You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ygga sin energiförsörjning på solen. Jag blev väl mottagen och förstod att intresset kring<br />
dessa frågor var svalt i FN-byggnaden.<br />
Kampen för att bygga ut kärnkraft / kärnvapen är global liksom motståndet. I FN var frågan<br />
om förnybar energi ”oskadliggjord” genom att man placerade en person nära<br />
generalsekreteraren, men utan tillräckliga resurser eller mandat. Också Sverige var passivt i<br />
FN i denna fråga. Vid de årliga översynsmötena kring alternativ energi, sände UD fram en<br />
person som inte kunde något om detta och inte var intresserad. Jag träffade honom.<br />
Det finns många försåtliga sätt att styra en utveckling! Tro bara inte att den sker automatiskt<br />
eller av särskilt rationella skäl!<br />
På senare år har emellertid FN-organet för utveckling, UNDP, kommit med vikiga<br />
energirapporter, ledda av svensken Thomas B. Johansson, Lund.<br />
Att byta energisystem<br />
Det är naturligt att staten griper in när vi ska byta energisystem. Så skedde t.ex. när<br />
vattenkraften byggdes ut vid sekelskiftet och när kärnkraften introducerades i samarbete<br />
mellan stat och näringsliv.<br />
Vi har bytt energisystem många gånger i Sverige.<br />
Ved har alltid använts för att värma hus. På 1700-talet behövdes veden till järnhanteringen.<br />
Då infördes kakelugnar som minskade vedåtgången. På 1800-talet steg vedpriserna och<br />
kolimporten från England, som rederierna redan påbörjat, ökade kraftigt.<br />
Oljan avlöste kolet. Först som drivmedel till bilarna, sedan för uppvärmning och till industrin.<br />
Övergången tog fart efter andra världskriget. Staten har ingripit främst när det gäller elproduktionen,<br />
genom stora subventioner och genom lagstiftning för att underlätta och<br />
kontrollera. Oljebolagen klarar sig själva. När slutet på epoken för utbyggnad av vattenkraft<br />
kunde skönjas fanns idén att gå över i en vindkraftepok, men på 50-talet bestämde man sig i<br />
stället för ett stort kärnkraftsprogram.<br />
70-talets oljekriser gjorde energin till en politisk fråga av allmänt intresse i Sverige. I<br />
NUTEK:s skrift Energiläget 1996 kan man följa hur olika energislag avlöst varandra sedan<br />
1970-talet.<br />
Det är naturligt att staten också satsar på omställningen av energisystemet till Solsverige.<br />
Kärnkraftverkens tekniska livslängd är slut<br />
När jag var i Studsvik 1971 imponerades jag både av experterna och av hur oerhört avancerat<br />
och modernt detta med kärnkraft tycktes vara. Nu förstår jag bättre. Kärnkraften är klumpig.<br />
Den enda nytta som kärnklyvningen medför är att skapa hetta. Man törs inte ens låta det bli<br />
lika varmt som när man eldar ved eller kol. Hettan får vatten att koka och ångan driver en<br />
turbin, som via en generator alstrar el. Det är ett farligt och dyrt sätt att koka vatten på! Ett<br />
invecklat system, allt måste fungera, ingenting får läcka, men det vet alla att rör och<br />
packningar förr eller senare läcker. Datorer, pumpar, kylningen med vatten är beroende av att<br />
elen fungerar. Men de gör den inte alltid och reservsystem kan fallera. Dessutom utgör<br />
radioaktivitet en extra påfrestning på material.<br />
Jag tog fasta på att avfallsfrågan inte är löst. Fortfarande anses detta vara ett viktigt<br />
argumentet mot kärnkraft. Ingenstans på jorden finns en lösning ännu.<br />
Låg och medelaktivt avfall lagras under Östersjön utanför Forsmarks kärnkraftverk. Vid<br />
Oskarshamns kärnkraftverk finns CLAB, Centrallagret för använt bränsle, som tar hand om<br />
43
Change language