AlltOmJobbet Nr02-13-Administration.pdf - Tidningen Vision

n lön n lön
ÖKAT ANSVAR S KA GE ÖKAD lÖN
Behovet av kvalificerade administratörer kommer att
öka. därmed också möjligheterna till specialisering i
yrket. och en bättre löneutveckling. text MårTen kierkeGaarD
E
nligt Visions statistik har lönerna
för assistenter ökat med sammanlagt 45
procent sedan 1998, vilket är något bättre
än genomsnittet för Visions medlemmar.
En del av lönehöjningarna har förstås
ätits upp av inflationen, men realönerna
(köpkraften) för assistenterna har under
samma period ökat med ungefär
25 procent. Lönespridningen har
också ökat, det vill säga att skillnaden
mellan de högsta och lägsta lönerna är
större.
– Därmed har också möjligheterna
till löneutveckling
blivit bättre, säger Kjell Svahn,
ombudsman på Visions funktion
för löner och villkor.
Men assistenter är ju inte högavlönade?
– De har inte de högsta lönerna.
Men specialiseringen har ökat, det
ställs större krav på avancerade
kunskaper. Det ökar möjligheterna
till bättre löneutveckling under
en yrkeskarriär.
Utvecklingen har också gått
mot att mer administrativa rutiner
utförs av andra än administratörer.
Lärare, sjuksköterskor, läkare
med flera får vid sidan av sina huvudsakliga
uppgifter ägna mer tid åt dokumentation
och rapportering. Kjell Svahn tror att gränsen
kan vara nådd.
– Det har gått för långt med att alla ska
vara sin egen administratör. Det drabbar
verksamheten och det uppstår ett behov av
lönesTaTisTik
24
kvalificerat administrativt stöd, säger han.
Att arbetsuppgifterna förändrats syns
också i en enkät som Allt om Jobbet/Tidningen
Vision gjorde med drygt 1 000 assistenter.
Där svarar tre av fyra att deras
arbetsuppgifter ökat de senaste åren. Samtidigt
är det bara en bråkdel av dem som
uppger att de fått mer i lön på grund av den
ökade arbetsbördan.
För Laila-Maria Frleta, byråsekreterare i
Västra Hisingens stadsdel i
Göteborg, har det bästa sättet
att få upp lönen i stället
varit att flytta på sig. Hon har
länge jobbat i Göteborgs stad,
men bytt förvaltning och ar-
Större krav på
avancerade
kunskaper
ökar möjligheter
till
bättre löneutveckling.
betsuppgifter.
– Jag arbetar mest med
löne- och personalsystemet.
När jag bytte från samordnare
till byråsekreterare 2008
var det arbetsgivaren som
erbjöd mig jobbet. Jag kunde
de interna systemen bra, och
de ville de verkligen ha mig.
Bra förhandlingsläge?
– Ja, verkligen. Men jag tog
vad de erbjöd, jag hade kanske
kunnat få ännu mer.
Men på längre sikt tycker Laila-Maria
Frleta att löneutvecklingen kunde ha varit
bättre. 2006, när hon började som samordnare,
var lönen 21 000 kronor i månaden. Nu
är den 24 600 kronor. Vid senaste löneövesynen
fick hon 600 kronor i påslag.
Löneskillnader mellan privat och kommunal sektor
TiTEL KOMMUN LANdsTiNG PRiVAT
Administrativ assistent .................................................... 24 900 ....................... 26 300 .................... 31 500
Allmänkontorist, skolassistent .............................. 24 200 ................... 23 700 ............... 26 500
personaltjänsteman ............................................................31 500 ....................... 34 600 ...................43 400
Administratör offentlig förvaltning........................32 300 .................... 37 100 ......................... –
Ekonomi-, löne-, bokföringsassistent .......................... 24 600 ........................ 24 100 ................... 27 400
Klinikassistent, dataregistrerare ........................... 24 500 .................... 23 100 ................27 500
Kultur-, arkivassistent ........................................................22 200 ........................ 21 800 ................... 24 200
källa: Statistiska centralbyrån (2011 års medellöner uppräknade med 3 procent.)
– Jag har lönesamtal varje år och går efter
en mall med lönekriterier. Chefen brukar
säga att jag har maxresultat på allt, men
att det inte finns mer pengar
att ge mig. Så jag kan aldrig
ställa frågan ”Vad ska jag
göra för att få bättre löneutveckling?”
Vad tycker du om det?
– Det är kasst förstås. Om chefen
är nöjd och tycker att man
laila-Maria
Frleta
gör bra ifrån sig borde man kunna få lite mer
i lön. Enda möjligheten är att ta på sig extra
uppdrag. Men det är väldigt sällsynt. Och det
finns inte någon karriär att göra inom yrket,
är man byråsekreterare så är man. Nästa steg
är att bli chef, men det vill inte jag vara. F
allt om jobbet nr 2 AdministrAtion 2013
lönesTaTisTik
Medianlöner i kommun och landsting
KOMMUNANSTÄLLDA
TiTEL LÖN 2012
handläggare (övergripande) ................... 33 475
Ekonom, controller ................................31 930
personal-, lönehandläggare .......................31 621
informatör ............................................. 29 355
Administratör (övergripande) .................24 205
Ekonomiassistent ................................23 999
personal-, löneassistent ............................ 24 257
Receptionist, telefonist ........................ 22 145
iT-administratör ........................................... 25 750
skolassistent ....................................... 23 690
Kultursekreterare .......................................... 27 913
Kultur-, arkivassistent m.fl. ................ 23 742
allt om jobbet nr 2 AdministrAtion 2013
LANDSTINGSANSTÄLLDA
TiTEL LÖN 2012
handläggare (övergripande) ...................37 286
Ekonom ..................................................33 475
personal-, lönehandläggare ....................32 960
informatör .............................................. 31 621
Administratör (övergripande) .................25 750
Ekonomiassistent ................................ 23 201
personal-, löneassistent .............................24 617
Receptionist, telefonist ........................ 21 733
medicinsk sekreterare ................................. 22 557
Annan administratör ........................... 22 983
källa: partsgemensam lönestatistik. (eftersom 2012 års lönestatistik
inte är klar har vi räknat upp 2011 års siffror med 3 procent.)
colourBox
enkÄT
Vilket är ditt bästa
lönetips?
HELÉNE SÖDERHOLM,
e-tjänstekortshandläggare,
stockholms läns
landsting. Ledamot i
Visions avdelning.
– Att inte nöja sig med att
chefen säger att pengarna
är slut, utan stå på sig och i så fall lyfta
diskussionen: ”Jag uppfyller lönekriterierna
till 100 procent och får ändå ingenting för det.
hur har ni tänkt? Varför har ni lönekriterierna
om de ändå inte är användbara?”.
har den argumentationen fungerat för dig?
– inte alltid, men ibland, och jag är ganska
bra på att vända och vrida på frågorna. om
chefen är nöjd med en medarbetare men inte
har tillräckligt med pengar i potten får han eller
hon helt enkelt lägga in det i sin budget.
MICHAEL WALLDÉN,
handläggare i Uppsala
kommun. Vice avdelningsordförande.
– Kraven och förväntningarna
på vad du ska åstadkomma
för att höja lönen
ska vara tydliga. Se till att få dem skriftligt i
medarbetarsamtal, begär avstämningsmöten
med din chef för att få feedback på ditt
jobb. och ta reda på vad andra har för lön på
liknande tjänster för att kunna ställa frågan
vad skall du göra för att lyfta din lön.
Något annat man också bör tänka på?
– Att vara positiv på möten och i attityd,
och att kunna se förändringar som något
positivt.
ANNA NILSSON, ekonomihandläggare
i Lund.
Avdelningsordförande
samt ledamot av Visions
förbundsstyrelse.
– De gånger jag själv lyckats
är när jag tagit på mig
extrauppgifter. Till exempel tog jag ansvar för
att genomföra en diskussion kring kommunens
jämställdhetsplan.
Och om den möjligheten inte finns?
– Att förbereda sig inför lönesamtalet och
gå igenom lönekriterierna. och då är ett bra
tips är att fråga en kollega om vad hon eller
han tycker att du är bra på.
25
guSTAV AnDErSSon lASSE nilSSon