarknaderna och år 2003 avslutades med
fallande långa marknadsräntor. Från början av december till
årsskiftet föll de med nästan 0,5 procentenheter. Den tidigare
uppgången från oktober och framåt hade därmed återtagits.
Ingen räntedramatik efter euro-omröstningen
Opinionsmätningarna under sommaren gav relativt säkra
indikationer på att resultatet i euroomröstningen skulle bli ett
nej och de flesta aktörer på finansmarknaderna var inställda
på det. Eftersom resultatet blev det väntade var reaktionen på
räntemarknaden mycket måttlig. En minoritet av marknadsaktörerna
hade positionerat sig för ett överraskande resultat,
det vill säga ett ja. Efter omröstningen anpassade dessa aktörer
sig till de faktiska resultatet. De långa räntorna steg då med
0,1 procentenheter dagen efter omröstningen.
SBAB 2003 9
%
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
Jan
Feb Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Sverige Tyskland USA
Omvärld
Aug Sep Okt Nov Dec 2003
1 Regelbundna möten mellan de sju stora länderna USA, Japan, Tyskland,
Frankrike, Italien, Storbritannien och Kanada.