Om makt, språk och icke-beslutsfattande

och samma språk existerar det underkategorier som var och en har sina bestämda regler för
det nationella språkets användning inom denna underkategori. Språket struktureras av
samhälleliga förhållanden samtidigt som det strukturerar samhälleliga förhållanden. Det är
med denna betydelse som jag har använt begreppet diskurs. Den som deltar i en diskurs kan
använda sig av olika strategier för att gynna sina egna intressen på bekostnad av andra.
Diskursen är så strukturerad att den gör det lättare för vissa att utnyttja sådana strategier än för
andra. Det finns därför ett intresse för den dominerande att bibehålla diskursen som den är
och för den dominerade att förändra diskursen. 10 Vid det här laget har säkert läsaren
uppmärksammat likheten mellan diskurs och mobilisering av partiskhet, liksom strategi och
icke-beslutsfattande. Detta kapitel syftar till att konkretisera de teorier som presenterats i
föregående kapitel.
4.1 Diskurs
"Ett vårdträd är vårt språk, med tusen grenar.
Det dör när dessa vildar skvätter bläck.
En vacker byggnad, sönderdrämd till stenar
Som kastas hit och dit och sprider skräck.
På ordens ängder dessa klunsar vandra
De vill att vi ska missförstå varandra."
(Tage Danielsson, Ordvandalerna)
En diskurs kan vara mer eller mindre stringent strukturerad. Bortsett från att vissa diskurser
styrs av nedtecknade regler, t.ex. ett sammanträde, är skillnaden mellan formell och informell
diskurs snarare en gradskillnad än en väsenskillnad vilket torde framgå av stycket om
Goffman. Även en informell diskurs styrs av regler. Här följer några komponenter som ger
diskursen dess struktur:
Turtagningsregler
Turtagningregler handlar om hur ordet fördelas mellan samtalsdeltagarna. När är det tillåtet
för en deltagare att prata? Den mest grundläggande regeln är att två personer inte får prata
samtidigt. Visserligen är s.k. överlappningar vanligt. Det innebär att näste talare börjar prata
innan föregående talare har avslutat sin taltur. Men överlappningar sker endast då föregående
talare befinner sig i slutet av sin taltur. Därför försvinner ingen viktig information vilket är
syftet med turtagningsreglerna. I en diskurs där fördelningen av samtalsturer är lika för alla
deltagare används följande regler:
1. Turinnehavaren kan välja nästa turinnehavare, genom att tilltala henne.
2. Om turinnehavaren avstår från detta kan vilken deltagare som helst ta turen.
3. Om inte detta sker kan turinnehavaren fortsätta tala. (Fairclough, 1992, 152)
I en diskurs där turerna är ojämnt fördelade föreligger dessa regler:
10 Observera att strukturen kan förändras! Strukturen får inte uppfattas som statisk. När man studerar en diskurs
bör man ge noga akt på hur den dominerade utnyttjar strukturens kryphål som ger henne frihet att utmana dess
regelverk.
13