AlltOmJobbet Nr02-13-Administration.pdf - Tidningen Vision

n ny karriÄr
Tipset fick fart på
Ragnhilds karriär
Nu: administrativ chef i Hallstahammars kommun.
Då: kanslist, assistent och därefter handläggare på socialförvaltningen i arboga.
”Det här jobbet skulle passa
dig utmärkt.” så sa den före
detta arbetskamraten som
ringt upp. Det var ett samtal
som skulle komma att förändra
administratören ragnhild
Victorins liv.
När hon svarade var hon mitt
uppe i förberedelserna inför
kvällens stora fest – hon skulle
få motta medalj för 25 års trogen
tjänst i Arboga kommun.
– Jag tyckte jag hade det ganska
bra på mitt jobb, men svarade
”mejla annonsen”. När jag
började läsa om tjänsten kände
jag ”det här är precis vad jag
vill göra”. Man skulle ansvara
för Hallstahammars kommuns
gemensamma administration.
Det lät jättespännande!
Men när Ragnhild Victorins
chef höll ett fint tal till hennes
ära senare den kvällen
så kände hon att
hon vacklade.
– Sedan kom jag
fram till att, äh! jag
måste ju söka.
Ragnhilds mantra
genom yrkeslivet har
varit ”jag löser det!”.
Hon har hoppat på
projekt utan att från
början kunna allt.
– Jag har varit nyfiken och
vågat. Man behöver inte veta
allt. Det gäller att vara kreativ
och söka den information man
behöver. Det är inte farligt att
misslyckas. Går något på tok, så
går det att rätta till.
Hennes administrativa karriär
började 1984 då hon fick ett
vikariat som kontorist i Arboga
kommun, sedan blev hon kanslist,
assistent och handläggare på
Jag kom
fram till att,
äh! jag måste
ju söka.
socialförvaltningen.
När datorutvecklingen
kom i gång 1989
var Ragnhild nyfiken
och höll sig framme.
– Jag har alltid varit
intresserad av utveckling
och var en av de
första som började använda
datorn i arbetet.
Och som alltid när jag
har visat för chefen att
jag vill något, då har jag också
fått uppdrag. Bland annat fick
jag i uppgift att köpa in ett nytt
datasystem och att utbilda de
andra i förvaltningen.
Ragnhild blev tillfrågad av sin
chef om hon ville gå en intern
chefsutbildning för anställda
som sågs som framtida ledare.
– Det kändes kul att någon
tyckte att jag var ett chefsämne.
Ragnhild fick flera projekt-
RAGNHILD
VICTORIN,
56 ÅR
arbetsuppgifter och styrde sitt
arbete mycket själv.
Så flöt det på, ända till den
där dagen i april 2008 när Ragnhild
skulle få din medalj. Hon
blev kallad till en första anställningsintervju
i Hallstahammar,
och sedan till en andra.
– I efterhand tycker jag att
det var otroligt att jag vågade
tacka ja till jobbet, men jag har
inte ångrat mig. Jag var 52 år
och kände att den här chansen
får jag aldrig igen.
Nu leder du 22 anställda – vad
gör du för att de ska utvecklas?
– Jag försöker inspirera dem
och visa att det går att göra
karriär. Som chef måste man
vara lyhörd och ge dem som vill
något att bita i.F
text karin warne
foto Jonas BilBerG
Nu: Projektledare för införandet av ett schemaplaneringssystem i Vindelns kommun.
Då: först undersköterska och sedan löneassistent (fortfarande hennes grundtjänst).
LIZA
WIKSTRÖM,
35 ÅR
Cheferna peppade
Liza att tacka ja
”oj hur ska jag klara det här?”
så reagerade löneassistenten
liza wikström när hon för ett
år sedan fick frågan om hon
ville projektleda införandet
av ett nytt schemasystem på
Vindelns socialförvaltning.
– Det var utanför mitt kompetensområde.
Det är ett stort
system, ett annat sätt att se på
scheman och planering. Det
gällde att förändra en kultur
inom socialförvaltningen, säger
Liza Wikström.
Men samtidigt som hon
tvivlade på sin egen förmåga så
sporrades hon av utmaningen
– hon är tävlingsmänniska och
har nyligen avslutat sin karriär
som innebandyspelare i division
1.
– Jag sade ja, för
jag kände att jag hade
stöd från mina chefer.
De trodde mer på mig
än jag själv gjorde.
Men att det just var
Liza som tillfrågades
var inte så konstigt.
Redan som undersköterska
flaggade
hon för att hon var
intresserad av att åta
sig administrativa
uppgifter.
– Jag är en organisatör, gillar
ordning och reda. Jag blev
gruppledare för undersköterskorna
och fick vara vikarieanskaffare
och förbereda lönematerial.
Jag hjälpte också till med
tidredovisningssystemet.
2007 utannonserades en
halvtid som löneassistent på
kommunen. Liza, som då var
nybliven mamma och ville
jobba kortare dagar, blev sugen
på tjänsten. Jobbet blev hennes.
– När min dotter blev
större gick jag till min chef och
frågade om det fanns andra
Cheferna
trodde mer
på mig än
jag själv
gjorde.
arbetsuppgifter så att jag kunde
utöka min tjänst.
Liza fick införa ett tidredovisningsverktyg
för lärare
och pedagoger, hon var också
nämndadministratör och ett
administrativt stöd för barnomsorgen.
Det höll hon på med
ända tills i mars förra året, när
hon axlade rollen som projektledare.
Nu är det skarpt läge och Liza
arbetar 100 procent med att
försöka sjösätta Time Care, där
personalen får ange sina önskescheman.
Under våren ska kommunen
även införa en bemanningspool
med hjälp av Time Care och
Liza ska leda även det projektet.
– Kanske blir jag
sedan samordnare för
poolen, vi får se vad
min framtid blir.
Oroar du dig för att
inte ro projekten i
hamn?
– Det går lite upp
och ner. Jag har ju
ingen erfarenhet utan
måste lära av de misstag
jag gör. Jag har
höga förväntningar
på mig själv och
är rädd att det inte
ska falla väl ut. Det är ett stort
projekt, men jag har haft bra
stöd från mina chefer och det
är det som gjort att jag vågat ta
steget.
Vad vill du göra i framtiden?
– Jag är så otroligt intresserad
av frågor som organisation,
ledarskap, arbetsrätt och ekonomi.
Jag skulle gärna vilja ha
en högskoleutbildning. Jag är
ganska målmedveten, har jag
bestämt mig för något så brukar
det bli av.F
text karin warne
foto JoHan Gunséus
KOLLEGAN FicK ThEREsE ATT sÖKA
28 allt om jobbet nr 2 AdministrAtion 2013
allt om jobbet nr 2 AdministrAtion 2013
29
E