ÅRSREDOVISNING 2003 - SBAB
ÅRSREDOVISNING 2003 - SBAB
ÅRSREDOVISNING 2003 - SBAB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Omvärld<br />
Bolåneräntorna kom ner till låga nivåer<br />
I början av år <strong>2003</strong> låg <strong>SBAB</strong>:s rörliga bolåneränta (3 mån)<br />
på 4,85 procent. I slutet av året var den 3,85 procent. Mellan<br />
dessa noteringar genomförde Riksbanken räntesänkningar<br />
under vår och sommar, med totalt 1 procentenhet. Under<br />
hösten var räntan sedan oförändrad (se diagram 3).<br />
För de långa marknadsräntorna innebar, som framgått,<br />
<strong>2003</strong> stora svängningar och det avspeglades i de bundna<br />
bolåneräntorna. Året inleddes med sjunkande räntor varpå<br />
följde en kort mellanperiod med stigande räntor. Sedan kom<br />
deflationsoron och det kraftiga raset. Ett bolån bundet på fem<br />
år hos <strong>SBAB</strong> föll till som lägst 4,35 procent i början av juni. En<br />
månad tidigare var motsvarande ränta 5,50 procent. Den rekyl<br />
uppåt som sedan följde i marknadsräntorna lyfte de femåriga<br />
bolåneräntorna nästan tillbaka till den nivån. Den tillfälliga<br />
nedgången i marknadsräntorna i slutet av september gav<br />
<strong>SBAB</strong> möjlighet att sänka de bundna räntorna i två steg. Men<br />
i oktober var det åter dags att höja räntan i linje med den all-<br />
männa utvecklingen på marknaden. Årets sista månad kunde<br />
de bundna bolåneräntorna åter sänkas.<br />
Det mer eller mindre kontinuerliga fallet i de långa mark-<br />
nadsräntorna från sommaren 2002 innebar att skillnaden mellan<br />
bundna och rörliga bolån snävades in. I juni <strong>2003</strong> var till exempel<br />
räntan på ett <strong>SBAB</strong>-lån bundet på fem år endast 0,3 procent-<br />
enheter högre än räntan på ett rörligt bolån. Den minskande diffe-<br />
rensen mellan bundna och rörliga lån gav tydliga avtryck i bolåne-<br />
kundernas val av bindningstid. Första halvåret 2002 avsåg cirka<br />
70 procent av <strong>SBAB</strong>:s nyutlåning lån till rörlig ränta. Motsvarande<br />
period <strong>2003</strong> var den andelen nere i 38 procent. Stegringen av de<br />
långa räntorna under hösten, samtidigt som de rörliga räntorna<br />
Diagram 3 <strong>SBAB</strong>:s bolåneräntor<br />
%<br />
6,0<br />
5,5<br />
5,0<br />
4,5<br />
4,0<br />
3,5<br />
3,0<br />
1 Jan<br />
1 Mar<br />
1 Maj<br />
1 Jul<br />
1 Sep<br />
Fem år Två år Tre månader<br />
1 Nov<br />
Anm.: Från den 3 oktober <strong>2003</strong> tillämpar <strong>SBAB</strong> samma räntesättning för<br />
alla typer av utlåningsobjekt till hushåll. Från den tidpunkten avser räntorna<br />
i diagrammet räntor för villor, bostadsrätter och fritidshus. Tidigare noteringar<br />
avser endast villor.<br />
låg stilla, innebar att differensen mellan bundna och rörliga lån<br />
åter ökade och andelen lån med rörlig ränta ökade snabbt. Sista<br />
kvartalet <strong>2003</strong> var andelen lån till rörlig ränta 65 procent.<br />
Marknaden för bostadslån expanderade<br />
Hushållens framtidstro och köplust stärktes under <strong>2003</strong>. Inkom-<br />
sterna föll tillbaka något men tidigare sparande användes till<br />
konsumtion och hushållens tillgångar började åter stiga.<br />
Räntorna på bolån var mycket gynnsamma. Dessa faktorer<br />
bidrog till att upprätthålla efterfrågan och därmed prisnivån på<br />
hus. Enligt Småhusbarometern ökade villapriserna i landet som<br />
helhet fjärde kvartalet <strong>2003</strong> med cirka 7,5 procent jämfört med<br />
samma period 2002. Skillnaderna mellan storstadsregionerna var<br />
stor. I Stor-Stockholm var ökningen bara 1 procent medan den i<br />
Stor-Malmö och Stor-Göteborg var 13 respektive 11 procent.<br />
Priserna på bostadsrätter i de tre storstadsområdena var<br />
inte heller enhetlig. Enligt Mäklarsamfundets statistik planade<br />
priserna på borätter ut i Stockholm <strong>2003</strong>. I Göteborg och Malmö,<br />
som utgick från betydligt lägre prisnivåer fortsatte bostadsrättspriserna<br />
att stiga kraftigt år <strong>2003</strong>. Dessa storstadsområden hade<br />
en betydligt starkare ekonomisk aktivitet och arbetsmarknad än<br />
Stockholmsområdet vilket bidrog till skillnaderna i prisutveckling.<br />
Utvecklingen under <strong>2003</strong> innebar en stark expansion av<br />
bolån. Utlåningstakten ökade redan i slutet av 2002 och den<br />
tilltog ytterligare under loppet av <strong>2003</strong>. Till och med november<br />
<strong>2003</strong> hade bostadsinstitutens utlåning till hushållen ökat<br />
med närmare 12 procent jämfört med samma period 2002.<br />
<strong>SBAB</strong> kunde alltså bedriva sin verksamhet under gynnsamma<br />
marknadsförhållanden (se diagram 4).<br />
Diagram 4 Utlåning till hushåll<br />
10 <strong>SBAB</strong> <strong>2003</strong><br />
%<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
–2<br />
Jan -96 Jan -97 Jan -98 Jan -99 Jan -00 Jan -01 Jan -02 Jan -03<br />
Bostadsinstitut Totalt