Diskriminerad, trakasserad, kränkt?
Diskriminerad, trakasserad, kränkt?
Diskriminerad, trakasserad, kränkt?
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kyrkliga pysselverksamheter i förskolan<br />
Det förekommer att barn på några orter går i kyrkliga pysselverksamheter<br />
eller att någon tror eller inte tror på gud. I en förskola säger en pojke att barnen<br />
ibland pratar om gud när man säger ”fula ord”, men att fröknarna aldrig omnämner<br />
gud. Att döma av intervjuerna förekommer ingen diskriminering och<br />
trakasserier som rör religion på de besökta förskolorna.<br />
Religiösa symbolers betydelse för trakasserier i årskurs 5<br />
På en grundskola berättar eleverna i årskurs fem att icke-troende elever exkluderats<br />
ur en lek av troende elever. Ett annat undantag är en skola där en konflikt<br />
uppstod mellan två icke-troende flickor och en troende muslimsk flicka. Den<br />
senare menar att de förra kommer att hamna i helvetet för att de inte tror på<br />
gud. Även vissa religiösa symboler, såsom den muslimska slöjan (hijab), kan<br />
väcka både positiv och negativ uppmärksamhet, menar några av de intervjuade<br />
eleverna i årskurs 5. I en skola råkade en elev som bär slöja ut för spydiga kommentarer<br />
av några pojkar på skolan. Det gick så långt att en elev drog av henne<br />
slöjan, vilket gjorde flickan ledsen och lärarna arga. I ett annat fall blev en beslöjad<br />
flicka tvärtom beundrad av sina kompisar för sina fina huvuddukar.<br />
Bråk om religioner och religiösa symboler i årskurs 8<br />
I grundskolans senare år förekommer att religiösa uppfattningar kan ge upphov<br />
till konflikter. I en grundskola bråkar eleverna om varandras religioner. Några<br />
svenska, kristna elever uttrycker starka åsikter i fråga om religiös olikhet och<br />
menar att personer som kommer till Sverige och skryter om sitt hemland kan<br />
skapa konfliktfyllda situationer. Då blir det nästan ”religionskrig” mellan kristna<br />
och muslimer, som en elev uttrycker det. Man pikar varandra för aktiviteter<br />
som andra elever inte tillåts att göra av religiösa skäl: ”Vissa får inte dansa eller<br />
gå på disco. Då retas man med någon som går förbi discot och pekar ut den<br />
som inte får gå [oftast en muslim som de säger]. Man kallar dem musse [muslim]”.<br />
I en annan skola menar eleverna att det förekommer verbala trakasserier<br />
mellan judar, muslimer och kristna. Man hävdar att den egna religionen är bäst<br />
och överordnad den andra.<br />
I ytterligare en annan skola raljerar ett gäng svenska pojkar framför allt om<br />
islam och påstår till exempel att det är en våldsam eller dålig religion. De driver<br />
också med muslimska elevers firande av ramadan och gör sig löjliga över namnet<br />
”ramadan”, allt för att verka coola, menar de intervjuade eleverna. Det sker<br />
både på och utanför lektionstid. Det förekommer också att muslimska flickor<br />
som bär sjal blir <strong>trakasserad</strong>e av icke-religiöst utövande svenska elever. Det gäller<br />
även elever som tillhör kristna samfund. En flicka som tillhör ett kristet<br />
samfund där födelsedagar inte firas berättar att hon har blivit <strong>trakasserad</strong> för<br />
DiskRimineRAD, TRAkAsseRAD, kRänkT 43
Change language