Ett steg i taget – guide för vetenskapligt skrivande - och ...
Ett steg i taget – guide för vetenskapligt skrivande - och ...
Ett steg i taget – guide för vetenskapligt skrivande - och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ett</strong> <strong>steg</strong> i <strong>taget</strong> <strong>–</strong> <strong>guide</strong> <strong>för</strong> <strong>vetenskapligt</strong> <strong>skrivande</strong> 23<br />
(liksom vid val av andra slags källor) bör sträva efter att använda sig av<br />
primärkällor, dvs. <strong>för</strong>stahandskällor. En bra regel är också att kontrollera<br />
uppgifterna med en oberoende källa. Om en person till exempel på sin<br />
personliga hemsida kallar sig forskare eller professor, kan det löna sig att<br />
kolla uppgiften på den aktuella institutionens egen webbplats. (Leth &<br />
Thurén, 2000.)<br />
Leth <strong>och</strong> Thurén (2000) betonar att det är svårt att bedöma om information<br />
som presenteras på elektronisk väg är äkta eller falsk eftersom det går att<br />
göra tillägg <strong>och</strong> ändringar som inte lämnar synliga spår efter sig. Risken <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>falskning är där<strong>för</strong> ett av de större problemen på Internet. Det finns<br />
nätplatser som utger sig <strong>för</strong> att vara något helt annat än de är, men risken<br />
är kanske större <strong>för</strong> att man stöter på webbplatser som vill framstå som<br />
finare <strong>och</strong> mer omfattande än vad som i själva verket är fallet. Exempelvis<br />
kan en databas uppges omfatta all forskarverksamhet i Finland om<br />
ambitionen är att databasen någon gång ska nå en sådan omfattning.<br />
Det fjärde kriteriet, tendens, är något som enligt Leth <strong>och</strong> Thurén (2000)<br />
noga <strong>taget</strong> gäller alla källor. Alla källor är tendentiösa (dvs. uttrycker<br />
ensidigt en viss ståndpunkt) så till vida att de är produkter av den kultur de<br />
funnits <strong>och</strong> finns i <strong>och</strong> representerar en viss världsbild <strong>och</strong> en viss<br />
kunskapssyn. Det finns ändå källor som mer än andra har ett ensidigt<br />
faktaurval <strong>och</strong> som kanske i allt <strong>för</strong> hög grad har ett eget intresse i den<br />
aktuella saken.<br />
Anette Holmqvist vid myndigheten <strong>för</strong> skolutveckling i Sverige ger på<br />
temasidan Kolla källan! på webben några <strong>för</strong>slag till hur trovärdigheten i<br />
material som finns på Internet kan bedömas. Den <strong>för</strong>sta frågan man bör<br />
ställa sig är vem det är som säger vad i vilket syfte <strong>för</strong> att dels komma åt<br />
avsändaren, dels budskapet i materialet. Om man är osäker på<br />
avsändaren kan webbadressen ge en del information om vem den<br />
ansvariga utgivaren är. Toppdomänen ger väsentlig information om vem<br />
som producerat sidan. Det kan där<strong>för</strong> löna sig att sätta sig in i systemet<br />
kring domännamn.<br />
Man kan också <strong>för</strong>söka bedöma om skribenten är en auktoritet på<br />
området <strong>och</strong> <strong>för</strong>söka ta reda på om hon eller han publicerat sig <strong>för</strong>ut i
Change language