Diskriminerad, trakasserad, kränkt?

I undersökningen finns en strävan att kontextualisera, problematisera och fördjupa
kunskaperna om barnens, elevernas och de studerandes uppfattningar om
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Dessa ska ligga
till grund för Skolverkets bedömning om ytterligare implementeringsinsatser
behövs.
Metod
Skolverket har genomfört en kvalitativ intervjustudie för att samla in kunskaper
och uppfattningar om diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling i förskola, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskolan12 ,
gymnasieskola och vuxenutbildningen.
En generell svårighet i uppdraget handlar om att kunna koppla trakasserierna
till diskrimineringsgrund. Detta kräver att den som utsatts för trakasserier har
reflekterat över orsakerna till det inträffade och kan relatera detta till diskrimineringsgrund.
Respondenternas förmåga att göra detta, liksom förståelsen av
olika centrala begrepp varierar utifrån ålder och mognad.
Efter diskussion och överväganden har Skolverkets projektgrupp valt kvalitativa
intervjuer som metod. Via en intervjustudie finns möjlighet att fördjupa
uppdragets syfte och fråge ställningar. Intervjupersonerna har fått möjlighet att
beskriva och diskutera sin vardag; var, hur och när eventuella trakasserier har ägt
rum och vilka effekterna blivit och vem/vilka som varit inblandade. En sådan
undersökning kan bidra till att öka förståelsen för hur diskriminering, trakasserier
och annan kränkande behandling uppstår, uppfattas, hanteras och vilka
följderna kan bli. Dessutom visar tidigare studier att intervjuer är särskilt lämpliga
som metod när det gäller att undersöka hur personer med en utvecklingsstörning
upplever diskriminering. 13
Den kvalitativa metoden möjliggör en insamling av empiri som uppfyller det
över gripande syftet med uppdraget, nämligen att en bedömning kan göras för
vilka åtgärder i form av implementering, metodutveckling och andra stödåtgärder
som kan behöva vidtas för att lagen ska följas.
Sammanlagt är 156 gruppintervjuer om två till sex personer i varje verksamhet
genomförda. Intervjupersonerna är barn och elever i förskolan, grundskolans
årskurs 5 och 8, särskolan, gymnasieskolans år 2 och studerande i
vuxenutbildningen. 14 förskolor, 14 grundskolor, 14 särskoleverksamheter, 11
gymnasieskolor och 8 vuxenutbildningsverksamheter 14 ingår i undersökningen.
Det sammanlagda antalet intervjupersoner uppgår till 529 personer varav 273
flickor/kvinnor och 256 pojkar/män. 15
12 Då intervjuerna har utförts mestadels i särskolan och inte på särvux (14 skolor av 15) och det är där de
mesta av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sker kommer studien att redovisa särskoleelevernas
situation.
13 Statens folkhälsoinstitut (2005), där Anders Printz förordar den metoden.
14 Inklusive en särvuxverksamhet
15 Se bilaga 2: Metod för utförligare beskrivning av metoden. I bilagorna 3, 4, 5 finns intervjuguider.
DiskRimineRAD, TRAkAsseRAD, kRänkT 21