Polischefers ledarskapskompetens, Ari Natri - Polishögskolan

Diskussion
Huvudsyfte med föreliggande studien var att undersöka huruvida juristutbildade chefernas
ledarskap skiljer sig från icke juristutbildade chefernas ledarskap. Följande antaganden
gjordes 1) de juristutbildade cheferna får signifikant lägre värden från sina medarbetare än
vad icke juristutbildade chefer får från sina respektive medarbetare och att 2) de
juristutbildade cheferna överskattar sig själva gentemot sina medarbetare i större utsträckning
än vad de icke juristutbildade cheferna gör.
Antaganden grundade sig på den relativt omfattande svenska forskningen om poliskulturen
och de relativt få men ändå samstämmiga slutsatser som forskarna och vissa institutioner
(Riksrevisionsverket) har dragit angående ledarskap och chefernas svårigheter att styra
polisverksamheten och sina medarbetare. Kritik mot ledning generellt och mot de
juristutbildade cheferna specifikt härstammar från ”poliskollektivet” eller från polisutbildad
personal (Ekman, 1999; Granér, 2004; Holgersson, 2005).
Resultaten visar på att juristutbildade chefer skiljer sig signifikant från sina icke
juristutbildade kollegor. De juristutbildade cheferna bedömdes, tvärtemot vad antogs,
signifikant högre i 15 av 30 påståenden av sina medarbetare än vad medarbetarna till icke
juristutbildade chefer gjorde. De juristutbildade chefernas skattningar låg, tvärtemot vad som
antogs, i bra överensstämmelse med sina medarbetares skattningar. Däremot överskattade de
icke juristutbildade cheferna sig själva gentemot sina medarbetare i större utsträckning än vad
de juristutbildade cheferna gjorde.
Frågeställning 1- Den närmaste arbetsomgivningens syn på polischefer
Resultatet visar på att de juristutbildade cheferna har fått signifikant högre skalpoäng enligt
sina medarbetares skattningar speciellt i relations- och strukturdimensionerna.
Strukturorienterad chef skapar struktur genom mål- och detaljstyrning (Arvonen, 2004, 2005).
De juristutbildade cheferna skapar signifikant bättre struktur genom detaljstyrning (fem av
fem påståenden) och genom målstyrning (två av fem påståenden) än icke juristutbildade
chefer gör. Förändringsorienterad chef styr verksamheten med vision och kreativitet samt med
handlingsförmåga (Arvonen, 2004, 2005). Juristutbildade chefer hade signifikant högre
skalpoäng i vision och kreativitet (två av fem påståenden) men det fanns inga signifikanta
skillnader i handlingsförmåga mellan juristutbildade och icke juristutbildade chefer.
Två tredjedelar av den strategiska ledningen i denna undersökning bestod av juristutbildade
chefer. Att majoriteten av den strategiska ledningen i polismyndigheten upplevs av sina
medarbetare vara bättre i detaljstyrning än sina underordnade icke juristutbildade chefer (den
indirekta ledarskapsnivån) som ska verkställa strategier, kan väcka frågetecken.
Juristutbildade chefernas ”slagsida” till detaljstyrning kan förklaras med de påstådda
strukturella bristerna i polisorganisationen och dess styrning. Polisledning arbetar i en
svårstyrd kontext där de politiskt styrda syftena och målen för polisverksamheten är generellt
svårtolkade. Rikspolisstyrelsen har svårigheter med att styra polisverksamheten och
ledningsnivåerna inom polisen tycks vara för många och oklara (Ekman, 1999, Ekenwall,
2002, RRV, 1996a, 2005, Stenmark, 2005). Detta kan innebära att den strategiska
ledningsnivån i den lokala polismyndigheten finner behov till detaljstyrning och härmed
upplevs deras styrning som detaljerad. En annan tänkbar förklaring till detaljstyrning kan vara
chefernas juristutbildning med förkärlek till juridik, lagar, detaljer och till att just noga följa
30