Om makt, språk och icke-beslutsfattande

Att manipulera genom implicita antaganden
Då vi läser en text 17 tolkar vi det som texten uttrycker. Texten är en uttolkning av världen.
Allt som uttrycks in en text är inte explicit. För att förstå en text måste vi hela tiden förutsätta
de antaganden som texten vilar på men aldrig uttryckligen stavar ut. Detta görs vanligtvis helt
omedvetet. Även den som producerar texten kan vara omedveten om de antaganden som
texten gör men detta kommer vi inte behandla i denna uppsats. Läsaren kan temporärt,
medvetet acceptera textens antaganden för att förstå textens resonemang. Så gör t.ex.
historikern som läser Mein Kampf. Som forskare måste hon ha empati för textens föfattare
vilket är något helt annat än att ha sympati för densamme. Så länge de bakomliggande
antagandena inte blir medvetandegjorda kan de heller inte ifrågasättas. Den manipulativa
textproducenten försöker utnyttja läsarens antagande att producenten utför en kommunikativ
handling (se ovan), i ett försök att göra textens implicita premisser till självklarheter som inte
behöver problematiseras (Fairclough, 1989, 78-86). En diskurs kan fungera som ett
erbjudande att identifiera sig med och bli medlem i den grupp där diskursen upprätthålls. Den
som blir medveten om diskursens bakomliggande premisser och börjar ifrågasätta dem kan
uppfattas som besvärlig och blir därför utfryst (Penelope i Todd & Dundas, 1988, 272).
Här följer några exempel på hur man kan manipulera fram implicita antaganden. Texten inom
parantes är ett medvetandegörande av dessa antaganden:
- Att sammankoppla fenomen genom konjunktioner eller listor utan att tala om det exakta
sambanden mellan fenomenen (Fairclough, 1989, 188):
"Nöjen & Kultur"
(Antagande: Nöjen och kultur är likartade, men inte exakt samma, fenomen. Det som är kultur
är inte riktigt nöjen och det som är nöjen är inte riktigt kultur men de är så pass likartade att
de kan nämnas i närheten av varandra.)
- Att använda bestämd artikel (ibid., 1989, 83)
"Det islamiska hotet mot våra demokratiska värderingar får inte underskattas."
(Antagande: Islam utgör ett hot mot demokratin)
- Att sammankoppla en viss karaktär med en viss grupp (Penelope i Todd & Dundas, 1988,
259-272)
"Problemet med dig är att du slåss som en tjej." (liknelse)
(Antagande: Tjejer slåss annorlunda än killar. Tjejer slåss sämre än killar. Dessutom är det ett
problem att vara dålig på att slåss.)
"Fem å femti! Är det allt jag får din jävla jude!" (metafor)
(Antagande: Personen beter sig som en jude. Judar är gnidiga utsugare.)
Jag kan avslutningsvis inte låta bli att citera denna förtjusande bild av det kvinnliga. Den
heterosexuelle, manlige författaren ger prov på metaforer, liknelser och sammankopplingar
tagna från hans privata sexuella neuroser och ger sken av att hans perspektiv skulle vara
universellt. Anspråken på universalitet blir inte mindre av att texten ingår i författarens teori
om människans vara:
"Jag drar undan händerna, jag vill bli av med det klibbiga, men det har fastnat på mig, det suger
upp mig, vill sluka mig; dess sätt att vara är varken det fastas trygga tröghet, inte heller
dynamismen i vattnet, som helt går upp i att fly bort ifrån en; det här är en aktivitet som i sin
strävan är mjuk smetig och feminin [min kursiv.], den lever på ett dunkelt sätt under mina fingrar
17 Med text menar jag här både ett verbalt yttrande och en skriven text.
20