Beskrivning och 12-månaders registeruppföljning av vuxna klienter ...

läsaren en bild av svårigheterna med att tolka dödlighet och ge en någorlunda uppfattning
om vad vi har att förvänta oss för resultat.
3.5.1 Tidigare studier om dödlighet vid missbruk
Dödlighet är ett av de säkrare måtten av utfall som brukar diskuteras vid till exempel
allvarligt missbruk av alkohol och droger. Därför finns ett stort antal studier som jämför
dödlighet mellan olika befolkningsgrupper. Nedan refereras ett antal som kan tjäna
som illustration för vad vi har att förvänta oss. Vi håller i möjligaste mån isär studier
som handlar om dödlighet vid alkoholmissbruk respektive studier som har narkotikamissbrukare
som population, även om vår egen undersökningsgrupp är blandad
ifråga om typ av missbruk. Missbrukets svårighetsgrad varierar sannolikt i olika undersökningars
populationer och förklarar därmed en del av skillnaderna i resultat.
Vid alkoholmissbruk
Som illustration för hur dödlighet i alkoholrelaterade orsaker varierar i en befolkning,
citeras något utförligt ett tidigt arbete av Romelsjö & Ågren (1986; se också Sjögren,
Eriks son & Romelsjö, 2001) om samband mellan yrke, civilstånd och dödlighet. Studien
tar sin utgångspunkt i 1970 års Folk- och bostadsräkning och sammanlänkar dess uppgifter
med dödsorsaksregistret som började sammanställas år 1970. Dödligheten avser
åren 1976–1980, och eftersom syftet är att jämföra olika yrkesgrupper är studien åldersmässigt
avgränsad till åldrarna 25–64 år. Romelsjö & Ågren finner att en fjärdedel av
dödligheten i den yrkesverksamma befolkningen 25–44 år kan klassificeras som ”alkdöd”,
ett sammanvägt mått på alkoholrelaterad dödlighet där bland annat alkoholpsykos,
alkoholism, alkoholförgiftning, skrumplever, alkoholrelaterad cancer och dödsfall
på grund av yttre våld och förgiftningar ingår – ett mått som emellertid inte täcker
in all alkoholrelaterad dödlighet. I åldersgruppen 45–64 år var motsvarande siffra 8,7
procent. Talet är högre bland de yngre eftersom deras dödlighet generellt är relativt
låg. Bland kvinnorna var sådan dödlighet betydligt lägre. Men Romelsjö & Ågren fann
också att de icke-förvärvsarbetandes dödlighet av alkoholrelaterade orsaker var nästan
50 procent högre än de förvärvsarbetandes (åldersstandardiserat). De fann vidare att
sådan dödlighet också var förhöjd bland frånskilda och gifta ej sammanboende personer
av båda könen.
I en befolkningsstudie omfattande hela årskohorter 46–49-åriga män i Malmö undersöktes
bland annat alkoholkonsumtionens inverkan på hälsa och dödlighet (Kristenson,
1982; Petersson, 1983). För syftet konstruerades ett frågeformulär, men alkoholkonsumtion
mättes också med hjälp av olika kemiska mått. Det visade sig att
frågeformuläret och testen tillsammans avslöjade 97 procent av stordrickarna men att
frågeformuläret var säkrare än blodtesten. Studien tillämpade ett interventionsprogram
för att uppnå minskad alkoholkonsumtion. Tre fjärdedelar (76,1 procent) av kohorterna
kom att delta. Stordrickarna delades slumpmässigt i två grupper, varav den
ena fick en intervention i form av samtalsstöd, och grupperna jämfördes med varandra.
Ifråga om dödlighet jämfördes deltagarna med icke-deltagare med hjälp av dödsorsaksuppgifter.
Uppföljningstiden var sju år när det gäller deltagare och åtta år när det
Beskrivning och 12-månaders registeruppföljning av vuxna klienter intagna på sis institutioner 1999–2003 33