Diskriminerad, trakasserad, kränkt?

hudfärgen. I en intervju talar en flicka från ett land i Mellanöstern om färgen på
sitt skinn som en möjlig orsak till att bli särbehandlad, dock främst utanför förskolan.
Genom att dra upp tröjärmen på sig och sin kamrat från ett land i södra
Europa, visar hon upp att de hade ”samma hudfärg som en svensk”, dvs. vit hy
och att de därmed undgår att bli trakasserade.
I årskurs fem på en av de besökta skolorna berättar elever om en pojke från
Thailand som blir retad för sitt utseende på den i övrigt svenskdominerade skolan.
En flicka som är ”väldigt vit” [ljushyllt] blir också retad. Att ”se kinesisk ut”
uppger eleverna som ett annat exempel på anledningar till trakasserier. Ett ytterligare
exempel på det är en elev vars mor är född i ett afrikanskt land. Flickan
har tidigare, på en annan skola med mestadels vita svenskar, blivit kallad för
”neger”, i nedsättande ordalag av andra elever. På sin nuvarande skola där elever
med olika etniska tillhörigheter går har hon aldrig blivit retad för sin hudfärg.
Liksom i förskolan och bland elever i årskurs 5 delar de intervjuade svenska
eleverna i årskurs 8 in personer med utländsk bakgrund efter hudfärg. ”Blatte”
kallas de som är ”mörkare än oss [vita, blonda svenskar] och som har mörkt
hår”, förklarar två blonda svenska elever. ”Neger” kallas människor med svart
hudfärg. Man måste också vara född eller ha ursprung i annat land för att kalllas
”blatte”, menar de. Det händer också att man baktalar folk på grund av
hudfärg: ”ja men kolla negern” om en svart person, så att de blir sårade. I en
skola finns ett gäng pojkar som systematiskt ger sig på två svarta elever utanför
lektionstid och kallar dem ”neger”. Eleverna har blivit ledsna och upprörda och
gått till läraren och beklagat sig. Det har lett till att trakasserierna av just de
eleverna har upphört.
På en gymnasieskola uttrycker några svenskfödda elever fördomar om att
”araber luktar illa” och inte använder parfym.
Vissa berättelser av studerande på komvux och sfi antyder att etnisk tillhörighet
spelar roll för elevernas självbild och för vilka möjligheter man upplever sig
ha i skolan och i livet. I en intervju berättar eleverna att man på sfi har haft till
uppgift att presentera sig själv. Istället för att göra det hade en kvinnlig elev talat
om sin önskan att vara blond och blåögd. Klasskamraterna tolkade detta som
att kvinnan kände sig utsatt och diskriminerad till följd av sitt utseende.
Kunskaper i svenska
Bristfälliga språkkunskaper i svenska kan leda till att man blir utanför och
retad i förskolan och i årskurs fem. I en skola berättar de intervjuade eleverna
om en flicka från Tyskland som blir retad bl.a. för att hon inte kan prata så bra
svenska.
Kunskaper i svenska och eventuell brytning avgör, enligt eleverna, om man
kallas för ”blatte”. På en gymnasieskola diskuterar eleverna svenskhet i termer
DiskRimineRAD, TRAkAsseRAD, kRänkT 47