ATT GÖRA UPPROR I RIKSDAGEN

disponerad av Olle och hans kusin Bengt Hambraeus. Vi är många som fascinerats av Olles
förmåga att få fram ljuvliga dalatoner och harmonier. Kapellet är alltid öppet och besökare
uppmanas att spela på orgeln.
Olles halvtidstjänst som pastoratsadjunkt gav 500 kronor i månaden att leva på, vilket var värt
en del på 60-talet. Men vi hade stora skulder för Hamregårdsbygget. Det hände att mina
svärföräldrar prostparet Axel och Berta Hambraeus betalade en räkning och mina föräldrar
ställde också upp. Och jag hade lärt mig på Birkagården att tigga från fonder och stiftelser för
barns och ungdomars fostran och vård.
Vi bodde mitt bland lägergrabbarna på Hamregården och hade från början bara ett eget rum
och inget eget kök. Där tillbringade våra söner, Axel född 1959 och Anders 1961, sina första
år. Nu undrar jag hur jag stod ut. Gemenskapen på lägren är emellertid unik och
medryckande. Och Axel har som lärare insett verksamhetens värde och efterträtt sin far som
ordförande för Stiftelsen Hamregårdens pojk- och flickby.
Jag drog omkring med baby Acke i en risig gammal barnvagn, som mamma gett mig. Nestorn
i Hornberga Axel Björk sa: ”Det märks att du är en fin flicka, Birgitta, ingen här skulle våga
ha en så dålig barnvagn!”
När båda sönerna gick i skolan, insåg vi att de behövde ett mer normalt hem. 1969 flyttade vi
in i vårt egna hem i Hornberga, som Olle ritat, Prästgården kallad. En inte särskilt stor
timmerstuga, omålad och nu solbrynt, som smälter väl in i byn.
Min faster Ester Lindblom, handarbetslärarinna med god smak, sa att huset var ”enkelt och
flott”, det bästa beröm vi kunde få!
Hela källarvåningen är utnyttjad. Där hade mina grabbar gillestuga och pingisrum och när de
växte ur hemmet, har det blivit en hel gästvåning med plats för Axel med fru Lotta och tre
barn och Anders med fru Cecilia och son. Där finns toalett, duschkabin i tvättstugan och en
källarutgång för säkerhets skull.
Vi byggde huset med direktverkande el. Det ansågs miljövänligt på 60-talet i stället för olja
och därtill billigast. Senare installerade vi en pelletkamin som håller huset någorlunda varmt
en normalkall vinter. Och dessutom köper vi vår el från Falkenberg Energi som säljer enbart
vind- eller vattenkraft..
Jag morskar upp mig
Efter några år av praktiskt arbete och moderskap, då jag faktiskt inte längre kunde förstå mina
uppsatser från Vassar när jag försökte läsa dem, ryckte jag upp mig intellektuellt och började
följa den första kursen på radiouniversitetet i ämnet statskunskap, 1963. Skaffade en
bandspelare och använde småstunder till föreläsningarna. Njöt av att plugga igen. Tog med
ungarna i Volvo Duetten, som jag ordnat livsfarligt förstår jag nu, med bord och stolar och
madrasser så att mina små killar kunde hålla sig någorlunda lugna under färden. Mamma tog
hand om dem under tentamen och jag fick ett akademiskt betyg i statskunskap.
Klängrankan Birgitta började bli självständig. Och Olle klarade av min förändring och stödde
mig.
Jag fick ett halvtidsjobb som skolkurator vid Mora gymnasieskola och arbetade därefter som
ämneslärare i engelska, psykologi och samhällskunskap vid Orsa dåvarande yrkesskola.
Samtidigt var jag fortfarande husmor på Hamregården.
Flera år efteråt träffade jag en elev som glädjestrålande berättade att hon nu var
ålderdomshemsföreståndare. Det hade varit lätt att klara psykologiundervisningen för denna
examen, ty det hon behövde kunna hade jag lärt henne i Orsa yrkesskola.
17