Beskrivning och 12-månaders registeruppföljning av vuxna klienter ...

TaBELL 3.5
antal avlidna per 1 000 levnadsår under 12-månadersperioden efter utskrivning från SiS, efter ålder,
kön och lagrumsgrupper samt för totalbefolkningen 2001–2005
Lagrumsgrupper –29 år 30–44 år 45– år
Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
SoL 0,0 10,1 28,6 55,7 49,6 93,3
§ 13/13 18,3 8,8 17,7 41,4 22,0 53,1
§ 13/13+SoL 0,0 0,0 52,6 25,3 105,3 66,8
§ 13/4 26,9 37,2 31,1 66,5 85,8 111,6
§ 4/4 0,0 47,9 36,4 59,7 90,1 61,7
Totalt 16,1 30,6 32,1 55,6 75,7 84,1
Totalbefolkningen 2001–2005 0,26 0,69 0,57 1,02 4,54* 7,08*
*45–69 år
Dödstalen är i regel högre för män än för kvinnor och stiger med stigande ålder. Jämfört
med totalbefolkningen i samma ålder är de före detta SiS-klienternas dödstal flerfaldigt
högre. Störst relativ skillnad mellan vår undersökningsgrupp och totalbefolkningen
återfinns i de två yngre åldersgrupperna.
Vi har också summerat dödstalen för samtliga män och kvinnor i respektive lagrumsgrupp
(ingen tabell visas). Det visar sig att bland männen är dödstalen högst
dels i gruppen § 13/4 (72,5/1 000 levnadsår), dels i den frivilligt vårdade gruppen,
SoL (65,9/1 000 levnadsår). Lägst är talet i gruppen § 13/13 (37,4) och ungefär lika höga
i grupperna § 13/13+SoL (52,4) respektive § 4/4 (56,6). Bland kvinnorna finns i stort
sett samma mönster – dock på en lägre nivå – men här är dödstalet högst i gruppen
§ 13/13+SoL (74,1 dödsfall/1 000 levnadsår) och därefter i gruppen § 13/4 (44,1). Något
lägre är talet i gruppen § 4/4 (32,9 dödsfall/1 000 levnadsår) och i den frivilliga gruppen,
SoL (29,9). Allra lägst är dödstalet i gruppen § 13/13 (19,2 dödsfall/1 000 levnadsår).
Vi finner mycket höga dödstal året efter utskrivning från en LVM-institution. Det
finns emellertid anledning att påpeka ett par förhållanden. För det första studeras dödlighet
sällan över en så kort tidsperiod som ett år, vilket är fallet här. Även på totalbefolkningsnivå
är det brukligt att redovisa dödligheten under en längre tid. För det
andra är det känt från andra studier att dödligheten är högst i direkt anslutning till
utskrivning, vare sig det rör sig om kriminalvård, psykiatrisk vård eller missbruksvård
(till exempel Seymor et al, 2000; Fugelstad et al, 2003; Socialstyrelsen redovisar 1985:4).
För det tredje inleds till exempel tvångsvård i regel när problemen kulminerar, vilket
bland annat Fridell med flera (2009) fann i sin 5-årsuppföljning på Lunden. Vidare
består vår klientgrupp till stor del av personer som (på gruppnivå) har högre dödstal
än totalbefolkningen: arbetslösa, lågutbildade och ensamstående (Romelsjö & Ågren
1986). Men även om vi skulle standardisera efter dessa egenskaper skulle dödstalen
fortfarande vara mycket högre än i den svenska totalbefolkningen.
Beskrivning och 12-månaders registeruppföljning av vuxna klienter intagna på sis institutioner 1999–2003 41