Om makt, språk och icke-beslutsfattande

Denotation/Konnotation
D. är mängden av de föremål som termen är sann om, dvs termens omfång. K. är betingelsen
för att termen ska vara sann om ett föremål, dvs termens betydelse. T.ex. D. för termen
"ungkarl" är mängden av samtliga ungkarlar och K. för samma term är "ogift mansperson".
Empati/Sympati
E. är ett symboliskt interaktionistiskt begrepp. Att sätta sig in i och förstå någon annans
definition av situationen utan att nödvändigtvis hysa samma värderingar och uppfattningar
som den andre, vilket är detsamma som S. E. är en förutsättning för all interaktion.
Fält
Äv. Kampfält. Begrepp hos Bourdieu. Ett system av relationer mellan positioner av
specialiserade agenter och institutioner som strider om något för dem gemensamt. Inom t.ex.
konstens F. finns konstnärer, kritiker och konsthandlare som strider om vad som är god konst.
Förförståelse
Det perspektiv, den begreppsapparat som man anlägger på det fenomen som ska uttolkas. Den
förståelse som man, så att säga, redan har för fenomenet. F. är ett instrument för uttolkandet.
Den är en förväntan om arten av fenomenets innehåll och kan därför komma att korrigeras om
den visar sig vara felaktig.
Gemeinschaft/Gesellschaft
Begrepp myntat av Tönnies. Två former för samhällelig samvaro. Den ena bygger på en
känsla av ömsesidighet och tillgivenhet, t.ex. släktgemenskap. Den andra bygger på kontrakt
mellan individer som drar nytta av varandras lönsamhet för ens egna projekt, t.ex. aktiebolag.
Tönnies menar att samhällsutvecklingen får allt mer Gesellschaftsliknande former.
Grand récit
"Stor berättelse". Postmodernistiskt begrepp myntat av Lyotard. Föreställningen i det
västerländska tänkandet att det finns ett slags rationella helhetslösningar och förklaringar,
t.e.x. platonismen, upplysningen, marxismen och strukturalismen. Betraktas av
postmodernismen som myter och försök att dölja (makt)anspråk på en total världsbild som i
själva verket inte är bättre än någon annan.
Habitus
Begrepp hos Bourdieu. System av dispositioner att handla, tänka, tala på, röra sig och erfara
den sociala världen. H. formas av ens sociala bakgrund och sociala erfarenheter under livet.
H. är alltså en produkt av den sociala världen som reproducerar den, men den kan också
förändra den sociala världen.
Hermeneutik
Att tolka en text eller ett annat samhällsfenomen. Att förstå dess mening. Att leva sig in i och
försöka förstå textproducentens psykologiska, samhälleliga, historiska och andra
förutsättningar i en bestämd kontext. Insikten att man själv, som uttolkare, ingår i en annan
kontext men att man just därför kan finna innebörder i texten som producenten själv inte var
medveten om, t.ex. uttolkarens förståelse av en författares ungdomsverk mot bakgrund av
kunskapen om hela författarens litterära produktion. Kritisk H. menar att tolkandet
omöjliggörs av tvång och störningar. Kritisk H. försöker komma åt de dolda, ideologiska
premisserna i en text så att en sammansmältning av horisonter ska bli möjlig.
25