Beskrivning och 12-månaders registeruppföljning av vuxna klienter ...
Beskrivning och 12-månaders registeruppföljning av vuxna klienter ...
Beskrivning och 12-månaders registeruppföljning av vuxna klienter ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I tabell 3.7 kombineras uppgifterna med de tre huvudsakliga dödsorsakerna (medicinsk,<br />
droger <strong>och</strong> våld) med uppgifter om missbruksrelaterade dödsorsaker, enligt<br />
Socialstyrelsens klassificering. I tillägg till dödsorsaksregistrets huvudklassificering<br />
enligt underliggande dödsorsak, kategoriserar Socialstyrelsen varje dödsfall som alkohol-<br />
eller narkotikarelaterat eller inte. Det sker genom att observera såväl underliggande<br />
som bidragande dödsorsak.<br />
Detta ger totalt fyra möjliga kombinationer <strong>av</strong> missbruksrelaterad mortalitet: 1)<br />
alkohol, 2) narkotika, 3) alkohol <strong>och</strong> narkotika <strong>och</strong> 4) varken alkohol eller narkotika.<br />
Ungefär sju <strong>av</strong> tio dödsfall (71 procent) är missbruksrelaterade enligt Socialstyrelsens<br />
klassificering jämfört med 32 procent, om vi bara observerar underliggande dödsorsak<br />
enligt dödsorsaksregistret. Man missar alltså mer än hälften <strong>av</strong> missbruksrelaterad<br />
dödlighet om man bara går efter underliggande dödsorsak. I knappt hälften (45 procent)<br />
<strong>av</strong> alla medicinska dödsorsaker nämns också en alkoholrelaterad underliggande<br />
eller bidragande ICD-10-kod som dödsorsak, medan narkotikarelaterade dödsorsaker<br />
är betydligt ovanligare (5 procent). Ungefär två tredjedelar <strong>av</strong> alla våldsrelaterade<br />
dödsfall har samtidigt någon alkohol- eller narkotikarelaterad ICD-10-kod som bidragande<br />
dödsorsak.<br />
TaBELL 3.7<br />
andel alkohol- <strong>och</strong> narkotikarelaterade diagnoser <strong>och</strong> tre huvudgrupper <strong>av</strong> dödsorsaker under<br />
<strong>12</strong>-<strong>månaders</strong>perioden efter utskrivning (n=229)*<br />
Huvudkategorier <strong>av</strong><br />
dödsorsaker<br />
Missbruksrelaterad diagnos enligt<br />
Socialstyrelsens klassificering<br />
alkohol Narkotika alk &<br />
nark<br />
Ej alk el<br />
nark<br />
Totalt<br />
% antal<br />
Medicinsk 45 5 2 48 100 88<br />
Droger 55 29 15 1** 100 73<br />
Våld 43 19 4 34 100 68<br />
Totalt 48 17 7 29 100 229<br />
* Uppgift om dödsorsak saknas för en <strong>av</strong> <strong>klienter</strong>na.<br />
** Psykosstimulantia med missbruksrisk, amfetamin (T43.6), ingår inte i Socialstyrelsens definition<br />
<strong>av</strong> missbruksrelaterad dödlighet.<br />
I ett antal studier har man jämfört dödsorsaksregistrets uppgifter (underliggande <strong>och</strong><br />
bidragande dödsorsaker) med uppgifterna i obduktionsprotokoll. Det har då framkommit<br />
att dödsorsaksregistrets uppgifter kan betraktas som en minimiskattning <strong>av</strong><br />
till exempel alkohol som bidragande orsak till dödsfall.<br />
Ett exempel är Romelsjö med flera (1987), som gick igenom samtliga obduktionsprotokoll<br />
<strong>av</strong>seende <strong>av</strong>lidna personer 15–54 år i Stockholm 1987. Enligt dödsattesterna var<br />
alkoholism, alkoholförgiftning, pankreatit eller levercirros underliggande dödsorsak<br />
för 9,2 procent bland <strong>av</strong>lidna kvinnor <strong>och</strong> 11,2 procent bland män. När forskarna hade<br />
<strong>Beskrivning</strong> <strong>och</strong> <strong>12</strong>-<strong>månaders</strong> <strong>registeruppföljning</strong> <strong>av</strong> <strong>vuxna</strong> <strong>klienter</strong> intagna på sis institutioner 1999–2003 43
Change language