Diskriminerad, trakasserad, kränkt?

När hon blir arg blir hon jättearg. (…) Hon hörs över hela skolan. Och så bär hon ju slöja
också för sin religion och då sa de att de skulle dra av henne den, så då blev hon rädd. Hon
sa att hon skulle gå hem, att hon inte orkade med skolan längre. Hon är den enda på skolan
som bär slöja. Men ingen säger något om slöjan.
[Intervjuaren: tror ni att det spelar någon roll?]
Det är ju hennes religion. Vet inte om det spelar roll för att hon blir retad.”
Religion utgör heller inte i gymnasieskolan, enligt elevernas utsagor, något
egentligt skäl till diskriminering. Det förekommer enligt de intervjuade eleverna
några enstaka kommentarer om muslimer som fastar och äter griskött. En flicka
talar om att hon blir kallad ”jävla jude” på rasterna av muslimska elever från
arabvärlden: ”du har stor näsa och du är jude”. Vaktmästaren på skolan har sagt
till dem så att de upphört med tillmälena. Själv kallar hon sig ”blatte”: ”Jag är
ju blatte, men min mamma är en svensk blondin.” Religiositet förknippas också
med etnisk tillhörighet, åtminstone att döma av de uttalanden som förekommer
i studien.
Okunskap om islam på komvux och sfi
Sammansättningen av studerande på komvux och sfi är ur flera aspekter mer
heterogen än i grund- och gymnasieskolan, avseende både de studerande och
lärarnas ålder, etniska och religiösa tillhörighet samt språk. Detta återkommer
de studerande ofta till i intervjuerna som någonting positivt. Den brokiga
sammansättningen till trots finns många gemensamma nämnare. De flesta studerande
har själva valt att studera på komvux med målet att läsa vidare för att
komma in på arbetsmarknaden eller som ofta är fallet på sfi, så är de mer eller
mindre tvungna att läsa vidare.
Religion och tro är ett ämne för diskussion mellan de studerande, i synnerhet
islam och kvinnosynen inom islam. Det finns en stor okunskap om islam,
enligt de intervjuade personerna, vilket också kan leda till konflikter. Religion
och religionstillhörighet verkar vara betydelsefullt på flera av utbildningarna.
Det gäller att positionera sig genom vilken religion man bekänner sig till. Det
händer att studerande får frågor på raster och i matsalen om vilken religion de
tillhör. Vissa elever har upplevt att inte vara troende eller religiös betraktas som
udda av de troende.
En studerande har dock av läraren nekats ledighet under ramadan sista dag
bajram, då man är ledig i muslimska länder. En annan kvinnlig studerande har
erfarenhet av att en lärare har ifrågasatt hennes rätt att bära sjal. Samtidigt försöker
verksamheterna på olika sätt anpassa sig och möjliggöra för elever att följa
religiösa seder och bruk. Exempel på detta är att muslimska personer får speciell
mat.
DiskRimineRAD, TRAkAsseRAD, kRänkT 45