Hotet mot vår miljö - Industrin en del av lösningen - IF Metall

Hotet mot vår miljö 

Industrin – en del 

av lösningen 

HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN – EN DEL AV LÖSNINGEN 

1

Layout/original: Olle Sjöstedt Information AB 

Illustrationer: Ann-Sofi e Marminge. Omslagsfoton: Morphic Technologies AB och SKF Sverige AB. 

Tryckning: Sandvikens tryckeri AB/3 000 ex/2008.04 

2 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN – EN DEL AV LÖSNINGEN

Förord 

Industrin står inför nya utmaningar i miljöfrågan. Användningen av fossila 

energikällor måste minska till förmån för förnybara energikällor. 

Ytterligare energieffektiviseringar av processer och produkter behövs. 

Vi måste hantera naturens resurser mer varsamt och sparsamt. 

IF Metalls 320 000 aktiva medlemmar, på knappt 12 000 industriarbetsplatser, 

arbetar i företag som på olika sätt utmanas av en mer 

offensiv miljöpolitik. Medlemmarna arbetar såväl i företag som bidrar 

till växthuseffekten, som i företag där man utvecklar teknik för att på 

olika sätt bemästra problemen. Ofta handlar det om samma företag. 

Industrins tillverkning av varor är en ofrånkomlig del av det moderna 

samhället. Hur löser vi behoven av ny teknik och förändrade beteenden, 

samtidigt som vi bevarar en konkurrenskraftig industri som grund för 

fortsatt välfärd? 

Rapporten beskriver hur tolv företag arbetar för att minska sin påverkan på 

miljö och klimat. Den visar också på faktorer som gör anpassningen mer långsam 

än vad som är önskvärt. En slutsats är att företag har olika förutsättningar 

för omställning, en annan att olika miljömål ibland står i konfl ikt med varandra. 

Industrijobben förutsätter inte en försämrad miljö – IF Metalls medlemmar 

drabbas precis lika mycket som alla andra av miljöhoten. Sverige kan och 

ska gå före på miljöområdet! Det innebär både sysselsättning, tillväxt och 

chans till en bättre miljö. 

Vi tror dock inte på en utveckling där svenska företag missgynnas i konkurrensförutsättningar 

mot andra länders industri. En sådan strategi leder snarare 

till att vi avhänder oss nödvändiga resurser för att möta miljöproblemen. 

Rapporten har utarbetats av Ann-Britt Bern vid IF Metalls utredningsenhet. 

Stockholm i februari 2008 

Ola Asplund 

utredningschef 


3


Innehåll 


Förord 3 

Inledning 9 

Hur arbetar industrin med miljöfrågor? 9 

Nya utmaningar för industrin 10 

Kostnaden för klimatförändringarna kan bli stor 13 

Vårt beroende av fossila energikällor 14 

Industrins energianvändning 14 

Sveriges utsläpp av växthusgaser 15 

Industrins utsläpp av växthusgaser 16 

Möjliga konsekvenser för sysselsättningen 20 

Industrin kan vara en del av lösningen 21 

Vår rapport 22 

Ekonomiska och politiska styrmedel 24 

Socialdemoktratins infl ytande 25 

Sverige tar en ledande roll 27 

Alliansregeringens hållning 28 

EU måste satsa mer på forskning och utveckling 30 

Utmaningar för EU 31 

Så fungerar utsläppshandeln 32 

EU:s grönböcker 33 

En politik för miljövänligare transporter 35 

Mer biodrivmedel 36 

Industrins tekniska lösningar 39 

Alfa Laval 39 

Viktigt samband mellan forskning och produktion 39 

Energipriset driver försäljningen 40 

Rening av vätskor 40 

SKF 41 

Energibesparingar 41 

Minskar sina koldioxidutsläpp 42 

Eka Chemicals 43 

Elintensiv produktion 43 

Blekmedel har minskat sin miljöpåverkan 44 

5

Innehåll 

Specialprodukter 44 

Preem 45 

Utvecklingen av drivmedel 46 

Lägre koldioxidutsläpp än genomsnittsanläggning 46 

Nyinvesteringar 47 

Oljeraffi naderierna kan minska sina koldioxidutsläpp 48 

Lantmännen Agroetanol 48 

Bygger ut produktionen 49 

Saab Automobil 50 

Konkurrenskraftig utveckling av motorer 50 

AB Volvo 52 

Dieselmotor i fokus 53 

Hybridlösning ger lägre bränsleförbrukning 54 

Höga utvecklingskostnader 54 

Produktion fri från koldioxid 54 

SSAB Oxelösund 55 

Störst miljöpåverkan har produktionen 55 

Miljövänligare produktion av stål i framtiden 56 

Svensk tillverkning miljövänligare än i andra länder 57 

Energiintensiv industri 57 

Cementa AB 58 

Sänkning av koldioxidutsläpp 58 

Elintensiv produktion 59 

För- och nackdelar med alternativa bränslen 60 

Brytning av kalktäkt 60 

Nya industrier på nya tekniker 62 

Cellulosaetanol 62 

Bränsleceller 62 

Vindkraft 63 



Solenergi 64 

Sekab 66 

Fler anläggningar planeras 66 

Flera etanolprodukter 67 

Morphic Technologies AB 68 

Vindkraft 68 

Utveckling av bränsleceller 69 

Nytt energisystem 69 

Solibro AB 70 

Utvecklingen beroende av stöd från industrin 70 

Produktion hamnar i Tyskland 71 

Industrins möjligheter till omställning 72 

1. Olika förutsättningar för anpassning 72 

2. Det måste fi nnas en ekonomi och en marknad 

för tekniken 75 

Elcertifi kat som incitament för utveckling 76 

Tullhinder skapar en marknad 76 

Uteblivna ekonomiska skalfördelar 77 

3. Takten i omställning 78 

Omställning för bilindustrin 81 

4. Trots energieffektivisering ökar användningen 83 

5. Konsekvenser av en restriktiv miljöpolitik 84 

Lösningen är inte sämre villkor för industrin i Sverige 85 

6. Betydelsen av forskning och utveckling 87 

Några ord om framtiden 88 

Litteratur i urval 92 

Muntliga källor 93 

7


Inledning 


Hur arbetar industrin med miljöfrågor? 

Industriföretag påverkar miljön genom utsläpp, luktproblem, 

buller, utvinning av råvaror och transporter. Fokus 

för olika miljöåtgärder varierar med tiden. Regionala och 

lokala utsläpp har historiskt varit föremål för åtgärder, till 

exempel ämnen som bidrar till försurning. Under senare år 

har fokus förfl yttats till utsläpp som har en internationell 

och global påverkan, inte minst växthusgaser. 

Av miljödebatten kan man ibland få intrycket att industrin 

i Sverige inte värnar om miljön. Det är förståeligt då det för 

en enskild person kan vara svårt att se vad industrin gör för 

att minska sin påverkan på miljön. 

Ett sätt att utvärdera industrins arbete med olika miljöfrågor 

är att se på utvecklingen av utsläpp. Enligt en studie 

från IVL Svenska Miljöinstitutet, ”Några miljöindikatorer 

för svenskt näringsliv” (2007), har utsläppen till luft av svaveldioxid, 

kväveoxider, koldioxid, fl yktiga organiska ämnen 

och partiklar minskat påtagligt sedan 1970-talet. Från 1990 

visar detaljerade trendstudier på fortsatta minskningar för 

alla ämnen, utom utsläpp av koldioxid som i stort sett varit 

konstant eller svagt ökande. 

Industrins bidrag till stora minskningar kom i samband 

med modernare produktionsprocesser. Industrins totala svavelutsläpp, 

som bidrar till försurning av mark och vattendrag, 

har enligt Ångpanneföreningens energi- och miljöfakta 

minskat med nästan två tredjedelar sedan 1990. Kväveoxid 

bidrar till försurning, övergödning och marknära ozon. De 

främsta källorna till kväveoxid är stationär förbränning och 

fordonstrafi kens förbränning. Näringslivets processutsläpp 

hade 1990 minskat från 50 000 ton till 15 000 ton kväveoxider 

och enligt IVL:s rapport fortsätter minskningarna. Flyktiga 

organiska ämnen bidrar till marknära ozon. Industrin 

har även på detta område minskat utsläppen genom exem- 

9

Inledning 

pelvis minskad användning av organiska lösningsmedel vid 

rengöring och för ytbehandling. Likaså har utsläppen av 

fl yktiga organiska ämnen från bensindrivna bilar minskat 

genom katalytisk avgasrening. 

Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen har i stort sett 

varit konstant sedan 1980. Utsläpp från stationära källor 1 

har dock minskat sedan mitten av 1970-talet. Det kan bland 

annat förklaras med en ökad användning av kärnkraft i 

stället för olja som energikälla, en ökad användning av biobränslen 

samt stora investeringar i energieffektivisering. 

Det fi nns samband mellan förekomsten av partiklar och 

sjukdomar. Förbränning är en stor källa och industrin arbetade 

intensivt med partikelfrågan under 1970- och 80-talen. 

Numera är utsläpp i allmänhet långt under de nivåer som 

fanns då. 

Industrin i Sverige använder mycket vatten, framför allt 

kylvatten som är rent från föroreningar. Rening av processvatten 

sker oftast i egna reningsanläggningar. Utsläpp 

av näringsämnen och vissa metaller till vatten från större 

tillståndspliktiga industrier har minskat kraftigt sedan 

1970-talet 2 . Avfall från industrin har minskat sedan 1970talet, 

inte minst genom ökad återvinning. 

Nya utmaningar för industrin 

Vi kan konstatera att industrin minskat utsläppen av 

fl ertalet miljöfarliga ämnen under de senaste trettio åren. 

1. Stationära källor är exempelvis fasta förbränningsanläggningar. 

Exempel på mobila källor är utsläpp som orsakas av förbränning inom 

sjöfart, fl yg och vägtransporter. 

2. Statistiken berör enbart de utsläpp som inte passerar ett kommunalt 

reningsverk. Värt att notera är att det enligt IVL fi nns begränsat med 

statistik som enhetligt och långsiktigt beskriver olika verksamheters 

belastning på haven. 



Inledning 

Industrin kan dock inte slå sig till ro med detta utan står 

inför nya utmaningar i sitt miljöarbete i och med växthusgasernas 

effekt på klimatet. 

Växthuseffekten påverkar strålningsbalansen, det vill säga 

balansen mellan inkommande strålning från solen och utgående 

värmestrålning. Växthusgaserna hindrar en effektiv 

värmeutstrålning. Det medför att en del av värmestrålningen 

strålas tillbaka till jorden och temperaturen höjs. 

Det fi nns naturliga variationer i klimatet. Skillnaden nu är 

att ökningen i temperatur sker i en snabbare takt än vad 

som kan förklaras med naturliga förändringar. Forskare 

har konstruerat olika modeller, så kallade klimatmodeller, 

för att kunna förutspå framtida temperaturhöjningar. 

Enligt FN:s klimatpanel 3 kan vi vänta oss en fortsatt global 

3. Klimatpanelen består av drygt 2 500 forskare från 150 länder. 

11

Inledning 

höjning av medeltemperaturen med mellan 1,4–5,8 grader 

fram till 2100. 

För närvarande är det världens utvecklade länder, i-länderna, 

som står för de största utsläppen av växthusgaser, 

inte minst koldioxid. Efter 2020 bedöms dock utsläppen från 

utvecklingsländerna överstiga utsläppen från den utvecklade 

världen på grund av den ekonomiska utveckling som 

sker i fl ertalet utvecklingsländer. Många utvecklingsländer 

som har de sämsta ekonomiska förutsättningarna att 

hantera konsekvenserna av växthuseffekten kommer dock 

att drabbas hårdast av de klimatförändringar som konsumtionen 

och produktionen i västvärlden till stor del orsakat 

fram tills nu. Exempelvis kan områden kring ekvatorn, 

där en stor del av världens befolkning bor, enligt scenarier 

i olika klimatmodeller möta utbredd hetta och torka vilket 

leder till dåliga skördar och svält. Havsytan väntas också 

fortsätta att stiga, låglänta kusttrakter och öar kommer 

oftare att hamna under vatten. 

I Sverige kommer, enligt klimat- och sårbarhetsutredningen 

från 2007, klimatförändringarna bland annat innebära 

följande: 

• varmare klimat som ger minskat behov av uppvärmning, 

men som även ökar påfrestningarna för äldre i värmeböljor 

• ökad nederbördsmängd som fyller på vattenmagasinen 

i kraftverken men som även orsakar fl er översväm- 

ningar och mer jorderosion 

• skogen växer snabbare och odlingszonerna i jordbruket 

sträcker sig längre norrut, odlingssäsongen blir längre. 

Även om alla utsläpp av växthusgaser skulle upphöra i dag, 

så skulle det fortsätta ske en ökning av medeltemperaturen 

under hela detta sekel. Det beror på att atmosfären har lagrat 

de utsläpp som vi redan gjort och det tar lång tid innan 

gaserna försvinner ut ur atmosfären. 



Inledning 

Kostnaden för klimatförändringarna kan bli stor 

Det fi nns olika beräkningar över vilka kostnader som kan 

komma som en följd av klimatförändringarna. En rapport 

som fått stor uppmärksamhet är den så kallade Sternrapporten, 

”The economics of climate change” från 2006. På 

uppdrag av den brittiske fi nansministern Gordon Brown 

ledde nationalekonomen Nicholas Stern ett arbete som 

beskriver de potentiella ekonomiska konsekvenserna av 

klimatförändringarna. 

Av rapporten framkommer det att situationen är allvarlig. 

Utvecklade länder med stora investeringar i infrastrukturen 

kommer att få ökade kostnader för reparation av 

vägar, broar, dammar och hus. Ekonomiska förluster av 

exempelvis översvämningar i Europa kan stiga från nuvarande 

dryga 70 miljarder svenska kronor till drygt 840 

miljarder svenska kronor om året vid sekelskiftet 4 . I Indien 

och Sydostasien kan kostnaderna innebära en minskning 

av ländernas bruttonationalprodukt (BNP) med mellan 9 

till 13 procent år 2100, jämfört med en värld utan klimatförändringar. 

Sternrapporten har mötts av kritik kring att underlagen 

för beräkningarna är för osäkra. Oavsett detta säger den så 

kallade försiktighetsprincipen, som fi nns inom internationell 

och europeisk miljörätt, att avsaknad av full vetenskaplig 

visshet inte får användas som ett skäl för att skjuta upp 

åtgärder för att förebygga miljöförstöring. Sternrapporten 

är viktig då den visar på möjliga ekonomiska konsekvenser 

av de klimatförändringar som FN:s klimatpanel alltmer 

samstämmigt rapporterar om. 

4. Siffrorna förutsätter att Europa inte vidtar några åtgärder för att 

förhindra framtida översvämningar utöver vad som redan är planerat. En del 

av ökningen kan hänföras till ökad ekonomisk tillväxt under perioden vilket 

leder till ökade investeringar i exempelvis vägar och hus. Ju fl er vägar och 

hus, desto större förluster. Omräknat till kronor utifrån $10 = 70 kronor. 

13

Inledning 

Vårt beroende av fossila energikällor 

Forskarna talar om att höjningen av medeltemperaturen 

främst har orsakats av människans aktiviteter. När 

Förenta Nationernas klimatpanel publicerade sin första 

rapport 1990, var forskarna inte helt eniga om i vilken 

grad de mänskliga aktiviteterna bidragit till den globala 

uppvärmningen. Säkerheten kring människans bidrag har 

ökat för varje rapport. I klimatpanelens syntesrapport, som 

kom i november 2007, slår klimatpanelen fast att det är 

mycket sannolikt att människans aktiviteter har bidragit 

till uppvärmningen. Det är det starkaste ställningstagandet 

hitintills från klimatpanelen. 

Att människans aktiviteter driver på växthuseffekten hör 

samman med att användningen av fossil energi för exempelvis 

industriella processer, uppvärmning och el till våra 

bostäder samt senare som drivmedel till våra fordon började 

öka i och med industrialiseringen. Fossila energikällor 

släpper ut koldioxid och andelen koldioxid i atmosfären har 

ökat med 35 procent sedan mitten av 1800-talet. Koldioxid 

är den växthusgas som bidrar mest till förstärkningen i 

växthuseffekten. 

I dag består drygt 80 procent av världens energiförsörjning 

av fossila bränslen (olja, kol och naturgas). I Sverige är andelen 

tillförd fossil energi drygt 40 procent. Andelen tillförd 

energi i form av fossilfri vattenkraft och kärnkraft är på 

samma nivå. Olja och kärnkraft är de största energikällorna 

med cirka 200 TWh tillförd energi vardera. 

Industrins energianvändning 

Industrins energianvändning uppgår till cirka 40 procent av 

Sveriges totala användning av energi. En förklaring till den 

höga energianvändningen inom industrin i Sverige är utvinning, 

bearbetning och vidareförädlingen av råvaror som 

exempelvis järnmalm och skog. Det ger en högre energiåt- 

Faktaruta Energi 

Energi är effekt x tid. Effekt 

mäts i enheten watt 

(W). 

Ett effektuttag på 1000 

watt under en timme (h) 

innebär energiförbrukning 

på en 1 kilowattimme 

(1KWh). 

1000 Wh = 1 KWh 

(Kilowattimme) 

1000 KWh = 1 MWh 

(Megawattimme) 

1000 MWh = 1 GWh 

(Gigawattimme) 

1000 GWh = 1 TWh (Terawattimme) 



Inledning 

gång än för företag som baserar sin verksamhet på redan 

förädlade insatsvaror. 

Industrins användning av olja som energikälla har minskat 

kraftigt sedan 1970 och i stället ersatts av en ökad användning 

av el, som i nuläget uppgår till drygt 40 procent av den 

totala användningen av el i Sverige. De viktigaste energibärarna 

för industrin är el och biobränsle som båda har en 

andel på vardera drygt 30 procent 5 . 

Sveriges utsläpp av växthusgaser 

Av Sveriges rapportering till FN: s klimatpanel under 2006 

framgår att det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige, 

uttryckt i koldioxidekvivalenter 6 , var cirka 70 miljoner ton 

2004. EU har satt som mål att totalt minska sina utsläpp 

av växthusgaser med minst 20 procent fram till 2020. De 

globala utsläppen av växthusgaser måste ha minskat med 

hälften senast 2050. Detta kräver minskningar i de utvecklade 

ländernas utsläpp med mellan 60 till 80 procent 7 . 

Minskningarna i utsläpp är beräknat på år 1990. 

I januari 2008 kom från EU förslag på ett nytt klimatpaket 

där det framgår vad varje land ska uppnå i utsläppsminskningar 

för att EU: s mål ska kunna nås. Lagarna föreslås 

träda i kraft 2013. 

5 Källa: Energiförsörjningen i Sverige, kortsiktsprognos 2007-08-15, 

Energimyndigheten. 

6 I statistik över utsläpp av växthusgaser nämns ppm (parts per million) 

och koldioxidekvivalenter. Bakgrunden till detta är att de sex olika 

växthusgaserna (koldioxid, metan, lustgas och de fl uorerande gaserna 

HFC, FC och SF6) ska vara jämförbara. En ppm är en miljondel. 

Utsläppen av de olika växthusgaserna multipliceras även med vad som 

kallas GWP (Global Warming Potential) för att utsläppen ska kunna 

uttryckas i koldioxidekvivalenter, oavsett vilket växthusgas som det 

handlar om. Ett ton koldioxid motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter. 

7 Källa: Att begränsa den globala klimatförändringen till 2 grader celsius 

– vägen framåt 2020 och därefter. EU. KOM (2007) 2 slutlig. 

15

Inledning 

Av förslaget framgår bland annat att Sverige ska uppnå 49 

procent förnybar energi av den slutliga energianvändningen 

till år 2020. Sveriges andel idag ligger kring 40 procent 

vilket placerar Sverige i toppen bland EU: s medlemsländer 

när det gäller användningen av förnybar energi. Andelen 

förnybar energi inom transportsektorn ska vara lägst 10 

procent för alla medlemsstater. Utsläppen av växthusgaser 

från sektorer som inte ingår i utsläppshandeln 8 ska ha 

minskat med 17 procent till år 2020, jämfört med 2005. 

En minskad användning av fossila energikällor är en förutsättning 

för att minska växthusgaserna. Det kommer dock 

att ta lång tid att ställa om energisystemet. EU räknar med 

att världens energiförsörjning från fossila energikällor kommer 

att ha ökat från nuvarande 80 procent till 90 procent år 

2020. 

Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser, 

framför allt koldioxid, har varit stark under hela 

industrialiseringen. Världen står inför den stora utmaningen 

att minska utsläppen av växthusgaser utan att hindra 

den ekonomiska utvecklingen. Sverige tillhör de länder 

som visar att detta samband kan brytas. Under perioden 

1999–2006 har utsläppen legat under 1990 års nivå med 

i genomsnitt 4,5 procent. Samtidigt har landets BNP växt 

med i genomsnitt cirka 3 procent per år 9 . Sådan statistik 

omfattar dock inte utsläpp som orsakats i andra länder 

genom import av varor och tjänster. 

Industrins utsläpp av växthusgaser 

Klimatstrategin i Sverige har varit förenlig med en fortsatt 

god industriell utveckling. Industriproduktion orsakar dock 

utsläpp av växthusgaser. Utsläppen uppstår vid förbränning 

och från processer i produktionen. Prognosen i dia- 

8 Jordbrukssektorn, bostadssektorn, transportsektorn och avfallssektorn. 

9 Källa: Naturvårdsverket. 



Inledning 

grammet nedan visar på att de totala utsläppen av växthusgaser, 

exklusive utsläpp och upptag av växthusgaser från 

markanvändning och skogsbruk, stabiliseras i vårt land 

fram till 2010, jämfört med senaste årens nivåer. Efter 2010 

bedöms utsläppen öka något och 2020 bedöms de totala 

utsläppen av växthusgaser vara 2 procent lägre än basåret 

1990. 

Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser per sektor 

Kiloton koldioxidekvivalenter 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

El- och värmeproduktion 

1990 2005 2010 2015 2020 

Bostäder, service med mera 

Industri 

Inrikes transporter 

Övrig energi 

Sektor 

Källa: Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2007 ”Prognoser för utsläpp av och upptag 

av växthusgaser” 10 . 

Lösningsmedel 

Jordbruk 

Avfall 

Totala utsläpp 

10 I ”bostäder” ingår även energianvändning inom jordbruk, skogsbruk 

och fi ske. I ”industri” ingår utsläpp från industrins förbränning, industriprocesser 

och fl ourerande växthusgaser. I ”övrig energi” ingår utsläpp 

från raffi naderier, tillverkning av fast bränslen (främst koksverk), diffusa 

utsläpp (fackling) samt övrigt (främst militära transporter). 

17

Inledning 

Industrin 11 stod 2005 för cirka 26 procent av Sveriges 

utsläpp av växthusgaser, bara transportsektorn orsakar 

större utsläpp. Enligt den gemensamma rapporten från 

Naturvårdsverket och Energimyndigheten utvecklas utsläppen 

på olika sätt inom olika sektorer. Alla jämförelser är 

med basåret 1990. Utsläpp av växthusgaser från el- och 

fjärrvärmeproduktion (inklusive masugnsgas och koksugnsgas) 

väntas öka med 43 procent till 2020. På grund av en 

förväntad ökad industriproduktion väntas utsläppen från 

industrins förbränning och processer öka med 11 procent till 

2020. Utsläpp från inrikestransporter bedöms att öka med 

18 procent till 2020. Vägtrafi ken står för den största delen 

av utsläppen inom transportsektorn. Ökningen i utsläpp 

från vägtransportsektorn beror främst på att en ökad industriproduktion 

medför fl er tunga transporter och därmed 

en ökad dieselanvändning. Utsläpp från uppvärmning av 

bostäder och service, avfallsdeponier och jordbruk minskar. 

Utsläpp av växthusgaser från industriprocesser kommer 

främst från järn- och stålindustrin, mineralindustrin, och 

kemiindustrin. Järn- och stålindustrin och kemiindustrin 

har till exempel ofta energikrävande processer som med 

dagens teknik behöver energirik kol, olja eller gas som 

släpper ut växthusgasen koldioxid. I mineralindustrin ingår 

bland andra cement och kalkföretag som har en huvudråvara, 

kalksten, som släpper ut koldioxid när kalkstenen 

bearbetas i processen. Utsläppen från förbränning väntas 

öka främst inom kemisk industri och verkstadsindustri i och 

med ökad produktion. Det innebär en högre energiåtgång 

och i prognosen antas det att naturgas som energikälla ökar 

i användning. 

11 Här ingår utsläpp från industrins förbränning, industriprocesser och 

fl ourerande växthusgaser. 



Inledning 

Möjliga konsekvenser för sysselsättningen 

Industrin står inför en omställning av sin produktion och 

sina produkter som innebär att påverkan på miljön minskar 

ytterligare. Hur pass väl industrin klarar detta kommer att 

vara avgörande inte bara för klimatet och miljön utan även 

för vår ekonomiska och sociala välfärdsutveckling. 

IF Metall organiserar 320 000 aktiva medlemmar på nästan 

12 000 arbetsplatser. Många av våra medlemmar arbetar 

inom företag som möter stora utmaningar från den nya 

offensiva klimatpolitik som blir nödvändig i spåren av 

klimatförändringarna. Vi har också många medlemmar 

som arbetar i företag som bidrar, och än mer kan bidra, 

med lösningar på miljö- och klimatproblemen. Energieffektivare 

produkter, ny teknik för produktion av el och värme 

samt nya fordon, är exempel på tekniker och produkter som 

måste utvecklas för att minska utsläppen. 

Statistik från Swentec 13 visar också att omsättning och 

export inom miljötekniksektorn har ökat, med 36 respektive 

75 procent sedan 2003. Sysselsättningen har ökat med 13 

procent sedan 2003. Miljötekniksektorn sysselsätter idag 

drygt 46 000 personer. 

Europafacket (ETUC) och Social Development Agency publicerade 

under 2007 en rapport, ”Climate change and employment”, 

om klimatförändringar och sysselsättning. Klimatförändringar 

leder till striktare reglering kring utsläpp 

och energianvändning. Kunskapen om vilka konsekvenser 

regleringarna kan få på sysselsättningen i särskilt utsatta 

13 Svensk Miljöteknik i siffror 2006. Siffrorna gäller för både den primära 

och sekundära miljötekniksektorn. Primär sektor är när företagets 

huvudsakliga verksamhet är inom miljö. Sekundär sektor är när en del 

av företagets produktion/tjänster fi nns inom miljösektorn men det är inte 

företagets huvudsakliga verksamhet. 

19

Inledning 

branscher är av naturliga skäl begränsade då effekterna av 

detta kommer att visa sig först i ett senare skede. I stället 

har författarna av rapporten utgått ifrån att koldioxidutsläppen 

inom EU har minskat med 30–50 procent år 2030. 

Därefter har författarna värderat konsekvenserna av att regeringar 

inte vidtar några extra åtgärder riktat mot klimat- 

och energifrågan, alternativt att regeringar vidtar åtgärder 

genom att exempelvis energieffektivisering, kärnkraftsutbyggnad 

och utökad utsläppshandel blir högt prioriterat. 

Resultaten visar på en total positiv inverkan på sysselsättningen 

med 1,5 procent år 2030 i de fyra industrisektorer 

som granskats: energiproduktion (elektricitet och olja), 

stål- och cementindustrin som är energiintensiva, transportsektorn 

samt byggindustrin. Dock kommer det att ske en 

omfördelning av jobb inom de olika sektorerna. 

Raffi neringsindustrin väntas exempelvis förlora arbetstillfällen 

som en följd av minskad användning av olja som energikälla 

medan produktion av förnybar energi som vindkraft 

ger fl er arbeten. Utvecklingen inom transportsektorn tros bli 

positiv genom att europeisk fordonsindustri antas komma 

att ligga i framkant i utvecklingen av miljövänligare bilar. 

Särskilt utsatta för förändringar är järn- och stålindustrin 

som kan ha förlorat tiotusentals arbeten år 2030. Det beror 

enligt rapporten på en möjlig utökad lokalisering av produktion 

till länder utanför EU, alternativt att investeringar i 

uteblir i Europa till fördel för produktion i länder som inte 

omfattas av striktare reglering av koldioxidutsläpp. Samma 

förhållanden gäller för cementindustrin. 

Det är vanskligt att göra beräkningar av förändringar i 

sysselsättningen utifrån olika antaganden och prognoser. 

Vad rapporten framför allt visar på är att vi måste vara 

medvetna om vilka sociala konsekvenser nya regleringar på 



Inledning 

miljöområdet kan få i termer av sysselsättning och därmed 

även social välfärd. En ökad medvetenhet i dessa frågor 

medför en bättre beredskap kring att hantera omställningar 

i arbetslivet som en del av våra medlemmar kan drabbas av 

framöver. 

Industrin kan vara en del av lösningen 

Faktum är att industrin i Sverige har konkurrensfördelar 

jämfört med många andra länder. Sedan länge fi nns en stor 

medvetenhet om verksamhetens inverkan på miljö vilket 

medfört stora utsläppsminskningar. Det fi nns även en bred 

kunskap om energiomvandling och energieffektivisering 

bland industriföretagen. 

Den tillväxtökning som sker i fl ertalet utvecklingsländer, 

inte minst i Asien, är också förenad med ökade miljö- och 

klimatproblem. Många av de stora industriföretag som är 

verksamma i Sverige är även verksamma i dessa länder och 

kan sprida kunskap och teknik inom energi- och miljöteknikområdet. 

Teknik som utvecklats inom industrin utifrån andra utgångspunkter 

än miljö kan även vara drivande för utvecklingen. 

Genom exempelvis lättviktsmaterial minskar både 

vikt och energiförbrukning. Separeringsteknik som en gång 

i tiden utvecklades inom mejeriindustrin kan nu användas 

för rening av avfall. På så vis är den traditionella industrin 

en del av lösningen till en hållbar ekonomisk tillväxt. 

Sverige har i fl era avseenden bra förutsättningar för utveckling 

och tillväxt inom den primära miljötekniksektorn. Till 

den primära sektorn räknas företag där mer än 50 procent 

av verksamheten består av att förebygga, mäta, begränsa, 

minimera eller återställa miljöförstöring. Några av Sveriges 

styrkefaktorer är att vi har en etablerad industri direkt 

riktad mot miljöteknik för till exempel vattenrening och 

21

Inledning 

avfallshantering. Andra länders intresse för den utveckling 

som pågår inom förnybar energi i Sverige visar även att 

det fi nns potential för export av vår kunskap och teknik till 

marknader i såväl utvecklingsländer som västvärlden. 

Vår rapport 

IF Metall har länge arbetat med frågor som rör industriell 

utveckling för att säkra sysselsättningen för våra medlemmar. 

Vi ser att ifall industrin kan anpassa sig till striktare 

utsläppskrav och en annan energianvändning så kan det 

leda till att industrijobben i Sverige på sikt ökar. 

Företag har olika förutsättningar för anpassning till en mer 

hållbar utveckling. Vi har hämtat exempel från svensk industri 

som visar hur de arbetar för att minska sin påverkan 

på miljö och klimat samt hur de utvecklar produkter som 

bidrar till minskad belastning på miljön. I den här rapporten 

fokuserar vi på några av IF Metalls branschområden. 

Vi har även talat med några företag som är verksamma 

med utveckling inom den primära miljötekniksektorn. Sådant 

arbete kan vi fi nna både inom traditionell verkstadsindustri 

och i nya företag. Här fi nns med rätt förutsättningar 

en avsevärd potential för nya industrijobb. 

Med den här rapporten vill IF Metall visa på industrins 

bidrag för att minska miljö- och klimatproblemen, men även 

åskådliggöra begränsningarna i möjligheter till anpassning 

som industrin upplever att de har. 



Inledning 

Rapporten inleds med en beskrivning av ett urval av olika 

ekonomiska och politiska styrmedel som syftar till en hållbarare 

utveckling. Därefter beskrivs hur några industriföretag 

arbetar med olika tekniska lösningar. Rapportens sista 

del handlar om företagens möjligheter till miljöanpassning 

av produktion eller produkter. 

23

Ekonomiska och politiska 

styrmedel 

Världens naturresurser räcker inte till för att tillgodose alla 

behov och önskemål som vi människor har. Det har medfört 

ett överutnyttjande av naturresurser som orsakat miljöskador. 

De politiska målsättningarna på såväl svensk som 

europeisk nivå handlar i dag om ökad konkurrenskraft i 

näringslivet i samklang med högt ställda miljö- och klimatmål. 

Regeringar har olika verktyg för att främja en sådan 

utveckling. I den svenska miljöbalken har en mängd olika 

lagar inom miljöområdet förts samman till ett lagverk. 

All företagsverksamhet påverkar miljön mer eller mindre. 

Inom miljöbalken fi nns klassifi ceringen miljöfarlig verksamhet. 

Med detta menas all användning av mark, byggnader 

eller anläggningar som ger utsläpp till mark, luft eller 

vatten och som kan vara skadlig för människors hälsa eller 

miljö. För dessa företag behövs tillstånd för att påbörja eller 

utöka verksamheten. I tillståndsprövningen vägs verksamhetens 

miljöpåverkan mot enskilda och allmänna intressen. 

I tillståndsprövningar strävar man efter utsläppsminskningar 

som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och 

miljömässigt motiverade. 

Tillståndsansökan inleds med en samrådsprocess. Syftet 

med samrådsprocessen är att verksamhetsutövaren ska 

få in synpunkter från myndigheter, organisationer och 

allmänheten så att eventuella problem i ett tidigt skede 

uppmärksammas. En samrådsprocess leder idealt till att 

kunskapsnivån och acceptansen för fattade beslut i miljöprövningsärenden 

blir högre om de berörda intressenterna 

upplever att deras synpunkter tagits i åtanke. 

Företaget lämnar även in en miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB). I den beskrivs indirekta och direkta effekter som 

den planerade verksamheten kan få på människor, djur 

och natur. MKB ska även redogöra för hushållningen med 

material, råvaror och energi. 



Förutom att via lagstiftningsvägen reglera verksamheter 

och deras utsläpp kan regeringar även använda sig av 

ekonomiska styrmedel. Ekonomiska styrmedel används för 

att påverka beteendet hos olika aktörer. Miljöbilspremie och 

bensinskatt är exempel på ekonomiska styrmedel. 

Energi- och koldioxidskatt är inom miljö- och energipolitiken 

de viktigaste ekonomiska styrmedlen. Den tillverkande 

industrin, växthusnäringen samt jord-, skogs- och vattenbruk 

betalar ingen energiskatt på fossila bränslen och inte 

heller full koldioxidskatt. Hushåll betalar olika energiskatt 

på el i norra respektive södra Sverige. 

Styrmedel påverkar företagens verksamhetsvillkor. Härnäst 

beskriver vi ett urval av styrmedel som både har påverkat 

och påverkar industrin. 

Socialdemokratins infl ytande 

Den avgående socialdemokratiska regeringen hade i september 

2006 suttit tolv år och har därmed under lång tid 

haft en avgörande inverkan på utformningen av en politik 

för en hållbarare utveckling. Att ge en fulltäckande bild av 

åtgärder under den långa perioden låter sig inte göras på 

några sidor, här är några få exempel: 

• mål, strategier och åtgärder för att få ett samhälle med 

giftfria och resurssnåla kretslopp 

• miljö- och energitekniksektorn ses alltmer som framtids 

branscher 

• kärnkraftsverket Barsebäck stängs 

• vårt beroende av olja ska brytas (Oljekommissionen) 

Miljöpolitiken kring kretslopp har bland annat medfört att 

det ställs högre krav på industrin att tänka på miljön från 

den första muttern till dess att produkten skrotas. Industrin 

arbetar aktivt med återvinning och resurssnålhet. 

25

Ekonomiska och politiska styrmedel 

Miljö- och energitekniksektorn är framtidsbranscher. Ny 

teknik för att minska vår belastning på miljö och klimat ska 

generera nya företag och fl er arbetstillfällen. 

I Sverige levererar kärnkraften ungefär hälften av vårt behov 

av el, drygt 70 TWh per år. Stängningen av Barsebäck 

aktualiserade debatten om tillgång och efterfrågan på el då 

den kraft som går förlorad i och med stängningen behöver 

ersättas. Delvis ersätts de stängda reaktorerna med en 

uppgradering av kraften i de reaktorer som fi nns kvar, men 

den effektökningen är inte tillräcklig för att täcka samhällets 

efterfrågan på el. När utbudet på el inte kan möta vår 

efterfrågan så stiger elpriset. Ökade energieffektiviseringar 

är ett annat sätt att möta ett minskat utbud på energi och 

el. Utbyggnaden av andra energikällor, såsom vindkraft, är 

andra åtgärder för att möta efterfrågan på energi och el. 

Användningen av el är ur klimatsynpunkt ren men ger 

indirekta utsläpp om elen produceras av fossila energikällor 

som exempelvis kolkraft. I Sverige fi nns inga kolkraftverk, 

men när vi har underskott i vår effektbalans så importerar 

vi energi från länder där energin kan ha producerats via 

kolkraft. Marginalerna i den svenska effektbalansen inför 

vintern 2007/2008 bedöms av Svenska Kraftnät bli mindre 

än vintern 2006/2007 samtidigt som importmöjligheterna av 

energi bedöms minska. 

Bildandet av Oljekommissionen syftade till att forma en 

politik som ska bryta Sveriges beroende av olja fram till 

2020. Oljekommissionen bestod bland annat av företrädare 

från AB Volvo, LRF, Chalmers, Formas och Metalls förre 

ordförande Göran Johnsson. Enligt kommissionens konsensusrapport 

kan vårt beroende av olja bland annat brytas 

genom energieffektiviseringar, mindre fossila bränslen i 

fordonsparken, mer bioenergi från skog och jordbruk samt 

mer vindkraft. 




Rapporten från oljekommissionen var inte okontroversiell. 

Remissinstanser pekade till exempel på avsaknad av 

kostnadsredovisning och konsekvensanalyser, resonemang 

kring att minskad oljeanvändning i vissa fall leder till ökad 

användning av el samt farhågor kring att biologisk mångfald 

hotas av ökad användning av åker- och skogsmark för 

drivmedelsproduktion. En av kommissionens ledamöter, 

professor Christian Azar på Chalmers, hade också ett 

särskilt yttrande i rapporten. Azar ifrågasatte bland annat 

kommissionens satsningar på inhemsk produktion av biodrivmedel, 

att oljekommissionen inte tagit ställning i frågan 

om tullfri import av etanol från länder utanför EU samt att 

efterfrågan på bioenergi kan innebära betydande problem 

för miljöskydd och naturvärden. 

Sverige tar en ledande roll 

Kyotoprotokollet till FN:s klimatkonvention antogs i december 

1997. Det var ett viktigt steg som visade på en vilja 

bland världens länder att ta itu med klimatförändringarna. 

Industriländerna ska enligt protokollet minska sina utsläpp 

av växthusgaser med 5 procent under perioden 2008–2012, 

jämfört med den utsläppsnivå som fanns 1990. Medlemsstaterna 

i EU åtog sig att under samma period minska sina 

utsläpp med 8 procent. Sverige står för 0,2 procent av de 

globala utsläppen av växthusgaser. 

Den förra regeringen var tydlig med att Sverige skulle ha en 

ledande roll i det internationella klimatarbetet. Sverige fi ck 

tillåtelse att öka sina utsläpp av växthusgaser med 4 procent. 

Skälet till denna extra tilldelning av utsläpp av växthusgaser 

beror, enligt Institutet för tillväxtpolitiska studier 

(ITPS), bland annat på Sveriges tidigare gjorda utsläppsminskningar. 

Regeringen lät dock meddela att Sverige inte 

skulle tillgodoräkna sig denna möjliga utsläppsökning. I 

stället meddelar regeringen att Sverige gör ett ensidigt åtagande 

att i stället minska sina utsläpp av växthusgaser med 

27


ytterligare 4 procent. Regeringen motiverade detta bland 

annat med att det kan ge upphov till en ny våg av tekniska 

innovationer och investeringar som gynnar tillväxt och 

sysselsättning. Regeringen ville understryka vikten av att 

tidigt möta den utmaning som hotet om klimatförändringar 

är. Nationalekonomen Peter Bohms beräkningar visade i 

rapporten ”Den svenska klimatpolitikens kostnader och betydelse” 

(2004) att regeringens ensidiga åtagande minskar 

de globala utsläppen av växthusgaser med 0,00016 procent. 

Alliansregeringens hållning 

I september 2006 fi ck Sverige en ny regering. Eftersom energi- 

och miljöpolitik måste vara långsiktig för att industrin 

ska våga investera i ny miljövänligare teknik, kommer den 

nya regeringen vara delvis bakbunden av vad den förra regeringen 

åstadkom på miljöpolitikområdet under perioden 

1994–2006. 

Av regeringsförklaringen den 6 oktober 2006 framgår att 

regeringen ser miljöfrågorna som avgörande för utvecklingskraften 

i Sverige. Miljöutmaningarna ska nyttjas som en 

ekonomisk hävstång då grön teknik kommer att efterfrågas 

när energi- och transportsystem ställs om. För industrin 

kan det enligt regeringen bli en kommersiell framgångsfaktor 

att vara framsynt i miljöfrågan. 

Statsminister Reinfeldt har dock ifrågasatt den samhällsekonomiska 

nyttan av Sveriges ambitioner att leda utvecklingen 

i utsläppsrättshandeln. När statsministern i december 

2006 presenterade regeringens planer för klimatarbetet, 

menade han att det är viktigare att de stora miljöutsläppen 

i till exempel Kina och Brasilien minskar, än att ytterligare 

åtgärder sätts in i Sverige. Denna hållning modifi erades något 

under 2007. EU-nämndens stenografi ska anteckningar 

14 refererar statsminister Reinfeldts position: 




”En viktig utgångspunkt för en trovärdig klimatpolitik 

är våra nationella insatser, som tyvärr inte 

har någon större global påverkan om de inte också 

samtidigt följs av insatser för att samla världen till 

gemensam handling.” 

Under valrörelsen 2006 nådde allianspartierna en överenskommelse 

om energipolitiken. Den innebar att centerpartiet 

bröt den energiuppgörelse som centern hade med socialdemokraterna 

och vänsterpartiet. Överenskommelsen innebar 

bland annat att partierna inom alliansen under mandatperioden 

2006–2010 inte ska ta beslut om en fortsatt avveckling 

av kärnkraften. Uppgörelsen medförde även att inga beslut 

ska fattas under mandatperioden om byggande av nya 

reaktorer. Slutdatumet för elcertifi katsystemet fastslogs till 

år 2030. Energipolitiken står inför omförhandlingar mellan 

allianspartierna inför mandatperioden 2010–2014. 

Den nya regeringen fi ck både under valrörelsen och vid 

tillträdet kritik för bristande miljö- och klimatpolitik. Inrättande 

av en kommission för hållbar utveckling, där klimatfrågan 

blir huvudtemat under kommissionens första år, kan 

ses som ett svar på den förra regeringens Oljekommission. 

Under 2007 har den nya regeringen bland annat välkomnat 

EU:s mer restriktiva tilldelning av utsläppsrätter inför perioden 

2008–2012. Den gröna skatteväxlingen har avskaffats. 

Regeringen har också infört miljöbilspremie samt förlängt 

stödet för att bygga ut biogasmackar. I budgetpropositionen 

för 2008 föreslås bland annat en höjning av kväveoxidavgiften, 

ökade satsningar på pilot och demonstrationsprojekt 

för andra generationens drivmedel, höjd koldioxidskatt i 

transportsektorn samt ökat skydd för biologisk mångfald. 

14 ”Information och samråd inför möte med Europeiska rådet den 21 och 

22 juni, 2007” 

29


Regeringen beslutade under hösten 2007 om tilldelningen i 

utsläppshandeln för perioden 2008–2012. Antalet utsläppsrätter 

minskas inom hela EU. Regeringen i Sverige har 

beslutat att befi ntliga anläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn 

inte kommer att tilldelas några utsläppsrätter 

under handelsperioden. Det innebär att energisektorn 

hänvisas till marknaden för att köpa utsläppsrätter som 

motsvarar utsläppen. Anläggningar med bränslerelaterade 

utsläpp inom industrin får en något minskad tilldelning än 

tidigare. 

EU måste satsa mer på forskning 

och utveckling 

I EU: s strategi för en hållbar utveckling framhålls det att 

priser på varor och tjänster ska spegla kostnader för miljö 

och samhälle. Detta ska leda till en marknad med mer 

miljöanpassad konsumtion, produkter och produktion. Det 

måste fi nnas en efterfrågan från marknaden på miljövänligare 

teknik. Därför ska EU även satsa på information till 

medborgarna för att ändra konsumtionsmönster och synen 

på exempelvis förnybar energi och miljövänligare fordon. 

Av EU: s handlingsplan för miljöteknik framgår bland 

annat att utveckling och bättre utnyttjande av miljötekniken 

kommer att bidra till teknisk innovation, öka Europas 

konkurrenskraft och skapa nya kvalifi cerade arbeten. EU 

anser att mer investeringar behövs i forskning och teknisk 

utveckling inom hållbar utveckling. 

En rapport från FN: s miljöprogram 2007, ”Global trends in 

sustainable energy investment”, visar att EU i jämförelse 

med USA och Japan investerar mindre i forskning kring förnyelsebar 

energi. En förklaring till detta är en jämförelsevis 

låg investeringsnivå i forskning och utveckling från den privata 

sektorn inom EU. Näringslivet står för drygt hälften av 

all forskning inom EU, jämfört med 64 procent i USA och 75 




procent i Japan. EU har större offentliga och universitetsbaserade 

satsningar på forskning än USA och Japan. 

Utanför EU fi nns ett mer kommersiellt förhållningssätt 

till forskning och utveckling. Den politiska medvetenheten 

inom EU om klimatproblemen medför att politik blir ett 

verktyg för att lösa klimatproblemen. Det behöver dock inte 

betyda att EU: s lösningar är effektivare än mer kommersiella 

lösningar. Till exempel har USA, enligt FN-rapporten, 

en gynnsam miljö för innovationer. Detta har medfört att 

USA är den största marknaden för globalt riskkapital där 

riskkapitalets fi nansiering av forskning och investeringar i 

förnybar energi inte är obetydlig. 

Utmaningar för EU 

Strategin för att bekämpa klimatförändringar står inför 

viktiga utmaningar. Det handlar om riskerna med klimatförändringen 

och den politiska viljan att göra något åt 

detta internationellt. Det handlar om ländernas anpassning 

till effekterna av klimatförändringarna samt att få fram 

innovationer för att förändra tillverkningsindustrin och 

energianvändningen. EU har satt som mål att minska sina 

utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent fram till 

2020. 

Kyotoprotokollet blir ett viktigt verktyg för EU. Förutom att 

protokollet reglerar mängden utsläpp av växthusgaser så 

har industriländer som har fastlagda åtaganden för utsläpp 

rätt att delta i ett system för handel med utsläppsrätter för 

koldioxid. En sådan handel kan ske såväl mellan regeringar 

som mellan företag eller andra juridiska personer. Handeln 

har pågått på försök under perioden 2005–2007. Den första 

förbindelseperioden är mellan 2008–2012. Omkring 12 000 

industri- och energianläggningar i EU omfattas av systemet. 

I Sverige omfattas drygt 700 anläggningar som har utsläpp 

som motsvarar 40 procent av Sveriges totala utsläpp. 

31


De fl esta är förbränningsanläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn. 

De största utsläppskällorna i industrisektorn 

fi nns inom järn- och stålindustrin, mineraloljeraffi naderier 

och cementindustrin. 

Så fungerar utsläppshandeln 

Om företagen släpper ut mindre koldioxid än vad de har 

tillåtelse till kan de sälja sina överskottskvoter. Har de 

brist på utsläppskvoter tvingas de köpa kvoter på en börs. 

Priset på utsläppsrätter ska vara så högt att det blir mer 

ekonomiskt fördelaktigt med investeringar som minskar 

utsläppen. 

Priset på utsläppsrätter påverkar även priset på el. Syftet 

med utsläppshandeln är att priset på el som framställs 

genom fossila energikällor som kol och olja ska bli högre, 

därigenom ska energi från förnyelsebara energikällor 

gynnas prismässigt. Men den marginalprissättning som 

normalt råder på en marknad medför att kraftbolag kan ta 

ut prishöjningen även på den billigare och koldioxidfria vatten- 

och kärnkraftsproduktionen. 

EU bestämmer hur många utsläppsrätter som ska delas ut 

till respektive land. Varje land bestämmer sedan i sin tur 

fördelningen av utsläppsrätter på de olika sektorer som ingår 

i utsläppshandeln. EU minskar successivt tilldelningen 

av utsläppsrätter. Under handelsperioden 2008–2012 sker 

en neddragning av utsläppsrätter i Sverige från 24,9 till 

cirka 22,5 miljoner ton koldioxid. Tilldelningen av utsläppsrätter 

har hittills varit gratis för alla sektorer. Den svenska 

regeringen har beslutat att befi ntliga anläggningar inom 

el- och fjärrvärmesektorn i Sverige inte ska tilldelas några 

fria utsläppsrätter under handelsperioden 2008–2012. På 

sikt är det troligt att fl er handlande sektorer mister sin fria 

tilldelning av utsläppsrätter. 




EU avser även att öka samarbetet med utvecklingsländerna 

genom att bland annat överföra klimatvänliga tekniker. 

Detta kan till exempel ske genom Kyotoprotokollets två andra 

verktyg, gemensamt genomförande samt ren utveckling. 

Investeringar som företag gör i klimatvänlig teknik i exempelvis 

utvecklingsländer leder till utsläppsminskningar, ofta 

till en lägre kostnad och med större effekt än om investeringen 

hade gjorts i det egna landet. Dessa utsläppsminskningar 

kan företaget till viss utsträckning tillgodoräkna sig 

i utsläppsåtaganden som företag har hemma. 

Handeln med utsläppsrätter omfattar i nuläget enbart 

koldioxidutsläpp från förbränning, energisektorn, mineraloljeraffi 

naderier, järn- och stålindustri, mineralindustri (till 

exempel cement och kalk) samt massa- och pappersindustri. 

Kommissionen har börjat undersöka möjligheterna att 

införa ett system för handel med utsläppsrätter som omfattar 

växthusgaserna kväveoxider och svaveldioxid. Det fi nns 

även funderingar på att transportsektorn ska införlivas i 

utsläppshandeln. 

EU: s grönböcker 

När den europeiska kommissionen vill ha in synpunkter på 

idéer så ger kommissionen ut en så kallad Grönbok. Efter 

att synpunkter kommit in kan kommission utveckla idéerna 

till mer formella förslag för åtgärder och lagstiftning. 

Under 2006 kom EU med en Grönbok om energi, ”En europeisk 

strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg 

energiförsörjning”. Inom EU har energifrågorna under lång 

tid ansetts vara medlemsländernas nationella angelägenhet. 

Nu ökar ständigt Europas beroende av importerad fossil 

energi. Under mars 2007 togs på EU:s toppmöte mellan 

stats- och regeringschefer (Europeiska rådet) långtgående, 

bindande beslut på energiområdet. Andelen förnybar energi 

ska till år 2020 vara 20 procent för hela EU. Mixen av olika 

33


energislag ses som en nationell angelägenhet då varje medlemsland 

har olika förutsättningar till omställning beroende 

på exempelvis tillgången av vattenkraft eller gynnsamma 

vindförhållanden för vindkraft. Europeiska rådet tog i mars 

2007 också beslut om att energieffektiviseringar ska ske och 

att man till 2020 ska minska energiförbrukningen med 20 

procent, jämfört med prognostiserad energiförbrukning. 

EU ska gå mot en gemensam inre marknad för energi, 

bland annat för att trygga energiförsörjningen. Detta förutsätter 

att medlemsländerna avreglerar sina elmarknader 

och öppnar upp för konkurrens. Avregleringen av elmarknaden 

har kommit olika långt inom EU. Många marknader 

är fortfarande huvudsakligen nationella och dominerade 

av några få företag. Det fi nns stora skillnader mellan 

medlemsstaternas åtgärder för att öppna elmarknaderna. 

En utbyggnad av överföringskapaciteten av energi mellan 

länderna är en förutsättning för att en gemensam marknad 

ska bli verklighet. Samtidigt kan utbyggnaden av överföringskapaciteten 

medföra att en del länder inte bygger 

ut den egna kapaciteten för energiproduktion i tillräcklig utsträckning 

utan förlitar sig på import från andra länder. EU 

konstaterar också att betydande investeringar krävs under 

de kommande tjugo åren för att bygga ut kapaciteten för 

elproduktion. År 2001 beslutade EU att 21 procent av den el 

som förbrukas 2010 ska komma från förnybara energikällor. 

Under 2007 kom EU: s grönbok om marknadsbaserade 

styrmedel för miljöpolitiken, ”Grönbok om marknadsbaserade 

styrmedel för miljöpolitiken och andra närliggande 

politikområden”. I den inleder EU en diskussion om hur 

användningen av styrmedel kan främjas i gemenskapen. En 

förenkling och utveckling av direktivet om energibeskattning 

är ett av fl era områden som tas upp. Ett förslag är att 

dela upp EU:s minimiskattenivåer i en energiskatt och en 

miljöskatt (utsläppsskatt). Enligt resonemanget i grönboken 




bör alla bränslen i första hand beskattas utifrån sitt energiinnehåll. 

Eftersom olika utsläpp produceras vid förbränning 

av olika bränslen skulle beskattningen i andra hand också 

kunna baseras på energins miljöaspekter. För att undvika 

dubbelbeskattning ska kommissionen analysera möjligheten 

att undanta de sektorer som omfattas av utsläppshandeln 

från energibeskattningens miljödel. 

En politik för miljövänligare transporter 

Transportpolitiken är sammanfl ätad med energipolitiken 

genom de gemensamma målen om att minska utsläppen av 

växthusgasen koldioxid och minska EU:s beroende av att 

importera fossila bränslen. Transportsektorn inom EU-15 

stod 2004 för drygt 20 procent av utsläppen av växthusgaser 

och väntas öka ytterligare. Vägtrafi ken står för den största 

andelen utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn. 

Vägtransportsektorn förbrukar också 60 procent av all olja 

inom EU. 

År 1998 skrev den europeiska fordonsorganisationen ACEA 

ett avtal med den europeiska kommissionen där ACEA åtog 

sig att frivilligt minska koldioxidutsläppen. År 2008 skulle 

bilindustrin genom enbart teknikförbättringar ha uppnått 

en nivå på koldioxidutsläpp på 140 gram koldioxid/kilometer 

och 2012 en utsläppsnivå på 130 gram koldioxid/kilometer. 

År 2006 låg den europeiska bilindustrins genomsnitt 

på 158 gram koldioxid kilometer. Volvo och Saab har ett 

genomsnitt på kring 190 gram koldioxid/kilometer. I början 

av 2007 stod det därmed klart att bilindustrin inte skulle 

kunna nå det uppsatta målet. EU har nu påbörjat en process 

för lagstiftning av koldioxidutsläpp från bilar. 

Inom EU regleras utsläppen från fordon genom så kallade 

Euronormer. Från september 2009 gäller Euro 5 reglerna 

för utsläpp från fordon. För personbilar med dieselmotorer 

skärps exempelvis kraven för partiklar (PM) med 80 procent 

35


och för kväveoxid (NOx) med dryga 20 procent, jämfört 

med de nuvarande utsläppsnivåerna i Euro 4. När Euro 6 

normen träder i kraft september 2014 ska utsläppen av kväveoxider 

från dieselbilar minska ytterligare med 50 procent 

jämfört med Euro 5. 

För personbilar som drivs på bensin-, naturgas – eller gasoldrift 

skärper Euro 5 kraven för kväveoxidutsläpp med 25 

procent och dessutom införs regler för partikelutsläpp 15 . 

Utsläppen från tunga transporter i kommersiell trafi k, 

exempelvis lastbilar och bussar, har minskat. Regleringar 

kring utsläpp från tunga fordon handlar framför allt om 

partiklar och kväveoxid. Partikelutsläppen från lastbilar 

bland EU-15 länderna är 40 procent lägre än för tio år 

sedan. Detta trots att antalet körda kilometer har ökat med 

40 procent under samma period 16 . Tillverkare av lastbilar 

i Europa introducerar kontinuerligt nya motortekniker för 

att ytterligare sänka utsläppen för att möta de olika Euronormerna. 

Euro 5 börjar under perioden 2008–2009. De nya 

normerna kommer att innebära en sänkning av utsläpp av 

kväveoxider med cirka 40 procent. 

Mer biodrivmedel 

Utvecklingen går också mot en större användning av 

biodrivmedel. EU har som mål att till utgången av 2010 

ska 5,75 procent av drivmedlen för transporter vara biodrivmedel. 

Europeiska ministerrådet har uttalat sig för ett 

bindande mål på 10 procent biodrivmedel till 2020. 

Konventionella drivmedel, det vill säga bensin och diesel, 

med en låg inblandning av första generationens biodriv- 

15 Enbart för fordon med direktinsprutande bensinmotorer för mager 

förbränning. 

16 Källa: ACEA 




medel som spannmålsbaserad etanol eller raps-metylester 

(rapsolja) 17 kan användas i de fl esta fordon. Men även med 

hjälp av modern teknik bedömer EU att kostnaderna för 

EU-producerade biodrivmedel gör det svårt att konkurrera 

med fossila bränslen. Oljepriset per fat beräknas vara 

35 euro år 2030 . Med dagens teknik blir EU-producerad 

biodiesel lönsam vid ett oljepris på cirka 60 euro per fat. 

EU-producerad bioetanol blir konkurrenskraftig om oljepriset 

ligger kring 90 euro per fat. Oljepriset i januari 2008 låg 

kring 60 euro per fat. 

Även om vi skulle minska vårt beroende av olja som energikälla 

kommer utvecklingen av förnybara energikällor 

därmed vara beroende av oljeprisets utveckling. Ett högt 

oljepris innebär även att det blir mer lönsamt att leta efter 

nya oljefyndigheter och ta upp olja från mer svåråtkomliga 

ställen. Ett lågt oljepris kan å andra sidan minska incitamenten 

för att öka användningen av förnybara energikällor 

eftersom energi från förnybara energikällor blir dyrare då 

dessa är förenat med initialt stora investeringar i exempelvis 

etanolanläggningar. 

En av de mest lovande teknikerna för andra generationens 

biodrivmedel är enligt EU bearbetning av lignocellulosa, det 

blir cellulosaetanol. Annan teknik för att omvandla biomassa 

till biodrivmedel är exempelvis dimetyleter (DME). 

DME är ett gasformigt bränsle som kan framställas både 

från fossil råvara samt från biomassa och kan användas i 

modifi erade dieselmotorer. Avancerad biodrivmedelsteknik 

ses även av EU som ett steg på vägen mot förnybar vätgasproduktion. 

Väteceller kräver dock ny motorteknik liksom 

17 Skrivs oftast som RME. RME tillhör drivmedelsgruppen FAME 

(fettsyrametylestrar). 

18 Strategier för energi, teknik och klimat – globala utsikter för 2030. 

37


stora investeringar i produktionsanläggningar och distributionssystem. 


Industrins tekniska lösningar 


Hos forskare, regeringar och industriföretag fi nns en tilltro 

till att den tekniska kunskap som förvärvats inom industrin 

under mer än 150 år nu ska kunna användas för att minska 

produkters och processers inverkan på miljön. I detta avsnitt 

ges exempel på några industriföretags bidrag till lösningar 

på olika miljöproblem. 

All företagsverksamhet har någon form av negativ inverkan 

på miljön. Syftet är inte att fullt ut redogöra för företagens 

totala produktportfölj eller miljöskadliga delar av produktionsprocessen. 

Syftet är att i några delar lyfta fram vad industrin 

gör, har gjort och ytterligare kan göra för att minska 

sin påverkan på miljön. Avsnittet bygger på företagens egna 

uppgifter och beskrivningar av verksamheten. Företagen i 

rapporten sysselsätter tillsammans drygt 43 000 personer i 

Sverige. 

Alfa Laval 

Tekniska lösningar på miljöproblem är inte det första en besökare 

tänker på vid ett besök på verkstadsgolvet hos Alfa 

Laval i Lund. Ändå är det här som fl era svenska miljöteknikprodukter 

utvecklas och produceras. Alfa Laval använder 

sin kunskap inom separering/rening, värmeöverföring 

och fl ödeshantering för att lösa miljöproblem. 

Viktigt samband mellan forskning och produktion 

Drygt 40 procent av företagets försäljning är inom området 

energi- och energirelaterad industri. Inom detta område har 

företaget under senare år sett en kraftig ökning i orderingången. 

Alfa Laval har därför ökat sina investeringar i produktion 

samt forskning och utveckling för att kunna möta 

detta. I Lund har företaget ett av fl era Center of Excellence 

där utveckling och testning av nya produkter pågår. Enligt 

företaget är det viktigt med närhet mellan produktion och 

forskning då företaget måste kunna testa nya produkter, 

för det behövs bland annat utveckling av nya verktyg. De 

39


mest avancerade produkterna tillverkas i Lund. I Lund 

fi nns även en stor produktionsenhet som nyligen byggdes ut 

för att kunna producera fl er så kallade plattvärmeväxlare. 

Anläggningen i Lund är företagets enskilt största produktionsanläggning. 

Energipriset driver försäljningen 

Uppvärmning och nedkylning är viktiga inslag i de fl esta 

industriella processer. Av såväl ekonomiska skäl som miljöskäl 

bör detta ske med minsta möjliga energiåtgång. Det 

fi nns ett nära samband mellan investeringar i värmeväxlarutrustning 

och energiprisets utveckling. Energibesparingar 

på upp till 97 procent har kunnat uppnås med modern 

teknik i värmeväxlare. 

Ett exempel på användning av en vardaglig värmeväxlare 

är varmvattenberedaren där värmeväxlaren värmer kranvatten. 

Plattvärmeväxlaren är Alfa Lavals huvudprodukt 

inom värmeväxlarsegmentet. Företaget har bland annat en 

plattvärmeväxlare som är framtagen för socker- och cellulosaindustrin 

men som också säljs alltmer till etanolindustrin. 

Under 2007 levererar företaget till exempel utrustning till 

två nya etanolanläggningar i USA. 

Rening av vätskor 

På Alfa Laval i Tumba produceras utrustning för den marina 

industrin, bland annat reningsteknik. Barlastvatten 

ombord på fartyg är ett växande miljöproblem. När ett fartyg 

tar med sig barlastvatten över haven tar fartyget också med 

sig olika organismer, växter eller djur. Dessa kan hamna 

i miljöer där inga naturliga fi ender fi nns. Alfa Laval har 

tillsammans med annat svenskt företag, Wallenius Water, 

utvecklat en produkt som utan användning av kemiska bekämpningsmedel 

renar barlastvatten genom en ultraviolett 

bestrålning som dödar alla organismer i vattnet. Företaget 

räknar på sikt med en miljardmarknad för denna produkt. 




I Eskilstuna tillverkas i huvudsak separatorer för industrin. 

Industrin använder i sin produktion många olika typer 

av vätskor som i samband med användning förorenas på 

olika vis. Separatorer kan rena dessa vätskor så att det blir 

möjligt att återanvända dem vilket sänker driftskostnaderna 

och skyddar miljön. Separering används även inom 

avfallshantering för att minska mängden farliga ämnen som 

måste tas om hand. 

SKF 

Ett annat traditionellt verkstadsföretag med 100 år av 

industrihistoria är SKF som har sitt huvudkontor i Göteborg. 

SKF levererar produkter och tjänster inom områden 

som exempelvis rullningslager, tätningar och mekatronik. 

Kärnan i verksamheten är olika rullager. 

Energibesparingar 

År 2020 ska energiförbrukningen inom EU ha minskat med 

20 procent. Beslutet skapar en marknad för energieffektiva 

applikationer. SKF lanserade i början av 2007 en ny typ 

av lager som jämfört med ISO-certifi erade 19 standardlager 

sänker energiförbrukningen i de maskiner där lagren ingår 

med 30 procent. Lagren är i första hand avsedda för industriella 

applikationer där energiförbrukningen överstiger 1 

megawatt, exempelvis kraftöverföring i tung industri och 

vindkraft. Ett exempel från SKF på besparingspotentialen 

med de nya lagren är följande: 

”Om samtliga lager i växellådan hos världens alla vindturbiner 

skulle ersättas med de nya lagren så skulle man uppskattningsvis 

spara 770 miljoner kWh per år. Det motsvarar 

den totala förbrukningen av en miljon svenska hushåll 

under en månad.” 

Källa: SKF Årsredovisning 2006 

19 ISO är en förkortning av International Standard Organisation. 

41


En annan produkt är SKF:s elektromekaniska ställdon som 

enligt företaget behöver en bråkdel av den energi som krävs 

i motsvarande pneumatisk process. Det resulterar i 90 procent 

lägre energiförbrukning i svetsrobotar. Detta samtidigt 

som robotens hastighet och noggrannhet ökar. 

Cirka en tredjedel av energiförbrukningen i kontorsbyggnader 

används för att driva värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem. 

I byggnader med glasfasader använder 

dessa system än mer energi på grund av energiförluster 

under vintern och ett ökat behov av luftkonditionering på 

sommaren. Runt EU-kommissionens huvudkvarter i Bryssel 

fi nns en yttre fasad med mobila glasrutor. Dessa rutor 

manövreras med hjälp av 800 ställdon från SKF. Ställdon 

och styrenheter är kopplade till en programvara som får 

glaspanelerna att automatiskt reagera på solsken respektive 

skugga. Med företagets komponenter kan energiförbrukningen 

i dessa system minska med 30 till 50 procent 

beroende på årstid. 

Minskar sina koldioxidutsläpp 

SKF är inget koldioxidintensivt företag i den meningen att 

företaget är med i handeln med utsläppsrätter för koldioxid, 

men företaget arbetar ändå med frågan. Under 2005 offentliggjorde 

SKF att företaget hade som mål att minska sina 

koldioxidutsläpp från produktionens energiförbrukning med 

5 procent per år, oberoende ökningar av produktvolymer. 

Detta mål nåddes under 2006. SKF har bland annat installerat 

ett värmeåtervinningssystem på Göteborgsfabrikens tak 

som återvinner överskottsvärme från den utgående luften. 

Detta minskar koldioxidutsläppen med drygt 380 ton per år. 




På SKF i Katrineholm har ventilationssystemet ersatts med 

ett system för värmeåtervinning. Den åtgärden innebär en 

årlig energibesparing på drygt 4 000 MWh. På SKF i Tyskland 

kommer Tysklands största solcellsanläggning på tak 

att installeras under 2008. 

SKF ser, liksom många andra industriföretag, kontinuerligt 

över hela sin verksamhet gällande till exempel energieffektivisering, 

avfallshantering och vattenförbrukning. 

Eka Chemicals 

Eka Chemicals är ett kemiföretag inom Akzo Nobelkoncernen. 

Cirka 80 procent av Ekas försäljning och det mesta av 

produktionen sker utanför Sverige. 

Huvuddelen av verksamheten är inriktad mot produktion 

av system och kemikalier för massa- och papperstillverkning. 

Eka Chemicals är en av världens ledande tillverkare 

av kemikalier till massa- och pappersindustrin. Den största 

produktgruppen är blekningskemikalier, med produkterna 

klorat/klordioxid och väteperoxid. Papperskemikalier är en 

annan stor produktgrupp. Huvuddelen utgörs av silkatprodukter 

samt limprodukter som är en blandning av småpartiklar 

i vätska (dispersioner) baserade på naturligt harts 

eller vax baserat på fettsyror. 

Elintensiv produktion 

Klorat används för att generera klordioxid vid massabruken. 

Produktionen av klorat är elintensiv. Inom ramen för 

43


Programmet för Energieffektivisering (PFE) 20 väntas Eka 

Chemicals göra en effektivisering av elförbrukningen på 

drygt 4,5 procent under de fem år som programmet pågår. 

Enligt företaget är det svårt med minskningar i energiförbrukning 

då processen, som består i elektrolys av saltlösning, 

kräver en viss mängd energi. 

Blekmedel har minskat sin miljöpåverkan 

Eka framhåller att företaget alltid tar hänsyn till miljöaspekter 

när en ny process eller produkt utvecklas, det sker 

alltid en förbättring. Klordioxid har ersatt klor vid blekning 

av pappersmassa. Restprodukterna från blekning med 

klordioxid är ämnen som lätt bryts ned i naturen och som 

därmed är miljövänligare än klorblekning. Det är möjligt att 

bleka papper utan klordioxid, genom att använda enbart syrgas, 

väteperoxid och ozon, men enligt företaget medför detta 

försämrad papperskvalitet och innebär högre kostnader. 

Väteperoxid är den andra stora blekprodukten inom massa- 

och pappersindustrin. Det är enligt företaget en miljöanpassad 

produkt, i princip vatten med extra syreatom, som inte 

bildar skadliga restprodukter. 

Specialprodukter 

Företaget har fl era specialprodukter för bland annat elektronik- 

och läkemedelsindustri samt tillverkning av processutrustning. 

För en ny klordioxidprodukt inom området 

desinfektion och blekning levererar Eka såväl kemikalier 

som processutrustning. Den nya produkten används för 

ändamål som att exempelvis hålla pappersmaskiner rena, 

20 Företag anmäler sig till ett femårigt program, PFE, som innebär att 

deras energiskatt på el reduceras. Förutsättningen är att företaget arbetar 

strukturerat med energifrågor och genomför effektiviserande åtgärder. 

Industriföretagen har möjlighet till ”dubbel vinst” genom skattebefrielse 

och på sikt även lägre kostnader för energianvändningen. I programmet 

ingår 98 företag. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet. 




rening av dricksvatten och blekning i små massabruk, 

främst på mindre utvecklade marknader. 

Den nya processen gör det möjligt att producera klordioxid 

i små lokala anläggningar. Den ännu relativt begränsade 

marknaden försörjs från Sverige och USA. I Sverige tillverkas 

den kemiska lösningen vid Ekas fabriker i Sundsvall. 

Processutrustningen till anläggningarna tillverkas av 

underleverantörer i Göteborgsregionen. 

Preem 

Preem vill gå från att vara ett traditionellt oljebolag till 

att vara ett modernt drivmedelsföretag. Koncernen har ett 

raffi naderi i Göteborg och ett raffi naderi i Lysekil. Företaget 

driver även ett stort antal bensinstationer i Sverige. Preem 

är det största oljeraffi naderiet i Sverige och svarar för drygt 

80 procent av den svenska raffi naderikapaciteten och cirka 

30 procent av den nordiska raffi naderikapaciteten. 

Inom EU får svavelhalten i bensin uppgå till högst 150 

ppm 21 och i diesel till högst 350 ppm från år 2005, därefter 

sker en gradvis övergång till helt svavelfria bränslen inom 

EU under perioden 2005–2008. En övergång till svavelfria 

bränslen innebär en minskning av utsläppen av kväveoxider, 

kolväten och partiklar från avgaserna och som då kraftigt 

minskar föroreningsproblemen i stadsmiljöerna. Preem 

liksom andra oljebolag levererar sedan 2004 till den svenska 

marknaden enbart bensin som är svavelfri. EU arbetar med 

att fasa in ”svavelfri” diesel, det vill säga att den svavelhalt 

som sedan länge fi nns i Sverige (10 ppm) kommer efter 2008 

att vara obligatorisk inom övriga EU. 

Under 2006 lanserades ett nytt dieselbränsle med en tillsats 

som rengör och håller motorn ren. En renare motor sänker 

bränsleförbrukningen och minskar därmed även utsläppen. 

21 ppm = parts per million = 0,0001 procent. 

45


Utvecklingen av drivmedel 

I dag kan man låginblanda 5 procent förnybart drivmedel i 

bensin och diesel. De förnybara drivmedlen utgör i dag cirka 

3 procent av den totala bränsleförsäljningen. Nästan 80 

procent av allt förnybart drivmedel var 2006 låginblandad i 

bensin och diesel. Preem och Perstorp inledde ett samarbete 

och i maj 2007 invigdes Perstorps nya rapsoljeanläggning 

(RME 22 ) i Stenungsund. Preem köper huvuddelen av produktionen 

av RME som kommer att användas för 5 procent 

inblandning i diesel. I dag är volymerna av alternativa 

drivmedel för små för att det ska fi nnas någon lönsamhet. 

Om andelen ökar till 10 procent minskar koldioxidutsläppen 

i Sverige med 1,2 miljoner ton per år. 

Företaget har även deltagit i en förstudie kring förutsättningar 

för en etanolfabrik i Härnösand. Studien syftade till 

att se om det, i kombination med papperskoncernen SCA: 

s pelletsfabrik och kommunens kraftvärmeverk, var möjligt 

att bygga en energieffektiv etanolfabrik. I början av 2008 

kom besked om att det ej fanns ekonomisk lönsamhet för 

vetebaserad etanol och att de långsiktigt energipolitiska 

riktlinjerna är för osäkra och otydliga för en investering. 

Lägre koldioxidutsläpp än genomsnittsanläggning 

Raffi naderiindustrin i Sverige släppte under 2006 ut totalt 

cirka 2,9 miljoner ton koldioxid, det är ungefär 10 procent 

av de totala utsläppen från de sektorer som ingår i handeln 

med utsläppsrätter. Preems raffi naderier släppte under 

2006 ut cirka 2,2 miljoner ton koldioxid. 

Preem står nu enligt egen utsago inför ett stort strategiskt 

skifte. När företaget producerar så ska det göras så effektivt 

som möjligt, det vill säga med minsta möjliga koldioxidutsläpp 

från produktionen. I dag har företagets anläggningar 

22 RME= rapsmetylester (rapsolja). 




i Sverige 40 procent lägre koldioxidutsläpp, per producerad 

enhet, jämfört med en motsvarande anläggning i Västeuropa. 

Preem släpper också ut drygt 70 procent mindre 

kvävedioxid och drygt 80 procent mindre svaveldioxid än 

genomsnittsraffi naderiet i Västeuropa. 

Företaget uppger i sin årsredovisning att en orsak till lägre 

utsläpp är att Preem i huvudsak använder gas och inte 

petroleumprodukter som bränsle i tillverkningen. Företaget 

vill öka användningen av naturgas som är en viktig 

råvara i framställningen av svavelfri diesel och bensin. Med 

naturgas som råvara uppger företaget att det är möjligt att 

minska utsläppen av koldioxid från raffi naderiet i Lysekil 

med 140 000 ton per år. Samarbete pågår även med forskare 

för att undersöka om det är tekniskt och ekonomiskt 

möjligt att avskilja koldioxid genom att omvandla det till 

vätska och tanka ned i gamla borrhål. 

Företaget uppger i sin årsredovisning för 2006 att 10 

procent av produktionen kan vara icke-fossil om fem år. 

Bland annat studeras möjligheten att använda grön vätgas i 

tillverkningen genom förgasning av biomassa. Företaget har 

även vindkraftverk i anslutning till enheten i Lysekil. 

Nyinvesteringar 

Preem vill investera 6 miljarder kronor för en ombyggnad 

av Lysekilsenheten. Det så kallade ”Cokerprojektet” syftar 

till att omvandla kvarvarande tunga eldningsoljor. I företagets 

raffi naderisystem fi nns runt fyra miljoner ton tung 

eldningsolja som i dag används som fartygsbränslen och vid 

fasta förbränningsanläggningar. Företaget vill vidareförädla 

den tunga oljan till svavelfria fordonsbränslen. 

Men när Preem renar olja från svavel ökar utsläppen av 

koldioxid från produktionen. Det beror på att avsvavling 

medför att oljan måste gå igenom ytterligare ett processteg, 

47


vilket ökar energiförbrukning. Den energin består i huvudsak 

av fossil energi, därför ökar utsläppen av koldioxid vid 

avsvavling. Samtidigt blir det andra miljövinster i form 

av svavelfria fordonsbränslen och ett minskat utbud på 

eldningsolja. Därmed uppstår en målkonfl ikt mellan olika 

miljömål. 

Oljeraffi naderierna kan minska sina koldioxidutsläpp 

Naturvårdsverket gjorde 2005 en bedömning att oljeraffi - 

naderierna kan minska sina utsläpp av koldioxid med 0,08 

miljoner ton koldioxid per år fram till 2010 23 . Att potentialen 

inte är större beror enligt Naturvårdsverket bland annat 

på att raffi naderierna redan vidtagit en rad energibesparande 

åtgärder och att de numera tillhör de mest energieffektiva 

i världen. Ju mer energieffektivt ett raffi naderi är, 

desto mindre koldioxidutsläpp. Planerade utbyggnader 

och processförändringar kan dock komma att öka de totala 

utsläppen av koldioxid. 

Energieffektiviseringar till trots, ökade krav på drivmedel 

från fordonsindustrin och ökade miljökrav på renare bränsle 

innebär en ökad energiåtgång i produktionen. Enkelt uttryckt, 

högre förädling av produkterna leder till en högre 

energiförbrukning. 

Lantmännen Agroetanol 

Lantmännen Agroetanol är den största producenten av 

spannmålsbaserad drivmedelsetanol i Sverige. I Norrköping 

produceras cirka 55 miljoner liter etanol med 140 000 ton 

spannmål som råvara. Etanolen används i huvudsak för 

låginblandning. 

23 PM: Bedömning av möjligheterna att minska utsläppen av fossil 

koldioxid från de industrisektorer som ingår i systemet för handel med 

utsläppsrätter, Dnr 503-677-05 Hk. 




Lantmännen Agroetanol ser perspektivet kring egenförsörjning 

som viktigt. Etanolen som tillverkas i Norrköping är en 

inhemsk jordbruksprodukt som minskar vårt beroende av 

olja. I dag används cirka 2 procent av åkermarken i Sverige 

för energiproduktion. 

EU:s medlemsländer ska främja utvecklingen av biodrivmedel, 

till utgången av 2010 ska 5,75 procent av drivmedlen 

för transporter vara biodrivmedel. Europeiska rådet har 

uttalat sig för ett bindande mål på 10 procent till 2020. Etanolen 

är i dag det mest använda biodrivmedlet i Sverige och 

Lantmännen Agroetanol arbetar för ett politiskt beslut om 

att utöka andelen låginblandad etanol till 10 procent. 

Spannmålsbaserad etanol från Lantmännen Agroetanol 

släpper, enligt företagets uppgifter, enbart ut 20 procent av 

den koldioxid som bensin släpper ut – räknat på hela kedjan 

från produktion till bilens förbränning av etanol. Det är en 

lägre andel koldioxid än vad som vanligen brukar anges. 

Etanolens möjligheter att minska koldioxidutsläppen varierar 

beroende på produktionsmetod. Enligt företaget får deras 

etanol så låga koldioxidutsläpp genom att den ånga och el 

som krävs för produktionen kommer från förnybara källor. 

Bygger ut produktionen 

Företaget bygger nu ut sin produktionslinje i Norrköping. 

Den väntas stå klar 2008 och årsproduktionen blir då 210 

miljoner liter etanol. Det fi nns enligt företaget inget linjärt 

samband mellan sysselsättning och antal liter etanol 

producerad i processindustrin. En ökad etanolproduktion 

ökar sysselsättningen inom kanske framför allt det svenska 

jordbruket men även inom andra binäringar. 

Den nya linjen kommer att förbruka cirka 400 000 ton 

spannmål, vilket motsvarar dagens svenska spannmålsexport. 

Lönsamheten i den nya anläggningen bygger på att 

49


spannmålspriserna inte blir för höga och på att tullen på importerad 

etanol inte försvinner. Lantmännen Energi uppger 

att en snabbavveckling av tullkravet hotar den klimateffektiva 

etanolproduktionen i Norrköping. Dessutom påverkar 

det intresset för att utveckla och investera i nya tekniska 

lösningar för biodrivmedel, exempelvis på träråvara. 

Saab Automobil 

Sveriges och Europas mest sålda etanolbil (E85) är i skrivande 

stund Saab BioPower. Cirka 80 procent av Saabs 

totala försäljning av bilar i Sverige är etanolbilar. Saabs 

E85-bil sänker utsläppen av koldioxid med upp till 70 

procent, jämfört med en bil som drivs på bensin. Men av 

de tekniska specifi kationerna av Saab 9-5 Sedan BioPower 

framgår det att bilen har koldioxidutsläpp på 214gram/kilometer, 

vilket är koldioxidvärdet om bilen enbart körs på 

bensin. Till skillnad från bensin är etanol ännu inte ett 

standardiserat bränsle inom EU. Etanolbilar klassas därför 

som bensindrivna bilar när det handlar om förbrukning och 

utsläpp av koldioxid. Om bilen drivs enbart på E85 blir koldioxidutsläppen 

mellan 35–50 gram/kilometer. Den andel 

fossil koldioxid som kommer från E85 mynnar från den 15 

procentiga andelen bensin. En bil som går på E85 ger en 

effektivare motor. Om bilen tankas med E85 ökar effekten 

från 150 till 180 hästkrafter 24 . 

Enligt det miljöbilspremiesystem som nuvarande regeringen 

införde klassas Saab BioPower som en miljöbil med utsläpp 

av koldioxid som inte överstiger 120gram/kilometer. Här har 

man tagit hänsyn till att den koldioxid som släpps ut från 

bioetanol är koldioxidneutral, ur ett livscykelperspektiv. Det 

beror på att utsläppen av koldioxid under körning balanse- 

24 Saab 9-5 Sedan Bio Power 2.0. 




ras av den mängd koldioxid som försvinner ur atmosfären 

via fotosyntes när grödorna till etanolproduktion växer. 

Konkurrenskraftig utveckling av motorer 

På Saabs tekniska utvecklingscentrum utvecklas och anpassas 

motorer för fl era olika marknader och bränslen, både 

för varumärket Saab men även för ägaren General Motors 

andra varumärken. Saabs arbete med att utveckla etanolmotorn 

började 2002/2003. 

Framgångarna för etanolmotorn har medfört att Saab nu 

utvecklar nästa generation etanolmotorer för General Motors. 

Den nya generationen etanolmotorer kommer att ha 

mindre motorvolym, lägre bränsleförbrukning, men ändå bli 

lika starka som dagens etanolmotorer. 

På bilsalongen i Genève 2007 visade Saab upp en konceptbil 

med en motor som är optimerad för det rena etanolbränslet 

E100. En bil som drivs på E85 har i genomsnitt 30 procent 

högre bränsleförbrukning. E100 versionen kommer troligen 

bara ha cirka 20 procent högre bränsleförbrukning. Framtida 

E100-motorer ska kunna kombineras med plugin-hybridteknik 

som minskar bränsleförbrukningen och därmed 

utsläppen ytterligare. 

Genom forskningsprojekt som ”Gröna bilen” har Saab även 

fått resurser att utveckla hybridtekniken inom företaget. 

Statlig medfi nansiering i forskningsprojekt är nödvändigt 

för att Saab ska kunna konkurrera om utvecklingsprojekt 

med andra mer resursstarka dotterbolag inom General 

Motors. Saabs tekniker har nu ansvar för utvecklingen av 

hybridteknik inom General Motors i Europa. 

Genom att bilens förbränningsmotor kompletteras med en 

elmotor och ett batteri kan bränsleförbrukningen sänkas i 

en hybridbil. Det är dock dyrt att utveckla och producera en 

hybridbil då den har extrakostnader för exempelvis minst 

51


en elmotor och ett extra kraftfullt batteri. Ett gemensamt 

tillverkningssystem för hybridfordon och konventionella 

fordon utvecklas hos Saab i Trollhättan och innebär att företaget 

ska kunna bygga fordon på samma produktionslinje. 

På så vis kan företaget sänka kostnaderna för produktionen 

av nya bränslesnåla bilar. 

Försäljningen av dieselbilar ökar också i Sverige. En dieselbil 

släpper ut cirka 20 procent mindre koldioxid än en 

bensinbil genom att ha en lägre energiförbrukning. Dieselbilen 

släpper dock ut mer kväveoxider (NOx) jämfört med 

bensinbilen. De kväveoxidutsläpp som fi nns ligger med god 

marginal under de gränsvärden som fi nns. Saab ökade sin 

försäljning av dieselversionen av 9-3 med 54 procent under 

perioden januari – augusti 2007, jämfört med 2006 25 . 

Den tekniska utvecklingen inom fordonsindustrin går 

snabbt framåt, men på samma sätt som det fi nns risker 

med att vara sent ute med ny teknik fi nns det även risker 

med att lansera ny teknik för tidigt. Den nya tekniken 

måste ligga rätt i tiden i förhållande till vad marknaden 

efterfrågar. För bara tio år sedan hade Saab varken dieselmotorer 

eller etanolmotorer i bilarna, i dag är etanolbilarna 

företagets storsäljare. Etanolbilarna är ett exempel på när 

tidpunkten för lansering av ny teknik varit lyckad. 

AB Volvo 

Volvo grundades 1927 och har produktion i 25 länder. Volvokoncernen 

tillverkar lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, 

marina och industriella drivsystem samt komponenter 

och tjänster till fl ygindustrin. Tillverkningen av lastbilar 

står för knappt 70 procent av Volvos omsättning. På grund 

av lastvagnarnas ekonomiska betydelse för koncernen så är 

avsnittet fokuserat på detta affärsområde. 

25 Källa Bil Sweden ”Bilkonjukturen september 2007”. 




Dieselmotor i fokus 

Lastbilarnas utsläpp ökar på grund av en ökad efterfrågan 

på transportgods. Lastbilstillverkare har därför ett ständigt 

pågående utvecklingsarbete med att sänka bränsleförbrukningen. 

Mellan 1980 och 2001 har exempelvis motorns 

effektivitet och den normala bränsleförbrukningen i en 40 

tons lastbil förbättrats med en fjärdedel. 

I lastbilar används i huvudsak dieselmotorer då dessa har 

en högre energieffektivitet och ger lägre koldioxidutsläpp 

än bensinmotorn. Företaget presenterade i början av 2007 

en ny dieselmotorfamilj som ger lägre emissioner, lägre 

bränsleförbrukning och högre prestanda. Samtliga motorer 

levereras i senaste emissionsutförandet för att möta avgasreglementen 

som Euro 4 26 och kan dessutom utvecklas 

vidare för att klara alla kända emissionskrav till minst år 

2014. 

Dieselmotorn släpper ut mindre koldioxid men mer kväveoxid 

27 (NOx) än en bensinmotor. Diesel innehåller också 

högre nivåer av till exempel svavel och kolväten. För detta 

fi nns det olika reningstekniker, exempelvis fi lter eller partikelfällor 

och katalysatorer 28 . I Volvos FL6- och FM9-lastbilar 

kan ett avgasfi lter som är en kombination av en oxiderande 

katalysator och ett partikelfi lter monteras. Filtret 

minskar mängden kolväten, kolmonoxid och partiklar med 

80–90 procent. Om denna reningsteknik ska kunna användas 

måste fordonet köras på ett bränsle med låg svavelhalt, 

det vill säga diesel som innehåller max 50 ppm svavel. 

26 Alla tunga lastbilar och bussar som registreras i EU från 1 oktober 

2006 måste uppfylla kraven i lagstiftningen om Euro 4. Den omfattar 

emissionsnivåer av kväveoxider och partiklar. 

27 Kväveoxider: (NOx) är ett samlingsnamn på kväveoxid och kvävedioxid. 

Medverkar bland annat till övergödning och bildningen av marknära ozon. 

28 En katalysator förbränner avgaserna under kontrollerade förhållanden. 

53


Hybridlösning ger lägre bränsleförbrukning 

Volvo har även ett koncept under utveckling som syftar till 

en hybridlösning för tunga fordon. Lastbilen kan accelerera 

med hjälp av den elektriska motorn, vilket minskar 

bränsleförbrukning, emissioner och ljudnivå. Beräkningar 

visar enligt företaget att bränsleförbrukningen kan minskas 

med upp till 35 procent. I Volvohybriden kan dieselmotorn 

köras på förnyelsebart biobränsle. De första fordonen 

beräknas komma i produktion 2009. 

Höga utvecklingskostnader 

Utvecklingskostnaderna för nya motorer är höga. Årligen 

satsar Volvokoncernen cirka 5 miljarder kronor för att nå 

upp till nya krav på minskningar av olika emissioner och 

för en högre effektivitet i motorn. Det som driver lastbilsfabrikanter 

i utvecklingen är faktorer som högre krav 

på motoreffekt och bränslesnålhet. En stor drivkraft och 

kostnadspost är de utsläppskrav som amerikanska och 

europeiska myndigheter ställer. Uppskattningsvis är drygt 

30 procent av utvecklingskostnaderna för motorn relaterat 

till utsläppskraven. 

Satsningen på forskning och utveckling har i Volvos fall 

medfört att världens största fabrik för tillverkning av 

tunga dieselmotorer fi nns i Skövde. Volvo har meddelat 

att företaget vill medfi nansiera ett eventuellt nytt statligt 

forskningsprogram för fordonsindustrin. 

Produktion fri från koldioxid 

Volvokoncernen presenterade under hösten 2007 den 

första fordonsfabriken i världen som är fri från koldioxid, 

Volvo Lastvagnars fabrik i belgiska Gent. Investeringar i 

vindkraft och biobränsle kommer att förse fabriken med 

elektricitet och värme som är fri från koldioxid. Ambitionen 

är att alla fabriker på sikt ska få sin energiförsörjning 

från enbart fossilfria energikällor. 




SSAB Oxelösund 

Järn- och stålindustrin släppte under 2006 ut drygt 6,2 

miljoner ton koldioxid, det motsvarar drygt 30 procent av de 

totala utsläppen från de sektorer som ingår i handeln med 

utsläppsrätter. Stålverket i Oxelösund släppte under 2006 

ut cirka 2,2 miljoner ton koldioxid. SSAB Oxelösund är Sverige 

enda integrerade stålverk – från järnmalm till färdiga 

stålprodukter. 

I Oxelösund fi nns också SSAB Merox som återvinner och 

förädlar biprodukterna från verksamheterna i Oxelösund 

och Borlänge. Stålproduktionen i Oxelösund ger årligen 

drygt 600 000 ton restprodukter. Mer än 90 procent av 

dessa återvinns eller vidareförädlas till andra produkter. 

Enligt företaget har deras produkter fått en minskad miljöbelastning 

genom lättare konstruktioner, större lastkapacitet 

och en ökad livslängd. Stålet är enligt SSAB ett bra 

material för kretsloppet då det går att återvinna många 

gånger utan att dess kvalitet försämras. 

Störst miljöpåverkan har produktionen 

Produktionsprocessen inom stålindustrin är energikrävande 

och sker vid en hög temperatur. Stålindustrin måste därför 

använda högvärdiga energibärare såsom kol- och oljeprodukter, 

gas (gasol eller naturgas) och elkraft. I tillverkningsprocessen 

används kol främst som reduktionsmedel för att 

omvandla järnoxid till järn. Kolet höjer även kolhalten i järnet 

och tillför energi. Kalk, som också innehåller koldioxid, 

används som slaggbildare 29 vid tillverkningen av järn och 

stål. Utsläppen av koldioxid är i huvudsak processberoende 

och ökar med produktionsvolymen. Största andelen koldioxidutsläpp 

kommer från masugnarna. Vid malmbaserad 

29 Slagg är en biprodukt som uppstår vid olika typer av metallurgiska 

reaktioner. 

55


ståltillverkning fi nns i dag inget alternativ till användning 

av kol i processen. 

Miljövänligare produktion av stål i framtiden 

Forskare och tekniker i Luleå håller dock på att utveckla en 

ny process för tillverkning av stål. Den nya processen har 

potential att reducera utsläppen av koldioxid med 90 procent; 

detta genom att avskilja och lagra koldioxid som uppstår i 

masugnsprocessen. Projektet fi nansieras av stålindustrin i 

Europa, däribland av SSAB, och EU. En positiv bieffekt är att 

även användningen av kol i masugnsprocessen kan minska 

med cirka 30 procent genom en mer effektiv kolanvändning 

då rökgaser återanvänds. Om pilotförsöken lyckas kommer 

det ändå att dröja minst tjugo år innan tekniken slår igenom 

på grund av den nya teknikens höga kostnadsbild. 

Det europeiska samarbetsprojektet ULCOS 30 har som 

målsättning att halvera koldioxidutsläppen fram till 2050. 

Projektet studerar bland annat ny masugnsteknologi och 

stålproduktion baserad på vätgas, naturgas, elektrolys och 

biomassa. Med tanke på de stora och långsiktiga investeringar 

som järn- och stålindustrin har så tror även ULCOS 

på att ett teknologibyte tar tjugo år. 

IVL Svenska Miljöskyddsinstitutet har i sin tur bedömt det 

tekniskt möjligt med en utsläppsminskning på cirka 0.34 

miljoner ton koldioxid till 2010. Detta ska uppnås genom att 

ytterligare optimera kvoten kol/koks i masugnarna. 

SSAB vill använda de energirika gaser som kommer från 

kolet så effektivt som möjligt då företaget vill minska sin 

användning av olja. Det fi nns teknik för att ersätta olja och 

gas med elkraft. SSAB har en del ugnar som drivs med el 

men gasen är enligt SSAB Oxelösund egentligen bäst att 

30 ULCOS= Ultra Low CO2 Steelmaking 




använda eftersom själva metallurgin genererar gas som 

sedan kan omvandlas till el. 

Svensk tillverkning miljövänligare än i andra länder 

International Iron and Steel Institute (IISI), som är den internationella 

stålindustrins branschorganisation, presenterade 

under 2007 sin klimatpolicy. I den uppmanas världens 

regeringar att tillsammans med stålindustrin skapa en 

klimatpolitik som tillåter utsläppseffektiva stålverk att öka 

sin produktion och som tvingar de ineffektiva stålverken att 

bli bättre eller att stänga. 

Koldioxidutsläppen från svenska stålprodukter är, enligt 

uppgift från branschorganisationen Jernkontoret, väsentligt 

mindre än utsläppen i andra länder vid tillverkning av 

samma produkter. Skälen till att svensk ståltillverkning är 

renare än i andra länder är enligt Jernkontoret bland annat 

att produktionen är mer energieffektiv samt användningen 

av magnetitmalm från LKAB. Malmens kemiska sammansättning 

medför att det produceras mindre koldioxid för att 

tillverka de pellets som går in i masugnarna i jämförelse med 

järnmalmer i många andra länder som är hematitmalmer. 

Energiintensiv industri 

Järn- och stålverken i Sverige står för ungefär 15 procent 

av industrins totala energianvändning. SSAB Oxelösund 

genererar egen el från de energirika gaser som uppstår från 

processen. På så vis är enheten i Oxelösund till 30 procent 

självförsörjande i sin elförbrukning. Det motsvarar en årlig 

elkonsumtion för drygt 7 000 hushåll. Drivkraften för SSAB 

att bli än mer energieffektiv är att företagets kostnad för 

energi sänks. 

Världens järn- och stålindustri står för drygt 20 procent 

av energianvändningen. Under de senaste tjugofem åren 

har industrin, enligt en rapport från det internationella 

57


energiorganet IEA år 2007, gjort avsevärda förbättringar i 

energieffektivitet, bland annat genom ökad återvinning. Det 

fi nns dock stora skillnader i energieffektivitet hos världens 

järn- och stålindustrier. Det beror till exempel på teknologin, 

storleken på fabriksenheten samt kvaliteten på råvaran. 

Järn- och stålindustrin i Kina, Indien, Ryssland och 

Ukraina har exempelvis föråldrad teknik och/eller sämre 

kvalitet på sina råvaror. Detta medför en högre energiåtgång 

i tillverkningen än hos konkurrenter i OECD-länder. 

Cementa AB 

I Sverige domineras cementmarknaden av Cementa AB. 

Nittio procent av all cement på den svenska marknaden 

kommer från företaget. Cementindustrin är en bransch som 

genererar mycket koldioxid. Cementas tre fabriker släppte 

under 2006 ut drygt 2,2 miljoner ton koldioxid. 

Koldioxid fi nns både i kalksten och i det bränsle som används 

för att omvandla kalksten till cement; 60 procent av 

koldioxidutsläppen kommer från huvudråvaran kalksten 

och är därför svår att minska. Det är framför allt kring de 

övriga 40 procenten, där koldioxiden kommer från bränslet, 

som cementindustrin kan påverka. 

Sänkning av koldioxidutsläpp 

Cementas miljömål för perioden 2004–2007 är att från tillverkningen 

minska utsläppen av koldioxid med 15 procent 

per ton cement, jämfört med 1990. Det är ett mål som företaget 

enligt egen uppgift kommer att uppnås. Detta bland 

annat genom utbyte av standardcement mot byggcement 

som innehåller mindre klinker och därmed mindre koldioxid 

samt genom en ökad användning av alternativa bränslen i 

tillverkningsprocessen. Alternativa bränslen som används 

är bland annat uttjänta däck, kött- och benmjöl som inte får 

användas i djurfoder samt en del av den plast som inte går 

att återvinna. 




Naturvårdsverket har identifi erat tekniskt möjliga åtgärder 

till 2010 som inom mineralindustrin (främst cementindustrin) 

ger en total utsläppsminskning på cirka 0,12 miljoner 

ton koldioxid per år. Detta kan främst åstadkommas genom 

energieffektivisering och ökad användning av förnybara 

bränslen. Genom en ökad användning av granulerad masugnsslagg 

vid cementtillverkning skulle utsläppen kunna 

minska med ytterligare cirka 0.04 miljoner ton koldioxid. 

Det förutsätter dock att det fi nns avsättning på marknaden 

för den aktuella kvaliteten på cement. 

Elintensiv produktion 

Cementindustrin är en bransch som förbrukar mycket energi. 

Cementa ingår i industrins program för energieffektivisering, 

PFE. Den uppskattade effektiviseringen inom ramen 

för PFE uppskattas bli 1,78 procent. 

Under perioden 2006 och 2007 investerar företaget mellan 

150–200 miljoner kronor för att ändra energiförbrukningen 

och därmed också minska sina utsläpp av koldioxid. 

I arbetet med att ersätta fossila bränslen med alternativa 

bränslen måste en omfattande analys göras för att inte 

kvaliteten på cementen ska påverkas. Cementa har som 

miljömål att mellan 2004 och 2007 ersätta minst hälften 

av jungfruliga fossila bränslen med alternativa bränslen 

baserade på restprodukter, varav minst 10 procent förnyelsebart/biobränsle. 

Energimyndigheten beviljade under 2007 drygt 13 miljoner 

kronor i stöd till forskning som ska minska energianvändningen 

inom mineralindustrin. Cementa delfi nansierar projekt 

kring energieffektiv framställning av betong med krossat 

bergmaterial samt energieffektiv oxy-förbränningsteknik 

31 och avskiljning av koldioxid i cement- och kalkindustrin. 

31 Syrgasförbränning 

59


För- och nackdelar med alternativa bränslen 

Alternativa bränslen och råmaterial framställs ur restprodukter 

som minskar användandet av primära fossila bränslen 

och råmaterial samt minskar behovet av deponering. 

Askan i bränslena samt de alternativa råmaterialen i sig 

tas upp i cementklinkern och ger inte upphov till restmaterial 

som behöver deponeras. 

Det förutsätter förstås att de alternativa bränslena och 

råmaterialen inte ger negativa effekter på miljön, produktkvalitet 

eller på tillverkningsprocessen. När företaget tar in 

alternativa material kräver det mer energi för att bearbeta 

och ofta kräver det mer energi i själva cementprocessen. 

Brytning av kalktäkt 

En del av Cementas produktionsprocess är att utvinna 

kalksten. Kalksten bryts i dagbrott i anslutning till företagets 

fabriker. Brytningen påverkar landskapet, naturen 

och omgivningen. Exempel på omgivningsstörningar som 

kan uppkomma är buller från krossverk, damm från brytningsamt 

transporter till och från området. 

Regeringen beslutade 2004 att 55 hektar av Cementas industrimark 

på Filehajdar avsätts som Natura 2000-område för 

att skydda den fridlysta nipsippan. Detta gör det svårt för 

företaget att i framtiden få tillstånd att bryta kalk i området. 

De kan inte heller få ekonomisk ersättning från staten 

för den mark som eventuellt inte kan brukas för framtida 

täktverksamhet. 

I ett försök att visa att företagets verksamhet kan vara 

förenlig med naturintressen, ska företaget samla in frön 

från 300 nipsippor och på Filehajdar samt i växthus undersöka 

hur nipsippan förökar sig och var växten trivs bäst. 

Ett förslag har även presenterats som innebär att delar av 

nipsippebeståndet fl yttas till ett annat ställe i närheten. 




I landskapet uppstår hål i marken i samband med täktbrytning. 

Därför är det också reglerat hur efterbehandlingen av 

täkten ska utföras. När företaget ansöker om tillstånd för 

provbrytning eller för en ny huvudtäkt, går företaget in i 

en omfattande miljöprövningsprocess. Exempel på vad som 

prövas i en sådan process är hur grundvattnet påverkas av 

brytningen samt hur växt- och djurliv påverkas. 

61


Nya industrier på nya tekniker 

Det här avsnittet ger tre beskrivningar av företag som är 

verksamma inom några primära miljöteknikområden: 

• SEKAB som utvecklar andra generationens etanol 

baserad på cellulosa 

• Morphic Tecnologies som utvecklar teknik inom bland 

andra områdena solenergi och bränsleceller 

• Solibro som utvecklar solenergiteknik. 

Utvecklingen av ny teknik är förenat med fi nansiella risker 

då steget från forskning och utveckling till kommersialisering 

är beroende av många olika faktorer, till exempel 

tillgången på riskkapital, politiska och ekonomiska styrmedel, 

marknadens efterfrågan och infrastruktur. Detta avsnitt 

syftar till att ge en bild av vilken potential det kan fi nnas för 

att företag inom förnybar energi på sikt ska kunna generera 

nya arbetstillfällen. Beskrivningarna är baserade på den 

information som företagen gett. Först en kort beskrivning av 

de områden som företagen utvecklar ny teknik inom. 

Cellulosaetanol 

Etanol är en alkohol. Etanol som framställs genom jäsning 

baseras på råvaror som jordbruksgrödor eller skogsprodukter 

som innehåller socker, stärkelse eller cellulosa. Sockerrör 

har den största energieffektiviteten bland råvarorna. 

Detta beror på att sockerröret inte behöver brytas ned före 

jäsning. Det är enklast att framställa etanol av sockerrika 

eller stärkelserika grödor. I cellulosahaltiga råvaror är sockerarterna 

svårare att bryta ned. Cellulosa kan fås från råvaror 

i skogen men även från salix och halm från jordbruket. 

Cellulosa från skogen kommer främst från restprodukter 

som grenar och toppar, gallringsvirke med mera. 

Bränsleceller 

En bränslecell fungerar som ett batteri, men bränslecellen 

behöver inte bytas eller laddas. I stället drivs den av syre 




från luften samt av väte. Bränslecellen producerar energi i 

form av värme, elektricitet och vatten. Det sker utan någon 

förbränning, vilket minimerar utsläpp av föroreningar. 

Eftersom bränslet direkt omvandlas till elektricitet kan en 

bränslecell uppnå mycket högre effektivitet än en traditionell 

motor som bygger på förbränning. Medan en förbränningsmotor 

sällan kommer upp i 20 procent verkningsgrad, 

kan motsvarande siffra för en bränslecell vara 70 procent. 

Om solenergi används för att för att få fram vätgas blir det 

ett miljövänligt bränsle. Tillverkas vätgas med bensin eller 

olja som råvara, blir vätgasens miljöfördelar betydligt mindre. 

Vätgas är utrymmeskrävande och måste lagras under 

högt tryck. Det medför problem med transport och lagring 

av vätgasen på såväl tankställen som i fordon 32 . 

Vindkraft 

Vindkraftverk omvandlar vindens rörelser till elektrisk 

energi. En modern vindturbin kan ta tillvara ungefär hälften 

av vindens energiinnehåll. Vindkraften producerar el när det 

blåser mellan 4 till 25 sekundmeter. Som mest effektiv är 

vindkraftverken vid vindstyrkor på 12–14 meter per sekund. 

Vindkraft orsakar inga utsläpp till miljön men påverkar 

landskapets utseende och ger en del buller på nära håll. 

Stora utbyggnader av vindkraft kommer troligen att göras 

till havs där det blåser mer och miljöstörningen blir mindre. 

Verken blir också allt större och kan därmed producera mer 

el. Ett genomsnittligt vindkraftverk har en effekt på 1 MW, 

nya verk som byggs har effekter på upp till 4,5 MW. 

Vindkraft är den energiform som växer snabbast i världen. 

De senaste åren har vindkraften enligt Energimyndighe- 

32 Källa: http://fy.chalmers.se/~f1xjk/FysikaliskaPrinciper/Projekt/ 

Projekt30/vadar.html 

63


ten ökat med 40 procent per år. I Sverige ger vindkraften 

tjugo gånger mer elektricitet än för sju år sedan, ändå står 

vindkraften i dag bara för 0,6 procent, eller 0,9 TWh el, av 

Sveriges totala elproduktion. Energimyndigheten tror att 

svensk vindkraft 2015 kan producera 10 TWh el per år. Det 

motsvarar en utbyggnad av exempelvis 200 vindkraftverk 

på vardera 2 MW. 

Solenergi 

Årligen träffas jordytan av 10 000 gånger mer solenergi 

än vad vi gör av med i fossila bränslen. Användningen av 

värme och el från solen växer med cirka 40 procent per år, 

men från mycket låga nivåer. I dag kommer 0.04 procent av 

den globala energitillförseln från solen. 

En solcell fungerar ungefär som ett soldrivet batteri. Solcellen 

har en pluskontakt och minuskontakt. Mellan kontakterna 

fås cirka 0,5 V spänning när solcellen blir belyst. 

När kontakterna kopplas samman kan det gå en elektrisk 

ström som exempelvis kan driva en motor eller ladda ett 

batteri. För att solenergin ska bli en stabil källa för energiförsörjning 

krävs att el och värme kan lagras eller överföras 

i större utsträckning än i dag. Solcellsmoduler har en 

livslängd på 20–30 år. 

Till skillnad från exempelvis kol och olja är bränslet, det vill 

säga solenergin, gratis. Tekniken är dock fortfarande för dyr 

för att solenergi ska kunna konkurrera med annan energiproduktion. 

Den dominerande tekniken för solceller är 

kristallina (kiselbaserade) solceller. Förhoppningar fi nns om 

att tunnfi lmssolceller ska få genomslag då den tekniken kan 

innebära stora kostnadssänkningar för solcellstillverkning. 

Solceller är dock lönsamma på nischmarknader, exempelvis 

enkla solcellsanläggningar för elektricitet på landsbygden i 

utvecklingsländer. Världsmarknaden för solceller omsätter 

över 100 miljarder kronor per år. 




Sverige tar emot tusen gånger mer energi från solen än vad 

vi använder per år. Instrålningen av solenergi är cirka 1 

MWh per kvadratmeter och år, men i de mest solbestrålade 

delarna av världen är den enligt IVA två (till tre) gånger 

mer. 

Den svenska marknaden för solceller består till ungefär 80 

procent av mindre system, kring 100 W, utan anslutning till 

elnätet. De fl esta system ger sommarstugor el där det inte 

fi nns någon anslutning till elnätet. Elen går exempelvis till 

belysning och tv. Ungefär 15 procent går till icke nätanslutna 

system för professionellt bruk, exempelvis navigationsutrustning. 

Slutligen går 5 procent till elnätet. 

I Sverige fi nns tillverkare av solceller, fl ertalet av dem är 

dock utlandsägda. På kort sikt bedömer IVA Svenska Miljöinstitutet 

att Sverige har bättre ekonomiska och tekniska 

förutsättningar för solvärme än solel. Solvärmen bedöms 

ha goda förutsättningar att ta marknadsandelar från såväl 

elvärme som bränslen. 

Om solceller ska kunna lämna ett väsentligt bidrag till vår 

elförsörjning krävs stora arealer. I stället för stora system 

kan det fi nnas potential för 10 TWh i lämpliga södervända 

tak. Solceller och solfångare kan i framtiden leda till en 

mer decentraliserad energiproduktion där kanske det egna 

hushållet kan producera el och leverera eventuella överskott 

till det allmänna elnätet. 

Priset för solel är i dag ungefär 5 kronor per kWh. Bristen 

på ekonomiska styrmedel har medfört att den svenska 

marknaden är liten i ett internationellt perspektiv. Visserligen 

fi nns elcertifi kat, men ersättningsnivån är för låg för att 

stimulera marknaden. Under perioden 2005 till 2008 fi nns 

dock ett visst statligt stöd för installationer av solceller i 

offentliga byggnader. Syftet med stödet är att fördubbla den 

65


installerade effekten solceller i Sverige från drygt 3 MW till 

6 MW. 

Sekab 

Sekab i Örnsköldsvik försörjer, förädlar och marknadsför 

bioetanol som drivmedel och råvara för kemikalier. Företaget 

har industriell utveckling och byggnation av cellulosaetanolkombinat 

samt forskning och utveckling av industriella 

processer för cellulosabaserade biodrivmedel. 

En av de mest lovande teknikerna för andra generationens 

drivmedel är enligt EU-kommissionen bearbetning av lignocellulosa 

för etanoltillverkning. Det fi nns tre pilotanläggningar 

inom EU, i Sverige (Sekab) Spanien och Danmark. 

I Spanien och Danmark är råvaran halm medan råvaran i 

Sverige är träfl is. Sekab är världsledande inom den industriella 

utvecklingen av etanol baserad på träråvara, så 

kallad cellulosaetanol. Cellulosaetanolen tillhör vad som 

brukar kallas för den andra generationens drivmedel. 

Fler anläggningar planeras 

År 2004 togs en pilotanläggning i drift. Anläggningen har en 

kapacitet på mellan 300–400 liter etanol per dygn. För att 

tillverka denna mängd krävs cirka 2 ton träfl is eller annan 

råvara som innehåller lignocellulosa. 

Företaget planerar som nästa steg i processteknikutvecklingen 

en industriell utvecklingsanläggning i anslutning till 

pilotanläggningen i Örnsköldsvik. Den industriella utvecklingsanläggningen 

ska producera cirka 6 000 kubikmeter 

etanol per år och kostar cirka 1 miljard att uppföra. Anläggningen 

har man börjat förprojektera och Sekab beräknar att 

kunna ta anläggningen i drift 2010. 

Det planeras för två bioenergikombinat med 500 till 700 

gånger högre etanolkapacitet än dagens pilotanläggning, 




det vill säga 60–100 000 kubikmeter etanol per år. I ett 

bioenergikombinat ger råvaran från skogen etanol, värme 

och elektricitet. Kombinaten kommer enligt företaget att 

ge en total energieffektivitet på över 70 procent inklusive 

hantering i skogen och transporter av råvara. Med energieffektivitet 

menas all nyttiggjord energi i förhållande till den 

tillsatta energin i råvara och annat som tillförs anläggningen. 

Byggstart för det första bioenergikombinatet sker cirka 

2010 och beräknas vara i drift cirka 2012. För att bygga en 

ekonomiskt bärkraftig anläggning behövs cirka 2 miljarder 

kronor. Det blir enligt företaget bara möjligt om det fi nns 

intresse hos större privata investerare som fonder, energibolag, 

oljebolag eller liknande. 

Företaget utreder för närvarande möjligheterna att i 

framtiden leverera anläggningar till Tanzania där företaget 

vill bygga upp en lokal etanolproduktion. Tillsammans 

med olika intressenter har företaget börjat med odling av 

olika varianter av sockerrör, för att sedan besluta om ifall 

det fi nns möjlighet att odla lämpliga arter för Tanzania. 

Anläggningarna ska sedan kunna konvertera cellulosan i 

sockerrörens bagass 33 till etanol. 

Flera etanolprodukter 

Sekab har fl era olika produkter och verksamheten bygger 

främst på att importera etanol för vidareförädling till olika 

produkter. Drygt 10 procent bioetanol kommer från Domsjöfabrikerna. 

Sekab har drygt 15 procent av den europeiska 

etanolmarknaden för drivmedel. 

Förutom att företaget säljer E85 till bilar saluför Sekab 

även etanolbränsle för bussar. Bränslet består av 92 procent 

etanol, 4 procent vatten och 4 procent tändförbättrande additiv. 

Omkring femhundra bussar i Sverige och tio testbus- 

33 Bagass är fi berdelen som är kvar av sockerröret när sockret utvunnits. 

67


sar i Europa kör på detta bränsle. E95 sänker de fossila koldioxidutsläppen 

med cirka 80 procent då etanolen kommer 

från sulfi tfabriken i Örnsköldsvik eller sockerrörsetanol, 

främst från Brasilien. 

Sekab har ett demonstrationsprojekt kring etanolderivat. 

Etanolen är här en råvara som används för att göra en 

mer ”diesellik” produkt som kan blandas in i diesel. 

Företaget har inte tagit något beslut om produktion av 

etanolderivat, detta beror på fl era olika saker, exempelvis 

hur testerna går i demoprojektet, produktionspris och vilka 

skatteregler som kommer. Ifall det blir en kommersiell produkt, 

och den får blandas in med 10 procent, kommer den 

att sänka koldioxidutsläppen från dieselbilar med omkring 

8 procent. 

Morphic Technologies AB 

Morphic Technologies AB är verksam inom bränsleceller, 

vind- och vattenkraft samt produktionsteknik. Företaget 

grundades 1999 av personer med bakgrund inom SKF och 

Bofors och ligger i det traditionella industri- och verkstadsklustret 

Karlskoga. Morphic Technologies har sex dotterbolag, 

här beskrivs två bolag som är verksamma inom vindkraft 

och bränsleceller. 

Vindkraft 

Dotterbolaget DynaWind har produktion av vindkraftverk 

i Kristinehamn. En ytterligare produktionsanläggning är 

under uppbyggnad i Kristinehamn som gör att produktionskapaciteten 

ökar till cirka 100 vindkraftstorn per år. 

Ett normalstort vindkraftverk är i dag betydligt effektivare 

än motsvarande verk 1995. Detta gör vindkraftverken mer 

lönsamma, vilket är en förutsättning för utbyggnaden i 

Sverige. I Morphics/WinWinDs konstruktion av vindkraftverk 

är växellådan ersatt av ett kraftupptagande lager och 

planetväxel, vilken är okänslig för obalanser i kraftöverfö- 




ringen. Vindkraftverken är utrustade med ett automatiskt 

styrsystem som optimerar turbinens energiproduktion med 

hänsyn till vindstyrka. Detta innebär att verken kan ha 

längre blad än andra etablerade verk på marknaden, vilket 

leder till en högre avkastning. 

Utveckling av bränsleceller 

Dotterbolaget Cell Impact är verksamt inom bränslecellsområdet. 

Verksamheten består främst av produktion av 

fl ödesplattor, en nyckelkomponent till bränsleceller. Fokus 

ligger på fl ödesplattor till bränsleceller för fordonsindustrin 

och bärbar elektronik. Produktionen fi nns i Karlskoga. 

Enligt Morphic medger bränslecellens överlägsna energiutbyte, 

livslängd och obefi ntliga miljöpåverkan potential att 

ersätta eller komplettera fossila bränslen, kärnkraft och 

batterier som energikälla i industrier, bostäder, fordon samt 

bärbar elektronik. Företaget uppger att de utvecklat en 

teknik som gör det möjligt att tillverka fl ödesplattorna till 

bränslecellerna till en betydligt lägre kostnad, med bättre 

kvalitet och i högre takt än vad som tidigare varit möjligt. 

Företaget tror att bränsleceller först kommer att vara en 

ersättare för blybatteriet och lithiumbatteriet. Sett till storlek, 

värde och miljöpåverkan fi nns den största potentialen 

för bränsleceller inom transport- och fordonssektorn. Innan 

bränslecellerna ersätter dagens förbränningsmotorer, kommer 

de dock kunna användas för att driva fordonets övriga 

elförbrukning. 

Nytt energisystem 

I början av september 2007 invigde företaget en demonstrationsanläggning 

för vad Morphic kallar ett nytt energisystem. 

I anläggningen kombineras vind- och solenergi för 

direkt produktion av el och/eller för produktion av vätgas 

som kan lagras för senare behov. Den direktproducerande 

elenergin kan vid behov kompletteras med elenergi från 

69


bränslecellen som då drivs av den lagrade vätgasen 34 . Om 

tekniken fungerar kan energi lagras för de dagar då ingen 

energi kan produceras på grund av att vindkraftverken 

står stilla. En första tillämpning för systemet kan vara att 

ersätta dieselaggregat för drift av telekombasstationer. 

Solibro AB 

Forskningen kring Solibros solcellsteknik började 1982. 

Solibro AB grundades 2001 som en avknoppning från Uppsala 

Universitet. I slutet av 2006 slöts ett avtal med Q-Cells 

AG, ett tyskt företag som också är världens näst största 

tillverkare av solceller, om att bilda ett joint venture företag 

för kommersialiseringen av Solibro’s solcellsteknik. Q-Cells 

äger i dag 67,5 procent av joint venture företaget som heter 

Solibro GmbH. 

De solceller som utvecklats vid Ångström Solar Center i 

Uppsala kallas för CIGS-solceller och består av fem tunna 

skikt på en glasskiva. Flera celler kopplas samman till en 

modul. Hur mycket ström som genereras beror på hur stor 

area solcellen har och hur många solceller som parallellkopplas. 

CIGS-tekniken har potential att nå låga tillverkningskostnader. 

Solcellsskiktens totala tjocklek är mindre 

än 3 mikrometer, det vill säga 3 tusendels millimeter. Det 

medför låg material- och energiåtgång vid tillverkningen. 

Utvecklingen beroende av stöd från industrin 

Utvecklingen av solceller är i dag beroende av styrmedel. 

Det beror på att investeringar i miljardklassen behövs för 

att bygga en produktionsanläggning för solcellsmoduler. 

Som elcertifi katsystemet för förnybar energi är utformat i 

dag driver det dock inte på användningen av solenergi. Cer- 

34 I ett bränslecellsystem produceras elektricitet genom att väte på ett 

kontrollerat sätt sönderdelas och reagerar med syre. När väte och syre 

reagerar med varandra alstras elektricitet, med värme och vatten som 

enda restprodukter. 




tifi katen ska täcka de merkostnader det innebär att använda 

förnybara bränslen i stället för fossila bränslen. Men då 

kostnaderna för produktion och anslutning av solenergi till 

nätet är för höga, jämfört med andra förnybara energikällor, 

går satsningarna i stället främst till vindkraft. 

De senaste åren har Solibro enligt egen uppgift haft ett relativt 

bra stöd från myndigheter och regering när det handlar 

om solcellsforskning, men intresset från stora industriföretag 

i Sverige kring solceller har varit lågt. Förutom tyska 

företag har exempelvis amerikanska och japanska företag 

visat mer intresse för verksamheten. 

Produktion hamnar i Tyskland 

Innan det tyska företaget blev huvudägare i Solibro planerades 

en prototypanläggning i Uppsala. I och med de nya 

ägarna byggs nu i stället prototypfabriken i Tyskland och 

skapar där arbetstillfällen. I Tyskland är de ekonomiska 

villkoren betydligt bättre än i Sverige genom den så kallade 

elinmatningslagen som ger en garanterad ersättning för den 

solel som levereras till elnätet. 

Det blev ingen prototypanläggning men kompetenscentrum 

är kvar i Uppsala. Solibros verksamhet handlar idag om att 

utveckla tekniken vidare för industriell produktion. Men för 

att Sverige ska bli intressant för solcellsproduktion behövs 

det en inhemsk marknad. 

Marknaden för solceller varierar mellan länderna. Dels 

fi nns den klassiska marknaden i utvecklingsländer där det 

inte fi nns något elnät, det är en marknad som växer med 

omkring 15 procent per år. En annan marknad för solceller 

är byggnadsintegrerade solceller på markiser, tak och 

fasader. I Tyskland går trenden för närvarande mot rena 

solcellskraftverk. 

71



Industrins möjligheter 

till omställning 


Historien visar att industrin varit bra på att anpassa 

verksamheten till nya regleringar kring olika miljöfarliga 

utsläpp samt energieffektivisering. Det är ett kontinuerligt 

arbete med miljö- och klimatfrågor som pågår inom industrin. 

Olika studier visar också på att det genom ny teknik 

fi nns potential för ytterligare minskningar i utsläpp och än 

mer energieffektiva processer. 

Vi har beskrivit hur industrin arbetar med olika tekniska 

lösningar för att deras produktionsprocesser eller produkter 

ska minska belastningen på miljön. I det här avsnittet 

kommer vi att beskriva några olika faktorer som påverkar 

industrins möjligheter att anpassa verksamhet och produkter. 

Det fi nns säkerligen ytterligare påverkansfaktorer utöver 

vad som tas upp i detta avsnitt. Den här beskrivningen 

baseras framför allt på vad som framkommit i samtal med 

de tolv företagen och är därmed delvis situationsberoende. 

Faktorerna presenteras utan inbördes rangordning. 

1. Olika förutsättningar för anpassning 

Samtliga företag som vi talat med vill, och tar, ett ansvar 

för sina utsläpp. Det fi nns företag som anser att de fått 

konkurrensfördelar genom tidiga krav på utsläppsbegränsningar. 

Problem uppstår när det kommer krav på utsläppsnivåer 

som är svåra att uppnå tekniskt. Olika branscher 

inom industrin har olika förutsättningar till anpassning 

beroende på om utsläppen kommer från energianvändningen 

i processen eller om utsläppen är råvarurelaterade. Det 

är något som behöver övervägas när diskussioner förs om 

nya begränsningar i utsläpp, industrin är inte en homogen 

sektor i samhället. 

Inom vissa branscher är utsläpp av koldioxid oundvikligt. 

Produktionsprocessen inom järn- och stålindustrin kräver 

till exempel så mycket energi att det bara är högvärdiga, 

fossila energibärare som kan användas utifrån den tekniska 

73

Industrins möjligheter till omställning 

kunskap och produktionsutrustning som fi nns i dag. Inom 

cementindustrin kommer 60 procent av koldioxidutsläppen 

från cementens råvara, kalksten. En minskning av mängden 

klinker i cementen skulle visserligen kunna reducera 

koldioxidutsläppen från såväl kalksten som energiproduktion. 

Men i länder med ett kallt klimat behöver cementen ha 

en tidig hållfasthet. Detta minskar potentialen för att sänka 

andelen klinker jämfört med varmare länder. 

Problem uppstår även när det fi nns konfl ikter mellan olika 

mål. Varje övergång till alternativa och förnybara energikällor 

behöver analyseras noggrant av företagen då nya 

bränslen i tillverkningsprocessen kan påverka kvaliteten på 

slutprodukten. Diskussionen kring hur odlingar av energigrödor 

kan konkurrera ut odling för livsmedelsproduktion är 

ett annat exempel på målkonfl ikt. 

Målkonfl ikter uppstår även inom miljöområdet. Utsläpp av 

försurande svavel har minskat kraftigt genom lagstiftning 

kring svavelutsläpp. För att ta bort svavlet måste oljan gå 

igenom ytterligare ett processteg som förbrukar energi, som 

för närvarande i huvudsak utgörs av fossilt bränsle. Därmed 

uppstår mer utsläpp av koldioxid än om avsvavling inte hade 

förekommit. Mer förnybara energikällor i processen minskar 

visserligen de fossila utsläppen, men problemet med att en 

ökad vidareförädlingsgrad kräver mer energi kvarstår. 

Mängden utsläpp av koldioxid från lastbilar är relaterad 

till bränsleförbrukningen, det vill säga ju högre bränsleåtgång, 

desto högre koldioxidutsläpp. Motorutvecklingen 

inom tunga fordon har sänkt bränsleförbrukningen, vilket 

minskat koldioxidutsläppen. Lagstiftning kring avgaskrav 

för tunga fordon har dock framför allt varit fokuserade på 

att minska kväveoxider och partikelutsläpp, det vill säga 

utsläpp som framför allt påverkar den lokala miljön. Utsläppen 

av kväveoxider och partikelutsläpp har minskat med 




bättre dieselolja, anpassning av motorer och avgasrening. 

Men arbetet med att förbättra motorerna ur detta avseende 

har i stället medfört att bränsleförbrukningen ökat 

och därmed även utsläppen av koldioxid som har en global 

påverkan på klimatet. 

Utvecklingen av klimatneutrala eller förnybara energisystem 

är ett långsiktigt och resurskrävande arbete där 

klimatfrågan kommer att ställas mot andra miljömål. Den 

biologiska mångfalden kan hotas av stora satsningar på 

energiodlingar för etanoltillverkning eller bioolja från palm 

eller raps. Skogsskövling för utvinning av palmolja eller för 

att utöka arealerna för att odla energigrödor medför att en 

viktig del av ekosystemets förmåga att uppta koldioxid ur 

atmosfären försvinner. 

2. Det måste fi nnas en ekonomi och en 

marknad för tekniken 

I de fall där det är tekniskt möjligt att uppnå lösningar för 

att minska utsläppen är det inte alltid ekonomiskt försvarbart 

för företagen. Företag tillverkar produkter som kunderna 

efterfrågar, det är förutsättningen för allt företagande. 

Om ett företag får påbud om att utveckla en miljövänligare 

produkt som marknaden inte är redo för kan detta innebära 

lönsamhetsproblem för den nya produkten. Produkten kan 

inte kommersialiseras tillräckligt snabbt och har ofta höga 

utvecklingskostnader som ska tjänas igen. 

Från fl era företag som vi talat med framkommer det att 

betalningsviljan eller betalningsförmågan hos kunderna 

inte motsvarar den extra utvecklingskostnad som tillkommer 

vid utveckling av mer miljöanpassade produkter eller 

processer. Det gäller såväl företagskunder som konsumentmarknaden. 

Däremot kan ny teknik ha en positiv bieffekt 

genom att ha en lägre negativ påverkan på miljön samtidigt 

som tekniken är ekonomiskt förmånligare för kunden. Ex- 

75


empel är teknik som medför en minskad bränsleförbrukning 

eller energieffektiviserande kullager. 

Elcertifi kat som incitament för utveckling 

Ett sätt att skapa ekonomi kring miljövänligare teknik är 

genom ekonomiska styrmedel. Ibland är detta nödvändigt 

för att ny teknik ska kunna introduceras på marknaden och 

snabbare nå volymtillverkning. 

Elcertfi kat för förnybara energikällor är ett styrmedel som 

medför att kraftproducenter och industriföretag vågar satsa 

mer på förnybara energikällor, trots initiala höga utvecklings- 

och installationskostnader. Men som certifi katen är 

utformade i dag, kan det inte skapa en marknad för nätansluten 

solenergi på grund av att kostnaderna för produktion 

och anslutning av solenergi till nätet är för höga jämfört 

med andra förnybara energikällor. En i stort sett kostnadstäckande 

ersättning för den el som erhålls i en solcellsanläggning 

har på fl era håll i Europa ökat användningen av 

solenergi. Detta har i sin tur medfört sänkta kostnader för 

solenergin genom teknisk utveckling och volymökning. 

Det är alltid en avvägning kring om och i vilken utsträckning 

ny teknik behöver subventioneras i förhållande till 

de kostnader och den prestanda som kan fås. Det är till 

exempel givet att potentialen för solenergi är högre i södra 

Europa än i Skandinavien. Samtidigt pågår inom området 

avancerad forskning och utveckling i Sverige kring solceller. 

Med hjälp av en större inhemsk marknad, inom exempelvis 

bostadssektorn, skulle detta kunna leda till ökad produktion 

av solcellsmoduler för såväl den svenska marknaden som en 

expanderande världsmarknad. 

Tullhinder skapar en marknad 

Tullhinder är en form av ekonomiskt skydd. Det byggs upp 

en spannmålsbaserad etanolproduktion i Sverige i skydd 




av EU: s tullhinder 35 . En marknad skapas i Sverige genom 

egen etanolproduktion och det är viktigt för att främja 

teknikutvecklingen. Samtidigt innebär uppbyggnaden av 

inhemsk etanolproduktion ett minskat framtida importberoende 

när efterfrågan på etanol kommer att öka världen 

över, och därmed troligen priset på importerad etanol. På 

sikt är det troligt att EU: s tullar mot etanol avvecklas 

eftersom det ur ett frihandelsperspektiv inte är godtagbart 

att ha tullhinder mot bland andra den brasilianska etanolen. 

Det fi nns en risk att detta sker innan investeringar och 

satsningar på svensk etanolproduktion har betalat sig. 

Brasilien är världens största exportör av socker och etanol. 

I Brasilien används sockerrör som råvara för etanolproduktion. 

Socker är effektiv som etanolråvara eftersom ingen 

spjälkning av stärkelsen till socker behövs, som när spannmål 

används som råvara. Vid manuell skörd av sockerrör 

bränns dock fälten först, vilket frigör koldioxid. 

Arbetsförhållanden på sockerrörsplantager är ofta inte 

socialt acceptabla, vilket strider mot en hållbar utveckling. 

En avveckling av EU-tullen bör inte göras med mindre än 

att det fi nns ett program för hur sociala, arbetsrättsliga, 

fackliga och miljömässiga villkor kan förbättras. 

Uteblivna ekonomiska skalfördelar 

Det pågår en parallell utveckling av fl era olika tekniska 

lösningar inom förnybar energi, biodrivmedel och fordonsindustrin. 

För företagen är detta kostsamt men nödvändigt 

då det i nuläget är svårt att bedöma vilken teknik som i 

framtiden kommer att bli dominerande på marknaden. De 

35 Det är möjligt att importera etanol tullfritt från MUL (minst utvecklade 

länder), AVS-länder (Afrika, Västindien och Stilla Havet) samt u-länder 

som kan dra nytta av GSP+ (tullförmåner för utvecklingsländer med 

hållbar utveckling och gott styre), men det fi nns ingen betydande exportör 

av etanol bland dessa länder. 

77


tekniska lösningarna kommer också med stor sannolikhet 

att variera mellan länderna. Det beror bland annat på 

tillgången på råvaror för etanolproduktion, distributionssystemet 

för olika drivmedelslösningar, tillgången på bra 

vindlägen för vindkraft eller potentialen för solenergi. 

Floran av tekniska lösningar medför att volymerna av ny 

teknik inte kan nå samma ekonomiska skalfördelar som 

vid nuvarande volymproduktioner av exempelvis bensin/ 

dieseldrivna fordon och energi från de stora energikällorna 

vattenkraft och kärnkraft. Att jämföra kostnaden för vindkraftsenergi 

som byggs ut nu med kostnaden för energi från 

vattenkraft eller kärnkraft som byggdes ut för årtionden sedan 

faller ut till ekonomisk nackdel för vindkraft. Det beror 

på att investeringarna i vattenkraft och kärnkraft till stor 

del är avskrivna. Det handlar även om att vindkraftsverken 

inte kan producera samma kontinuerliga volymer av energi 

då energin i nuläget inte kan lagras till vindstilla dagar. 

Olika krav på utsläppsnivåer mellan länder medför att 

företagen måste göra olika anpassningar av tekniken för 

olika marknader. Ett företag kan inte sälja ny teknik som 

minskar utsläppen till andra länder om inte dessa länder 

har samma utsläppsbegränsningar. Det begränsar möjligheterna 

för företag i Sverige att exportera ny, miljövänligare 

teknik. Därför behövs en internationell harmonisering av 

lagstiftning kring utsläpp av olika ämnen. 

3. Takten i omställning 

Flera företag har tagit upp problemet med takten i omställningen 

till mer miljövänliga processer och produkter. 

Företagens tidigare arbete med att minska främst den 

lokala miljöpåverkan i form av buller, damm och utsläpp 

av exempelvis försurande ämnen har, även om kraven varit 

ambitiösa, troligen inte behövt åtgärdas under samma tidspress 

som företagen nu upplever. Det överhängande hotet 




om en accelererande uppvärmning av jordklotet medför 

dock att utsläppsminskningar av växthusgaser måste ske i 

snabb takt. 

Hastigheten i omställningen till ny teknik är relaterat till 

livstiden hos den nuvarande tekniken inom exempelvis 

industrin, våra energisystem och våra fordon. Det beror dels 

på att teknikbyten ofta är förenat med stora kostnader, dels 

på att investeringarna för de nuvarande tekniska lösningarna 

ofta är intjänade vilket gör fortsatt drift med nuvarande 

teknikpark mycket lönsam. 

I tidiga skeden fi nns även en risk för att stora satsningar 

på ny teknik eller ett nytt bränsle kan hindra utvecklingen 

av bättre alternativa tekniker eller bränslen i framtiden. 

Det beror på att när stora investeringar gjorts i en teknisk 

lösning vill företagen eller samhället naturligtvis ha betalt 

för dessa satsningar, även om det senare under utvecklingens 

gång skulle visa sig att andra tekniska lösningar är mer 

optimala. Alltför ambitiösa mål i början kan tvinga fram 

lösningar som ur ett längre perspektiv inte är optimala. 

Stora teknikgenombrott tar tid. Ett reellt teknikgenombrott 

inom järn- och stålindustrin som minskar utsläppen av koldioxid 

med 90 procent bedöms ta minst tjugo år. När det handlar 

om genombrottet för bränslecellstekniken så uppfanns 

den första bränslecellen redan 1839 och i mitten av 1950talet 

tillämpades bränslecellen för första gången i alkaliska 

celler. Än i dag ses bränslecellen som en framtidsteknik. 

Bränslecellsteknikens genomslag är förutom den tekniska 

utvecklingen även beroende av en infrastrukturell lösning. 

Det vill säga, hur samhället ska producera och distribuera 

vätgas som drivmedel i bränslecellerna. Utöver detta kommer 

samhället att behöva bygga en infrastruktur för andra 

fordonslösningar som exempelvis biogasbilar och ytterligare 

79


stöd för att öka antalet E85 pumpar på bensinstationerna. 

Infrastrukturlösningarna måste gå i takt med fordonsindustrins 

lösningar, det vill säga att det måste fi nnas en efterfrågan 

och tillgång på fordon som drivs av vätgas, biogas, 

E85 eller andra drivmedel. 

För att energin från sol och vind ska kunna integreras i befi 

ntliga energisystem och elnät måste energi kunna lagras. 

Annars varierar tillförseln med vindar och solinstrålning 

vilket gör att reservkapacitet från traditionella energikällor 

som kärnkraft och vattenkraft måste vara komplement. 

Lagring av elektricitet är dock komplicerat. När det fi nns 

en lösning fi nns det ytterligare incitament för att utöka 

satsningarna på dessa energikällor. 

En bromsande faktor för mer förnybar energi är miljöprövningsprocesser 

för vindkraftsparker. Enligt Energimyndigheten 

har vindkraften en nyckelroll för ökningen av förnybar 

energi. I ett förslag till regeringen i december 2007 förespråkar 

Energimyndigheten minst en tjugodubbling av elproduktionen 

från vindkraftverk. Sveriges nationella planeringsmål 

bör enligt myndigheten vara 30 TWh år 2020, en avsevärt 

högre ambition än nuvarande målet på 10 TWh till 2015. 

Det innebär att takten i utbyggnaden måste öka ytterligare. 

Energimyndigheten anser att bland annat tillståndsprocessen 

måste bli kortare, till exempel genom att vindkraft inte 

längre ska ingå under förordningen miljöfarlig verksamhet. 

Långa miljöprövningstider försenar övergången till förnybar 

energi och möjligheter för företag verksamma inom vindkraftbranschen 

att expandera. Det är orimligt att vindkraft 

ses som en miljöfarlig verksamhet när den energi som 

produceras är fri från utsläpp. Bilden av vindkraftverk som 

störande inslag i landskapet behöver ändras. Det blir en 

svår ekvation att öka andelen förnybar energi om vindkraften 

alltid ska byggas på någon annans bakgård. 




Omställning för bilindustrin 

Den europeiska bilindustrin har inte varit tillräckligt snabb 

i den tekniska utvecklingen av bilmodeller som 2008 har 

utsläpp på högst 140 gram koldioxid per kilometer och 2012 

högst 130 gram koldioxid per kilometer. Nu avser EU att i 

stället tvinga fram utvecklingen via lagstiftning. 

År 2006 låg den europeiska bilindustrins genomsnitt på 158 

gram koldioxid per kilometer. I Sverige sjunker de fossila 

koldioxidutsläppen från nya bilar, under 2007 blev utsläppen 

i genomsnitt 158 gram koldioxid per kilometer 36 . De 

genomsnittliga utsläppen från de svenska bilvarumärkena 

Volvo och Saab ligger dock på kring 190 gram koldioxid per 

kilometer. Volvo och Saab har relativt stora bilmodeller 

vilket gör att de möter en extra stor utmaning och därmed 

även kostnad för att minska koldioxidutsläppen till föreslagen 

nivå. 

Bilindustrin är viktig för sysselsättningen i Sverige. Sverige 

är världsledande inom produktion och utveckling av bilar 

och får varje år in 145 miljarder kronor i exportintäkter. 

Bilindustrin är också införstådd med att utsläppen av 

koldioxid måste minska. Det är dock viktigt att kommande 

lagstiftning tar hänsyn till de skillnader i marknadsförutsättningar 

som fi nns mellan de olika marknaderna i Europa 

avseende kundernas önskemål och behov av en särskild 

biltyp. Lagstiftning kring minskade utsläpp bör ta hänsyn 

till de olika segmenten inom bilindustrin, annars uppstår 

en negativ ekonomisk påverkan för tillverkare av bilar i segment 

för stora bilar. Det kan i sin tur resultera i minskad 

sysselsättning. 

36 Siffran kommer från Bil Sweden. 158 gram är de fossila utsläppen av 

koldioxid från bensin och dieselbilar. Den offi ciella siffran är egentligen 

184 gram men då är biomassbaserade koldioxidutsläpp från etanolbilar 

medräknade. 

81


Det måste även fi nnas en insikt om att den nödvändiga 

tekniska utvecklingen inom bilindustrin är förenat med stora 

utvecklingskostnader. Det handlar om kostnader som företagen 

inte kan föra över direkt till kunderna då nivån överstiger 

kundernas betalningsvilja eller betalningsförmåga. 

Det är därför nödvändigt med ökad statlig medfi nansiering i 

forskningsprojekt kring utvecklingen av miljövänligare bilar. 

Försäljningen av nya miljöbilar ökar. I december 2007 var 

miljöbilarnas andel av nybilsförsäljningen drygt 22 procent, 

totalt registrerades cirka 55 000 nya miljöbilar under 2007. 

Det var en ökning på 49 procent jämfört med 2006. Närmare 

90 procent valde en etanolbil som miljöbil 37 , cirka 100 

000 etanolbilar körs nu i Sverige vilket motsvarar cirka 2,5 

procent av den totala personbilsparken. 

En annan viktig aspekt som gäller bilindustrins förmåga 

att leva upp till ny lagstiftning är bristen på en bränslestandard 

för etanol. Etanolbilens utsläpp av koldioxid 

har hitintills jämställts med fossila koldioxidutsläpp från 

bensin- och dieselbilar, trots att etanolen är biomassbaserad 

och kan ses som koldioxidneutral vid förbränning. Det är 

också oklart varför en framtida tio procentig inblandning av 

etanol i bensinbilar är bra samtidigt som en miljöklassning 

av bilar som drivs av en blandning med 85 procent etanol 

inte verkar fi nnas på EU: s agenda. Råvaran och framställningen 

av etanolen är ju densamma. 

Själva framställningen av etanolen kan dock ta fossila 

bränslen i anspråk och då blir etanolen mindre miljövänlig. 

En klassifi cering av etanolens miljöeffekter baserad på hur 

etanolen producerats skulle minska osäkerheten kring etanolens 

och därmed även etanolbilens miljöpåverkan. 

37 Som miljöbil klassas även exempelvis snåla bensin- och dieseldrivna 

bilar, hybridbilar och gasbilar. 




Även om etanolbilen ses som en övergångslösning i väntan 

på att exempelvis vätgas- och elbilar ska bli kommersiellt 

intressanta så är etanolbilen i dag ett bättre alternativ än 

en bensin- eller dieselbil med motsvarande bränsleförbrukning 

och storleksklass. Detta eftersom etanolbilen snabbt 

sänker andelen fossila koldioxidutsläpp från fordon, givet 

att produktionen av etanol sker så miljövänligt som möjligt. 

Med andra generationens etanol på cellulosa blir etanolens 

positiva miljöeffekter ytterligare bättre. 

4. Trots energieffektivisering ökar 

användningen 

En fortsatt prioritering av en övergång till alternativa och 

förnybara energikällor innebär ofta en ökad efterfrågan på 

energi. Det beror på att en del biobränslen eller alternativa 

bränslen som exempelvis sopor har ett lägre energiinnehåll 

än fossila bränslen, vilket ökar användningen av energi. Kol 

som importeras till Sverige för energiändamål har ett energiinnehåll 

på cirka 7,5 MWh per ton. Det kan jämföras med 

bearbetade trädbränslen (pellets, briketter) med ett energiinnehåll 

på cirka 4,7 MWh per ton. De hushållssopor som 

främst används har ett energiinnehåll som ligger i intervallet 

1,5–3,0 MWh per ton 38 . När det handlar om drivmedlet 

etanol så har etanolen ett lägre energiinnehåll per liter än 

bensin, det krävs cirka 1,3 liter etanol för att ersätta 1 liter 

bensin. 

Framställningen av biobränslen är också ofta mycket energikrävande. 

Det beror på att innan biomassan kan användas 

så måste den omvandlas från fast till fl ytande form eller 

gas, dessa processer kräver energi. 

Andra exempel är att ökade miljökrav på renare drivmedel 

innebär en ökad energiåtgång i raffi neringsindustrin. 

38 Källa: SCB Industrins energianvändning 2005. 

83


Samhället behöver också kunna möta en ökad efterfrågan 

på el när elbilarna får sitt kommersiella genombrott. Bostädernas 

minskade användning av oljepannor har medfört 

att elförbrukningen ökat genom installation av exempelvis 

bergvärmepumpar. 

De energieffektiviseringar som industrin ständigt arbetar 

med innebär inte att industrins efterfrågan på energi och 

el kommer att minska eftersom industrin väntas fortsätta 

öka sin produktion och förädlingsgrad. Energimyndigheten 

bedömer att industrins energianvändning ökar med 1,5 

procent mellan åren 2006 och 2009. Detta kan ”äta upp” de 

energieffektiviseringar som görs. De ökade produktionsvolymerna 

har samtidigt en positiv bieffekt genom att den kan 

konkurrera ut annan, mer miljöskadlig produktion. 

En ökad efterfrågan på energi och el som inte kan mötas 

av koldioxidfria energikällor leder till en ökad förbrukning 

av fossil energi. Därför är det viktigt att fossilfri kärnkraft 

används till dess att det fi nns en tillräcklig omfattning av 

förnybara energikällor 

5. Konsekvenser av en restriktiv miljöpolitik 

Det påstås ofta att om striktare miljökrav fi nns i Sverige 

jämfört med omvärlden, så stärker detta företagens internationella 

konkurrenskraft eftersom företag i Sverige tidigt 

tvingas ta fram ny och bättre teknik. Det är ett argument 

för att ”gå före” i miljö- och klimatarbetet. Institutet för 

tillväxtpolitiska studier (ITPS) granskning, ”Miljöregleringars 

effekter på industrins konkurrenskraft” från 2006, visar 

dock att det saknas stöd för några generella positiva effekter 

på en nations näringslivs konkurrenskraft när miljöregleringar 

är tuffare än i omvärlden. I de fall som fi nns, handlar 

det om positiva effekter för en viss bransch eller enskilda 

miljöproblem. I enskilda fall kan till exempel en miljöreglering 

leda till en innovationsprocess som leder fram till 




miljövänligare teknik. Rapporten har också visat att företag 

inom verkstadsindustrin fått nya affärsmöjligheter genom 

att vidareutveckla sina produkter till produkter med miljöapplikationer. 

Nya företag växer också fram i Sverige inom 

förnybara energikällor som en respons på nya regleringar 

på klimatområdet. 

Industrin i Sverige möter konkurrens från företag i länder 

som inte åtagit sig, eller i mindre grad åtagit sig, att minska 

utsläppen av växthusgaser inom ramen för Kyotoprotokollet. 

Dessa företag berörs inte av samma ökade kostnader 

för utsläppsrätter eller den ökning av elpriset som skett för 

industriföretag verksamma i Sverige. Då industrin i Sverige 

till hög grad konkurrerar på den internationella marknaden 

kan inte företagen föra över de extra kostnaderna på 

kunden, vilket riskerar att försämra lönsamheten för de 

svenska företagen. 

Vi får dock inte glömma att produktion och konsumtion i 

Sverige och övriga västvärlden har byggts upp på bekostnad 

av det globala klimatet. Därför måste såväl industrin som 

samhällets övriga sektorer i västvärldens länder ta ett stort 

ansvar för att minska sina utsläpp. Det har också industrin 

i Sverige gjort. Vår industri är ofta mer energieffektiv och 

släpper ut mindre koldioxid än motsvarande anläggningar i 

andra länder. Därför är det viktigt att industrins internationella 

konkurrenskraft inte skadas eftersom konkurrerande 

företag som inte deltar i utsläppshandeln har mindre incitament 

till att åtgärda sina utsläpp. 

Lösningen är inte sämre villkor för industrin i Sverige 

Ett drastiskt sätt att hindra ökningen av växthusgaser 

i Sverige, inte minst koldioxid, är att hindra kommande 

ökningar i industriproduktionen. Nedläggning av industriell 

produktion, särskilt koldioxidintensiv sådan, skulle 

också effektivt minska utsläppen ytterligare i Sverige. Men 

85


i stället skulle våra importerade utsläpp öka genom en 

ökad import av varor. Vi behöver trots allt till exempel stål, 

cement och olja för vägar, hus, bilar och mycket annat. En 

studie från Kungliga Tekniska Högskolan 39 (KTH) visar att 

de största koldioxidutsläppen, cirka 70 procent, som sker 

som en följd av vår import uppstår inom EU: s 27 medlemsländer. 

Enligt samma studie kommer de importerade 

koldioxidutsläppen utanför EU främst från Ryssland, de 

före detta Sovjetrepublikerna samt Ostasien (Kina, Kapan, 

Korea och Taiwan). 

Vi har ett ansvar för att de utsläpp av koldioxid som sker 

genom att vår efterfrågan på billiga produkter från utvecklingsländer 

har ökat på bekostnad av den lokala miljön där. 

Import av fordon, elektronik och maskiner orsakar störst 

utsläpp bland de granskade varugrupperna i rapporten 

från KTH. Därefter kommer mineraler och metallprodukter 

samt import av fossila bränslen och el. Det är varugrupper 

där en ökning av Sveriges inhemska produktion av fordon, 

elektronik och andra produkter kan minska importen av 

koldioxid. Vår import av koldioxid är ett argument för att 

svenska industriföretag ska kunna räkna av, mot vårt 

nationella miljömål, en del investeringar som görs i klimatvänlig 

teknik i länder utanför EU. 

En minskning av industriproduktion i Sverige skulle 

medföra att vi inte tar vårt ansvar för de globala utsläppen. 

Konkurrerande företag med en föråldrad teknik kan ta 

över produktionen och släppa ut mer växthusgaser än om 

produktionen hade fått stanna kvar i Sverige. Vi kan dock 

inte förvägra utvecklingsländer motsvarande ekonomiska 

utveckling som vi haft. Svensk industris tidigare arbete med 

utsläppsminskningar är kunskap som kan spridas vidare 

39 ”Koldioxidutsläpp till följd av Sveriges import och konsumtion: 

beräkningar med olika metoder”, Carlsson-Kanyama et al, KTH, 2007 




till andra länder. Vårt bidrag bör vara att förse dessa länder 

med svensk miljöteknik som minskar de risker som deras 

ekonomiska utveckling medför. 

Klimateffektiva investeringar i Europa gynnas genom 

utsläppssystemet, men investeringen i Europa blir dyrare 

jämfört med samma investering utanför Europa. Det 

visar en rapport från Energimyndigheten, ”Europeiska 

utsläppshandelssystemet påverkan på industrin”, 2007. Det 

beror på att marginalkostnaden för att ytterligare minska 

koldioxidutsläppen är högre i Sverige än för företag i andra 

länder som fortfarande har höga utsläpp. Om handeln med 

utsläppsrätter leder till minskade investeringar kan det slå 

mot sysselsättningen i Sverige. Dyrare investeringar i Sverige 

riskerar även att leda till att industrin i framtiden har 

en mindre modern och därmed miljöfarligare teknikpark än 

konkurrerande länder som haft ett mer gynnsamt klimat 

för investeringar. En balans fordras som gör att Sverige kan 

fortsätta ligga bland de främsta när det handlar om investeringar 

i klimatvänlig teknik. 

6. Betydelsen av forskning och utveckling 

Andra länder har visat ett stort intresse för den tekniska 

utveckling som pågår inom förnybar energi i Sverige. Det är 

ett erkännande av att vårt utbildnings- och forskningssystem 

förmår få fram duktiga forskare och tekniker. Många 

tekniska innovationer är resultatet av en stark offentlig 

fi nansiering av forskning. 

Sveriges satsningar på forskning och utveckling leder dock 

bara till nya arbetstillfällen om vi satsar hela vägen fram 

till produktion. Att bygga en pilot- eller prototypfabrik 

för utveckling av förnybara energikällor förutsätter ofta 

investeringar i miljardklassen. För att därefter ta steget 

till kommersiell produktion krävs ytterligare omfattande 

investeringar. 

87


En haltande strategi innebär att nya potentiella industrijobb 

inte kommer till stånd. Vi förlorar exportintäkter i stället 

för att staten ska få avkastning på satsade forskningspengar 

genom att bättre kommersialisering av ny teknik. 

Såddfi nansiering är bra för att stimulera ny forskning och 

teknik men det behövs även investeringar i ett senare skede 

för att kunna ta ny teknik ut på marknaden. 

Våra globala industriföretag har en betydande potential 

och därmed också ett ansvar för utveckling och kommersialisering 

av ny teknik. Det är här kunskap, erfarenhet 

och resurser fi nns att ta ny teknik vidare till marknaden. 

Näringslivsutvecklingen i Sverige skulle gynnas av ett 

målinriktat samarbete mellan stora industriföretag och nya 

innovativa företag. 

Fordonsindustrin i Sverige är väl positionerad i utvecklingen 

av morgondagens nya miljövänligare fordon. Höga 

utvecklingskostnader, begränsade framtida ekonomiska 

skalfördelar och svårigheten att föra över hela utvecklingskostnaden 

på kunderna medför dock en besvärlig ekonomisk 

ekvation. Statlig medfi nansiering av forskningsprojekt 

inom fordonsindustrin i Sverige är viktigt för att framgångsrikt 

konkurrera om utvecklingsprojekt inom globala koncerner 

och för att leda utvecklingen gentemot andra fordonstillverkare 

i världen. 

Några ord om framtiden 

Vi har i detta avsnitt diskuterat ett antal faktorer som 

begränsar industrins möjligheter att snabbt ställa om till en 

mer hållbar produktion och miljövänligare produkter. Genom 

några exempel har vi velat visa att utvecklingen inte 

enbart är beroende av företagen. Andra faktorer har också 

betydelse och i bland uppstår det konfl ikter mellan olika 

mål. När nya krav ställs inom miljö- och klimatområdet 

är det därför viktigt med noggranna konsekvensanalyser 




som belyser vilka eventuella problem som kan uppstå vid 

genomförandet. 

Rapporten har beskrivit industrins utveckling av olika tekniska 

lösningar för att minska produkters eller processers 

inverkan på miljön. Medvetenheten om problemen är stor 

inom industrin. Det fi nns ett seriöst engagemang för frågan. 

Rätt hanterat kan ett aktivt arbete på sikt leda fram till 

ökad export av såväl kunskap som tekniska lösningar på 

fl era miljöproblem. Det fi nns god potential för svensk industri 

att vidareutveckla sitt bidrag för att minska hotet mot 

vår miljö. 

Beroende på bransch eller hur långt fram i utvecklingen 

varje enskilt företag kommit är miljö- och klimatfrågan 

såväl en utmaning som en möjlighet. Företag med koldioxidintensiva 

processer eller produkter, som exempelvis stålindustrin 

och fordonsindustrin, står inför stora utmaningar 

när det handlar om att anpassa sig till ett samhälle som vill 

begränsa utsläppen. Att misslyckas är inte ett acceptabelt 

alternativ för vare sig miljö, klimat eller sysselsättning. Det 

skulle innebära en förstärkning av växthuseffekten, stora 

samhällsekonomiska förluster och behov av omställningsprogram 

för de som arbetar i industrisektorer som inte 

klarar omställningen till mer klimatvänlig produktion eller 

produkter. 

Vi ser möjligheter inom en verkstadsindustri som normalt 

inte förknippas med miljöteknik. Företag inom verkstadsindustrin 

har genom framgångsrik affärsutveckling funnit 

nya marknader och användningsområden för produkter 

som ursprungligen utvecklades utifrån andra utgångspunkter 

än primärt miljötekniska. Det tryggar sysselsättningen 

inom företagen och skapar även nya arbetstillfällen i verkstadsindustrin. 

89


Under förutsättning att staten, industrin och andra fi nansiärer 

satsar på forskning och utveckling hela vägen fram till 

kommersialisering av ny teknik inom exempelvis förnybar 

energi ser vi potential för nya konkurrenskraftiga industrijobb. 

Investeringar i den här storleksordningen kräver långsiktiga 

och stabila spelregler. Därför kan inte förutsättningarna 

för investeringar i ny miljö- och energiteknik förändras 

med mandatperioderna eller de senaste forskningsrönen. 

IF Metall: s bedömning är att det fi nns goda möjligheter 

för industrin i Sverige att i ännu högre grad utveckla en 

verksamhet i samklang med miljö och samhälle. Genom 

föredömligt agerande kan vi skapa en miljömässig standard 

och en nivå på utsläpp som blir riktlinjer för andra företag 

och länder att följa eftersom industrin i Sverige visat att 

det är möjligt. Vi ska hellre leda utvecklingen än ledas av 

utvecklingen. 



91

Litteratur i urval 

Anpassning till klimatförändringar i Europa – tänkbara 

EU-åtgärder, Grönbok, EU-kommissionen (2007) 

Att begränsa den globala klimatförändringen till 2 grader 

celcius – vägen framåt 2020 och därefter, EU-kommissionen 

(2007) 

Basindustrin och Kyoto – effekter på konkurrenskraften av 

handeln med utsläppsrätter, ITPS (2004) 

Bedömning av möjligheterna att minska utsläppen av fossil 

koldioxid från de industrisektorer som ingår i systemet för 

handel med utsläppsrätter, Naturvårdsverket Dnr 503-677- 

05 Hk 

En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och 

trygg energiförsörjning, Grönbok, EU-kommissionen (2006) 

En EU-strategi för biodrivmedel, Kommissionens meddelande 

(2006) 

Europeiska utsläppshandelssystemets påverkan på industrin 

– en underlagsrapport, Energimyndigheten (2007) 

Energiförsörjningen i Sverige, kortsiktsprognos 2007-08-15, 

Energimyndigheten (2007) 

Främjande av teknik för hållbar utveckling: Europeiska 

Unionens handlingsplan för miljöteknik, Meddelande från 

Kommissionen till rådet och Europaparlamentet (2004) 

Global trends in sustainable energy investment, UNEP (2007) 

Grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken 

och andra närliggande politikområden, EU-kommissionen 

(2007) 


Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007) 


Koldioxidutsläpp till följd av Sveriges import och konsumtion: 

beräkningar med olika metoder, Annika Carlsson-Kanyama 

et al, KTH, (2007) 

Några miljöindikatorer för svenskt näringsliv, IVL (2007) 

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser, Naturvårdsverket 

och Energimyndigheten (2007) 

Svensk Miljöteknik i siffror, SWENTEC (2007) 

The economics of climate change – The Stern Review (2006) 

Muntliga källor 

Nils-Olof Björk, Senior Vice President, Alfa Laval 

Inge Horkeby, Miljöchef, AB Volvo 

Erik Widén, Informationschef, Eka Chemicals 

Ulf Andersson, Environmental Coordinator, SKF 

Anders Lyberg, Teknisk direktör, Cementa 

Klas Lundbergh, Miljöchef, SSAB Oxelösund 

Jan-Erik Andersson, Marknad och Distribution, Lantmännen 

Agroetanol 

Magnus Nilsson, Technology Leader Alternative Fuels, 

Saab Automobil 

Johan Jervehed, Chef Services, Preem 

93

Muntliga källor 

Jan Lindstedt, vd, Sekab 

Lars Stolt, vd, Solibro 

Johannes Falk, Informationschef, Morphic Technologies AB 

Christian Runeby, chef, Länsstyrelsen Gotland 


Anteckningar 


95

Hotet mot vår miljö - Industrin en del av lösningen - IF Metall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?