Packat och klart på Abbott - Pharma Industry

juridik
mation med hänsyn till samtliga omständigheter
i det enskilda fallet haft
”sådan karaktär av marknadsföring” att
Regler för läkemedelsinformation ansetts
tillämpliga även om läkemedelslagen eller
marknadsföringslagen av yttrandefrihetsrättsliga
skäl inte kunnat tillämpas
på information i fråga.
I det vägledande uttalandet 432/96
har NBL också funnit att LER i vissa
delar kan tillämpas på information som
läkemedelsbolag lämnar i kommersiellt
syfte, men som inte direkt eller indirekt
rör bolagets läkemedel, det vill säga information
som är påtagligt problemorienterad
i stället för produktorienterad,
så kallad terapi- och utbildningsinformation.
Svåra gränsdragningsfrågor
Som vi har nämnt ovan innefattar analysen
av vad som i det enskilda fallet kan
betraktas som kommersiella förhållanden
ofta svåra gränsdragningsfrågor. En
tröst har dock varit att särskilt domstolar
men även Informationsgranskningsmannen
(IGM) och NBL, trots vad som nyss
sagts, i ett stort antal fall har betonat att
yttrandefriheten är grundlagsskyddad
och att denna frihet därför, i tveksamma
fall, skall gå före de inskränkningar
som följer av marknadsföringslagsstiftningen.
Numera är dock en varning på plats
även i detta avseende sedan EG-domstolen
i det så kallade Daamgardmålet
(C-421/07) öppnade dörren på glänt
till en begränsning av yttrandefriheten
till förmån för folkhälsohänsyn. Domen
som kom i april 2009 gäller frågan om
information om visst läkemedel som en
självständig journalist hade lagt ut på sin
hemsida kunde betraktas som läkemedelsinformation
(marknadsföring).
Trots att journalisten inte hade någon
relation till eller ekonomiska intressen
i tillverkaren av läkemedlet angav
EG-Domstolen att även sådan information
kan vara att anse som reklam om
”denna spridning utgör en form av information
vid uppsökande försäljning,
lokala reklamkampanjer eller förmånserbjudanden
som syftar till att förnya
förskrivning, försäljning eller leverans
av läkemedel”.
Domen är förvånande och enligt vår
mening beklaglig eftersom den skapar
en ökad otydlighet om gränserna för
68 pharma industry nr 1 –10
Det råder vitt
skilda uppfattningar
om vad
man får, kan och
bör göra inom
ramen för sociala
medier och vilka
möjligheter och
begränsningar
som gällande lagstiftningegentligen
innebär.”
yttrandefriheten. Det återstår att se vilken
effekt den i praktiken kan komma
att få på NBL:s och svenska domstolars
praxis.
I detta sammanhang kan även IGM:s
ärende W1022 nämnas. På Abbotts hemsida
www.viktlinjen.nu förekom en diskussionsdel
där allmänheten fritt kunde
framföra sina åsikter i ämnet viktreduktion.
I flera av inläggen nämndes Abbotts
receptbelagda läkemedel Reductil.
Informationen på hemsidan stred enligt
IGM mot förbudet att rikta reklam för
receptbelagda läkemedel till allmänheten
(artikel 102 i LER).
Det är svårt att av beslutet läsa ut
om förekomsten av de aktuella inläggen
ensamma ledde till denna bedömning.
Produktnamnet Reductil förekom nämligen
även i annat slag av information
på hemsidan.
Om LER blir tillämpligt
Som vi har nämnt inledningsvis är bloggar
och liknande sociala medier typiskt
sett allmänna diskussionsforum och utgångspunkten
bör därför vara att informationen
är yttrandefrihetsrättsligt
skyddad, dock med reservation för vad
bland annat Daamgardmålet kan innebära.
Enligt vår uppfattning är det i alla
händelser mycket tveksamt om bloggar
och andra diskussionsforum på läkemedelsbolags
hemsidor kan anses yttrandefrihetsrättsligt
skyddade. Redan det förhållandet
att det är fråga om ett läkemedelsbolags
hemsida gör sannolikt att
bloggen, etc. smittas av ett kommersiellt
intresse och att det finns risk för att i
vart fall bestämmelserna i LER blir tillämpliga.
Det nyss nämnda IGM-ärendet
W1022 talar för detta. Läkemedelsbolag
riskerar att anses ansvariga enligt
LER för informationen även om bolaget
uttryckligen friskrivit sig från ansvar.
En bättre väg är enligt vår mening
tydliga användaranvisningar med syfte
att säkerställa att den information som
lämnas i alla avseenden faller inom ramen
för terapi- och sjukdomsinriktad
information och att således information
som direkt eller indirekt är hänförlig till
läkemedel inte förekommer.
Sannolikt måste företaget även förbehålla
sig rätten att moderera inlägg
innan de läggs ut på hemsidan. Om så
inte sker är risken stor för brott mot
ett stort antal regler i LER till exempel
det grundläggande saklighets- och
vederhäftighetskravet, regleringen om
reklammarkering, DTC-förbudet (förbudet
att rikta information om receptbelagt
läkemedel till allmänheten) och
inte minst förbudet mot patient testimonials,
det vill säga att intyg av enskilda
patienter inte får åberopas och att fallbeskrivningar
skall vara fria från subjektiva
värderingar från patienten och att denne
inte får kunna identifieras.
Ovan nämnda bedömning gäller också
väsentligen vid länkning från läkemedelsbolags
hemsida till andra hem