Om makt, språk och icke-beslutsfattande

Återskapandet av samhälleliga relationer.
Samordnad konjunktion
Förbinder satser eller satsdelar av samma slag.
Spelteori
Matematisk metod för att analysera interaktionen mellan två eller flera beslutsfattare.
Spelaren har att välja mellan ett antal strategier. Valet faller på den strategi som spelaren tror
ger bäst utfall för egen del, vilket beror på vilken strategi som motspelaren kommer att välja.
Subjekt
Jaget, självet, medvetandet. Människan som fritt handlande varelse.
Symbolisk interaktionism
Samhällsvetenskaplig teoribildning. Studerar människan som språklig varelse. Det är språket
som ger henne hennes förmåga till reflektion och som skapar hennes identitet. Reflektion och
identitet verkar och påverkar varandra. Språket är ett social fenomen som är stadd i ständig
förändring av dess bärare.
Underordnade bisatser
Inleder bisatser av olika slag och kan uttrycka många olika förhållanden mellan huvudsats
och bisats.
Utilitarism
Etisk teori enligt vilken den moraliskt lämpligaste handlingen är den vars konsekvenser
maximerar vällbefinnandet hos största möjliga antal. Utilitarismen har kopplats till vissa
samhällsvetenskapliga teorier, t.ex. den nationalekonomiska neoklassicismen, enligt vilken en
rationell, egoistiskt handlande aktör på en fri marknad omedvetet kommer att maximera
välbefinnandet hos största möjliga antal.
Vara
Det som är gemensamt för allt det som är (på ett visst sätt). I Sartres fall skiljer sig
människans vara från andra existensformer i det avseendet att människan till sitt vara är fri.
Källförteckning:
Litteratur:
Alvesson, Mats, Sköldberg, Kaj; "Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod", Studentlitteratur, Lund, 1994
27