Om makt, språk och icke-beslutsfattande

More documents

Recommendations

Info

ildar öar av koherenta diskurser i historiens kaotiska hav. Detta är anledningen till att Foucault stundom nämns i samband med postmodernisterna, även om han inte själv räknade sig dit, medan Habermas teori i postmodernistens ögon måste betraktas som ett försök till en grand récit. Foucault hävdar att makten producerar ett vetande samtidigt som vetandet producerar ett maktförhållande (Foucault, 1993, 37, 148). Foucault’s teori är alltså en maktteori samtidigt som den är en kunskapsteori. Vetenskapen, vilket är den moderna formen för organiserat vetande, skapar sina egna kunskapsobjekt. Begrepp som ”själ”, ”psyke”, ”kriminalitet” och ”vansinne” har ingen naturlig existens i någon platonsk mening utanför den vetenskapliga diskursen utan konstitueras som instrument för vetande om och bearbetande av mänskliga subjekt. Fenomenen som sådana finns naturligtvis redan där men det är diskursen som ger dem deras betydelse. En handling som förut antingen inte uppmärksammades eller hade en annan innebörd blir, då den begreppsliggörs, föremål för klassificerande och hierarkiserande praktiker (ibid., 116 – 120). Vetenskapen – Makten upprättar en dikotomi mellan önskvärda dispositioner, det normala, och icke önskvärda dispositioner, det avvikande (ibid., 254). När vetenskapen fastställt vad som är avvikande och vad som är norm utvecklar den tekniker för registrering och normalisering av de avvikande. Pedagogiken och den terapeutiska psykologin kan här tjäna som exempel på detta (ibid., 341 –345). Makten konstruerar den moderna människans kropp (ibid., 182). Vetenskapen analyserar kroppens rörelser och delar upp dem i preciserade rörelsemoment (ibid., 178). Kroppens rörelser blir på så vis lättare att kontrollera och analysera. Man minimerar oordning och maximerar effektiviteten i kroppens samverkan med den maskin den är ansluten till, t. ex. armén och fabriken (ibid., 171, 175 – 183, 254). Organiseringen av rummet, dess arkitektur är en del av den maskin som genom övervakning diciplinerar kroppen (ibid., 200 – 208). Panopticon, det perfekta fängelset, är det diciplinära rummets idealtyp (ibid., 233 – 239). Taylorismens tidsanalyser är ett utmärkt exempel på hur maktens teknologi har brukats i arbetslivet. I idealsituationen ska kroppen reagera automatiskt på ett kommando (ibid., 195) 8 . När rörelsen blivit en oreflekterad vana behöver inte längre makten hävda sin legitimitet. Diciplineringen av rörelsen är en teknik som dresserar själen och skapar vissa önskvärda dispositioner (ibid., 279) 9 . 4. Språkets struktur och språkhandlingars strukturförändring Varje språk har en struktur. Det språk som här är av intresse är inte språket i betydelse av nationellt språk t.ex. svenska. Ur ett sociolingvistiskt perspektiv är inte heller språkets fonetiska eller grammatiska struktur av intresse annat än om det kan sättas in i ett socialt sammanhang, för det är just språkets sociala betydelse som studeras i denna uppsats. Inom ett 8 Filmen ”Ålen” av Shohei Imamura ger ett illustrativt exempel på detta. Den nyss frigivne fången bär fortfarande med sig fängelsets exercis i kroppen. Då några joggare springer förbi honom ”rättar han in sig i ledet” och springer efter. 9 Man kan misstänka att superieure normale eleven Bourdieu fått inspiration till sitt habitusbegrepp från den något äldre superieure normale eleven Foucault’s beskrivning av kropparnas dressyr. Liksom straffångens kropp dresseras och utvecklar vissa dispositioner i fängelset dresseras den högborgerliges kropp till att med avmätt grace cirkulera kring Ming – vaserna i sin bostad. 12
och samma språk existerar det underkategorier som var och en har sina bestämda regler för det nationella språkets användning inom denna underkategori. Språket struktureras av samhälleliga förhållanden samtidigt som det strukturerar samhälleliga förhållanden. Det är med denna betydelse som jag har använt begreppet diskurs. Den som deltar i en diskurs kan använda sig av olika strategier för att gynna sina egna intressen på bekostnad av andra. Diskursen är så strukturerad att den gör det lättare för vissa att utnyttja sådana strategier än för andra. Det finns därför ett intresse för den dominerande att bibehålla diskursen som den är och för den dominerade att förändra diskursen. 10 Vid det här laget har säkert läsaren uppmärksammat likheten mellan diskurs och mobilisering av partiskhet, liksom strategi och icke-beslutsfattande. Detta kapitel syftar till att konkretisera de teorier som presenterats i föregående kapitel. 4.1 Diskurs "Ett vårdträd är vårt språk, med tusen grenar. Det dör när dessa vildar skvätter bläck. En vacker byggnad, sönderdrämd till stenar Som kastas hit och dit och sprider skräck. På ordens ängder dessa klunsar vandra De vill att vi ska missförstå varandra." (Tage Danielsson, Ordvandalerna) En diskurs kan vara mer eller mindre stringent strukturerad. Bortsett från att vissa diskurser styrs av nedtecknade regler, t.ex. ett sammanträde, är skillnaden mellan formell och informell diskurs snarare en gradskillnad än en väsenskillnad vilket torde framgå av stycket om Goffman. Även en informell diskurs styrs av regler. Här följer några komponenter som ger diskursen dess struktur: Turtagningsregler Turtagningregler handlar om hur ordet fördelas mellan samtalsdeltagarna. När är det tillåtet för en deltagare att prata? Den mest grundläggande regeln är att två personer inte får prata samtidigt. Visserligen är s.k. överlappningar vanligt. Det innebär att näste talare börjar prata innan föregående talare har avslutat sin taltur. Men överlappningar sker endast då föregående talare befinner sig i slutet av sin taltur. Därför försvinner ingen viktig information vilket är syftet med turtagningsreglerna. I en diskurs där fördelningen av samtalsturer är lika för alla deltagare används följande regler: 1. Turinnehavaren kan välja nästa turinnehavare, genom att tilltala henne. 2. Om turinnehavaren avstår från detta kan vilken deltagare som helst ta turen. 3. Om inte detta sker kan turinnehavaren fortsätta tala. (Fairclough, 1992, 152) I en diskurs där turerna är ojämnt fördelade föreligger dessa regler: 10 Observera att strukturen kan förändras! Strukturen får inte uppfattas som statisk. När man studerar en diskurs bör man ge noga akt på hur den dominerade utnyttjar strukturens kryphål som ger henne frihet att utmana dess regelverk. 13
Page 1 and 2: Uppsala Universitet Sociologiska In
Page 3 and 4: 1.3 Avgränsningar Uppsatsen handla
Page 5 and 6: Jag vill redan här poängtera, att
Page 7 and 8: ationaliteten tar, så att säga, s
Page 9 and 10: i varje samtalssituation (ibid., 16
Page 11: Man brukar säga att Sverige har pl
Page 15 and 16: A: Jag träffade Martina igår. B:
Page 17 and 18: Inom en diskurs finns olika strateg
Page 19 and 20: skedda. Någon måste ha struntat i
Page 21 and 22: och jag förnimmer något slags svi
Page 23 and 24: Den talar om vilka premisser som te
Page 25 and 26: Denotation/Konnotation D. är mäng
Page 27 and 28: Återskapandet av samhälleliga rel
Page 29: Pateman, Carol; "The disorder of wo

Om makt, språk och icke-beslutsfattande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?