Ledarskap handlar om att skapa mening - Previa

din tidning om företagshälsovård från ab previa, nr 3/2008 

vd marika wassBerg skärvik 

om ledarskap: 

» Konsensus 

är en utopi« 

swedBank: krisstöd hjälper 

medarBetarna tillBaka efter rån 

coachen tipsar: 

ta steget från chef till ledare 

Byggpartner: 

peppar cheferna till stordåd 

marika wassBerg skärvik 

är Nordenchef på Hudson, 

Årets chef 2005 och flitigt 

anlitad talare i ledarskapsfrågor.

Innehåll 

prima »Ledarskap hand 

tema ledarskap 

02. Vilka egenskaper är värdefullast 

och vad krävs av chefen för att 

klara de ökande kraven? Prima 

har samlat tre experter som ger 

sin syn på ledarskap. 

05. Byggpartner tror på internrekrytering 

och hjälper blivande 

chefer att klara övergången från 

hantverkare till ledare. 

08. Två rån på ett år. Så fick Ann 

Charlotte Nilsson på Swedbank 

hjälp att komma tillbaka. 

10. Coachen som hjälper chefen att 

utvecklas till en trygg och tydlig 

ledare. 

12. Så anpassar Apoteket rehabiliteringsprocessen 

till de nya 

reglerna. 

14. Marika Wassberg Skärvik är 

chefen som tror på tydliga, 

tuffa tag. 

16. Aktuellt om hälsa och ledarskap. 

18. Previas tjänster inom ledarskap 

och rehabilitering. Systematiskt 

arbete för effektiv rehabilitering 

– så funkar det. 

previa prima 

ansvarig utgivare harald abelin 

redaktion katrin malm, 

evalena andersson 

produktion spoon publishing ab 

omslagsfoto samir soudah 

tryck sandvikens tryckeri ab 

issn 1651 – 8063 

välkommen att kontakta prima via: 

informationsavdelningen@previa.se 

www.previa.se 

2 prima nr 3 2008 

ingalill holmBerg 

är professor på Handelshögskolan 

i Stockholm 

med inrikting på ledarskapsforskning.

lar om att skapa mening« 

I går räckte det att vara analytiker och strateg. I dag måste en ledare 

också vara empatisk, entusiasmerande och en lysande kommunikatör. 

– Bilden av den goda ledaren är en spegelbild av samhället i stort, 

säger Ingalill Holmberg, professor på Handelshögskolan i Stockholm. 

text jesper harrie foto samir soudah 

intresset för ledarskapsforskning och ledarskapsutveckling 

är tillbaka med besked. Efter den 

svacka som följde på 90-talets börsbubbla då entreprenören 

stod i fokus, handlar affärslitteratur, managementkurser 

och akademiska arbeten åter till stor 

del om vad som är gott ledarskap och vad en ledare 

egentligen gör. 

Medan det står klart att ledarrollen har förändrats 

på olika sätt finns det ingen entydig bild av vad som 

kännetecknar en god ledare. 

– I näringslivet talar man väldigt mycket om det 

goda ledarskapet, men bilden av den 

goda ledaren är ofta en spegelbild 

av de problem som finns i samhället 

i stort. Det är en person som kan 

hantera de svåra frågor och dilemman 

som företaget ställs inför, säger 

Ingalill Holmberg, professor med inriktning 

på ledarskapsforskning vid 

Handelshögskolan i Stockholm. 

Hon menar att det i huvudsak finns två dominerande 

uppfattningar om vad en ledare bör ägna sig 

åt. Det ena synsättet tar fasta på att det framväxande 

kunskapssamhället och en globaliserad värld tvingar 

fram förändringar hos företag. Ledarens uppgift är att 

driva ett förändringsarbete som leder till kreativa och 

innovativa lösningar. 

Det andra synsättet tar fasta på globaliseringens 

baksida, som innebär ökad utsatthet, konkurrens och 

fokus på kortsiktiga resultat. Här betonas att ledaren 

måste stå för uthållighet och värna miljön och se till 

att inte förbruka människor. 

ingalill holmberg menar att intresset för det 

senare synsättet vuxit sig allt starkare på senare tid. 

– I dag finns en kraftig grundström i samhället 

som handlar om att vi måste ta vara på resurserna. 

Exempelvis står var fjärde person i arbetsför ålder 

utanför arbetsmarknaden. Vi måste fråga oss vad som 

kan göras för att människor inte ska bränna ut sig. 

I företag uppfattas detta som en ledarskapsfråga och 

fokus riktas mot vilka egenskaper en ledare behöver 

för att ta hand om sin personal. 

Ett exempel på hur ledarrollen har förändrats är att 

hälsofrämjande arbete nu ingår som en naturlig del. 

– På 70-talet handlade chefskap mest om att leda 

och fördela arbetet. Sedan dess har en viktig dimension 

tillkommit; relationen till medarbetarna. Det 

finns en annan förväntan på chefer i dag, att de ska 

vara empatiska, lyssnande och socialt kompetenta, 

säger Ingalill Holmberg. 

– Bilden av den goda ledaren i dag är en person 

som både ska kunna förnya och effektivisera verksamheten, 

kommunicera med medarbetarna, se till 

att de inte bränner ut sig och entusiasmera. 

» På 70-talet handlade chefskap mest om 

att leda och fördela arbetet. Sedan dess 

har en viktig dimension till kommit; 

relationen till medarbetarna.« 

även previa arbetar med ledarskapsutveckling 

och erbjuder bland annat utbildningen Klart ledarskap. 

Harald Abelin, nytillträdd vd, menar att just 

kopplingen mellan ledarrollen och hälsoarbetet gör 

det naturligt. 

– Många av de problem man kan ha i sitt ledarskap 

yttrar sig också i andra problem som Previa arbetar 

med dagligen – ohälsa, stress, arbetsmiljöfrågor. Som 

ledare och chef har man en inflytelseradie över andra 

människor, man påverkar hur andra människor mår. 

Efter en lång karriär inom företag som Ericsson, 

Adera, S:t Eriks Ögonsjukhus och Folktandvården 

i Stockholm har han en klar uppfattning om vilka 

egenskaper en god ledare bör ha. 

– Ärlighet gentemot sig själv och andra. Förmåga 

till empati, det vill säga förståelse för hur andra reagerar. 

Man ska ha energi och riktning – som ledare går 

man före. 

Han är noga med att göra skillnad på chefskap och 

ledarskap. 

– Det är två olika vyer på en roll. Du blir utnämnd 

till chef men det är medarbetarna som utser ledaren. 

En optimal arbetssituation uppstår då det finns: 

ett sammanhang; kompetens och vilja. Chefskapet 

handlar mycket om det fysiska sammanhanget och att 

prima nr 3 2008 3

foto: samir soudah 

» Förr räckte det att vara chef, i dag måste 

du också vara ledare för att attrahera och 

utveckla duktiga medarbetare« 

harald aBelin är 

nytillträdd vd på 

Previa. 

4 prima nr 3 2008 

foto: stefan bohlin 

säkerställa kompetens – ledarskapet om det mentala 

sammanhanget och viljan. Man kan kort säga att 

chefen jobbar med »jag kan« och ledaren »jag vill«. 

Förr räckte det att vara chef, i dag måste du också vara 

ledare för att attrahera och utveckla duktiga medarbetare. 

Men varför behövs egentligen ledarskapsutveckling? 

– Därför att vi människor tittar uppåt, säger Barbro 

Dahlbom-Hall, ledarskapskonsult och utsedd 

till Årets Ledarutvecklare vid Kompetensgalan i 

Stockholm. 

– En ledare nagelfars hela tiden av sina medarbetare. 

Om man som ledare inte ständigt arbetar med 

sin kunskap om sig själv blir man lätt offer för andra 

människors åsikter om en. 

Hon påpekar att chefer ofta utnämns därför att de 

är duktiga på sin specialitet. I sin nya roll ska de i stället 

se till att medarbetarna blir duktiga. 

– Det är en helt annan sak och kräver en otrolig 

omställning. 

barbro dahlbom-hall är en pionjär inom 

ledarutveckling i Sverige och har följt förändringarna 

i branschen under trettio år. 

– Den stora förändringen är att chefer förstår att 

man ständigt måste jobba med sin egen utveckling 

för att klara av jobbet. För trettio år sedan trodde man 

att chefsutveckling handlade om att kunna mer inom 

sitt område. 

under senare år har hon fokuserat på att skapa 

medvetenhet om genusperspektivet bland ledare. Och 

hon tycker inte att näringslivet är så konservativt som 

man kanske skulle kunna tro. 

– Jag har de stora, tunga företagen som kunder och 

jag möter ett stort intresse för genusfrågor. 

Men trots alla förändringar som arbetsliv och 

samhälle gått igenom är bilden av den goda ledaren 

ofta en kvarleva från en svunnen tid. I en rapport från 

Vinnova i vintras redovisade Ingalill Holmberg och 

forskarkollegan Mats Tyrstrup en undersökning av 

vardagens ledarskap i kunskapsintensiva företag. Den 

visade att cheferna till stor del arbetade improviserat 

och intuitivt med snabba brandkårsutryckningar 

och att de var bekymrade över att de inte hade tid för 

»riktigt ledarskap«. 

– Med industrisamhället som måttstock handlar 

ledarrollen framför allt om strategi och analys. Men 

den industriella logiken fungerar inte inom kunskapsintensiva 

verksamheter, vilket utgör de flesta 

verksamheter i dag. 

– Dagens chefer jobbar i flöden och processer. 

Ledarskapet handlar om att få saker på rätt köl och 

skapa mening och sammanhang i komplexa situationer. 

Om man försöker tillämpa föråldrade ledarideal 

blir det helt fel, säger Ingalill Holmberg. 

» Om man som 

ledare inte 

ständigt arbetar 

med sin kunskap 

om sig själv blir 

man lätt offer för 

andras åsikter 

om en« 

BarBro dahlBomhall 

är ledarskapskonsult 

och pionjär 

inom ledarutveckling 

i Sverige.

Bygger framtid 

med gott ledarskap 

Byggpartner i Dalarna växer så det knakar. Framgångsreceptet? 

Intern rekrytering av chefer – och långsiktiga satsningar på både 

gott ledarskap och god hälsa. text jesper harrie foto krister halvars 

det började med sju anställda men sedan gick det 

undan. På 16 år har den lilla byggfirman Byggpartner 

i Dalarna AB växt till 250 anställda och i år förväntas 

bolaget omsätta 800 miljoner kronor. Men vd Bo Olsson 

har inga planer på att slå av på takten. 

– Vi ska växa med 50 procent de närmaste fyra, 

fem åren och vi har en uttalad målsättning att rusta 

företaget för en möjlig börsintroduktion. 

Byggpartner ägnar sig åt byggentreprenad, byggservice 

och fastighetsutveckling och är enligt egen 

uppgift marknadsledande i Dalarna. Nu är siktet 

inställt på expansion i Mälardalen och Stockholm där 

bolaget redan bedriver en stor del av sin verksamhet. 

Ända sedan starten har Byggpartners strategi varit 

att rekrytera chefer internt. 

– Det är en av våra framgångsfaktorer och en 

uttalad del av vår företagskultur. Det går att göra karriär 

hos oss. Vi rekryterar skickliga yrkesmän med 

starka ledaregenskaper och vi tycker att attityd och 

inställning är mycket viktigt, säger Bo Olsson. 

Men rekryteringsstrategin och bolagets snabba 

tillväxt ställer stora krav på cheferna. 

– Det är inte lätt att bli chef över sina gamla arbetskamrater. 

Och tittar vi på våra platschefer har de 

befogenheter som en vd, med ibland 100 miljoner 

kronor att bestämma över i projekt som rullar ett till 

ett och ett halvt år. 

för att ge cheferna förutsättningar att klara 

kraven satsar Byggpartner kontinuerligt på ledarskapsutveckling. 

Bolagets utbildningsprogram kallas 

Kompetensbygget och fokuserar på olika aspekter av 

chefskapet varje år. Efter att ha provat ett par ledarskapskonsulter 

utan att bli nöjda vände sig ledningen 

till Previa som redan levererade Byggpartners företagshälsovård. 

Sedan 2007 har Previa genomfört utbildningen 

Klart ledarskap med bolagets samtliga chefer. 

Bo olsson 

är vd för Byggpartner 

i Borlänge. 

» Det är inte lätt 

att bli chef över 

sina gamla 

arbetskamrater« 

prima nr 3 2008 5

– Byggpartner ville få sina chefer att bli mer trygga 

i sitt ledarskap. Det mest angelägna var att få dem att 

klara övergången från att vara hantverkare till att bli 

chef. Det ställer stora krav på att du ska differentiera 

dig själv, du ska var personlig men inte privat med 

dina medarbetare, säger Alexander Lundberg, psykolog 

och en av Previas tolv licenserade instruktörer i 

Klart ledarskap. 

Kommunikation är en hörnsten i utbildningen. 

– Det är viktigt att vara tydlig i sitt sätt att kommunicera 

med varandra, särskilt när man hanterar 

projekt med många inblandade såsom kunder, leverantörer 

och anställda. 

Platschef Mats Tiger är en av dem som gått utbildningen. 

– Jag har fått lära mig att tänka igenom vad jag säger. 

Jag har använt det när jag skriver e-post och brev, 

exempelvis till en underleverantör. 

Modellen »kuben« hjälper Mats Tiger att formulera 

fyra viktiga aspekter i ett meddelande: observation, 

tanke, känsla och vilja. 

6 prima nr 3 2008 

mats tiger, är platschef 

Byggpartner i 

Leksand. 

kommunikation 

och tydlighet är hörnstenar 

i ledarskapsprogrammet 

som Mats 

Tiger på Byggpartner 

i Leksand deltar i. 

» Jag har fått lära mig att tänka 

igenom vad jag säger, exempelvis 

till en underleverantör« 

– Jag börjar 

med vad jag har 

observerat, till exempel 

att underleverantören 

inte 

har utfört ett jobb. 

Sedan fyller jag på med vad jag tänker och känner 

kring det, att jag blivit besviken eller ledsen. Till sist 

säger jag vad jag vill att leverantören ska göra. Den 

strukturen hjälper mig att säga vad jag vill ha sagt så 

att det biter på den jag pratar med. 

som en del i Kompetensbygget har Previa även 

genomfört utbildningar i förhandlingsteknik och 

stresshantering. 

– Våra chefer förhandlar hela tiden med olika 

parter, det kan röra sig om löner, arbetstider, tidplaner 

eller annat. Vi har väldigt mycket kontakt med underleverantörer 

och kunder hela tiden och varje möte är 

egentligen en förhandling. Då är det väldigt viktigt 

att man är väl förberedd, har en tydlig agenda och vet

vad man vill vinna, förklarar Bo Olsson. 

Behovet av stresshantering hänger ihop med Byggpartners 

snabba tillväxt. 

– Visst är det stressigt, alla har det kämpigare, men 

det gäller att inte hetsa upp sig när det krisar, behålla 

lugnet inför underleverantörer och inte brusa upp 

mot kunden, säger Mats Tiger. 

Tillväxttakten har gjort att 

det funnits tendenser till ohälsa 

bland både medarbetare och 

chefer men företaget har varit 

uppmärksamt på signalerna. 

– Byggpartner har ambitioner 

och tydliga mål för hur de 

fia krakau är företagssköterska 

på 

Previa i Falun. 

ska bibehålla hälsan hos medarbetarna, 

säger Fia Krakau, 

företagssköterska hos Previa. 

Tillsammans med sjukgymnast 

Kerstin Ericson genom- 

för hon regelbundet hälso- och funktionsprofiler på 

företagets anställda. Profilerna ger ett värde på bland 

så gjorde byggpartner 

utmaning: Företagets snabba tillväxt 

har medfört tendenser till stress och 

ohälsa bland chefer och medarbetare. 

lösning: Samtliga chefer har deltagit 

i ett skräddarsytt ledarskapsprogram. 

Utbildning i stresshantering och 

förhandlingsteknik för samtliga chefer 

och entreprenöringenjörer med Klart 

ledarskap som fokus. 

Intensifiering av tidig rehab som 

arbetsmodell och upprättande av 

funktionsprofiler för medarbetare som 

behöver utveckla konditionen. 

annat rörlighet, muskelstyrka, balans, kondition, kolesterol 

och eventuell övervikt. 

– I mån av behov har vi sedan individuella coachningsträffar 

för att stödja dem som behöver jobba för 

att nå målen. Alla företag fångar inte upp individerna 

på det sättet som Byggpartner gör. Det är en viktig bit 

för att en beteendeförändring ska ske, säger Kerstin 

Ericson. 

Särskilt fokus ligger på att 

förbättra konditionen. 

– Byggarbetare behöver 

träning för att orka med. 

De är ofta starka men det är 

skillnad på styrka och kondition. 

Man presterar mer 

om man har bra kondition. 

Sedan ska de hålla på till 

pensionsdagen och det gör 

sällan byggarbetare, säger 

Fia Krakau. 

kerstin ericson 

sjukgymnast på 

Previa i Falun. 

resultaten av hälsoarbetet har inte låtit vänta på 

sig. Målet om max fyra procents sjukfrånvaro till juni 

2008 uppnåddes ett halvår i förväg. Individuell coachning 

har fått flera medarbetare att uppnå medelgod 

kondition och många andra är på väg dit. 

För Byggpartner är kopplingen mellan god hälsa 

och gott ledarskap naturlig, menar Alexander Lundberg. 

– Det genomsyrar egentligen allting. Kompetensbygget 

är hållbarheten för Byggpartner rent strategiskt 

men också personellt. Styrkan är relationerna 

mellan personerna i företaget. De vill bygga ett starkt 

lag. 

Enligt Bo Olsson kommer samarbetet kring ledarskapsutveckling 

att fortsätta. 

– Jag har bara fått positiv feedback från personalen. 

Vi vill fortsätta med Previa. Kanske ska vi ha en 

mer individuellt anpassad utbildning i framtiden. Det 

kan bli spännande. 

resultat: Målet max 4 procent sjukfrånvaro 

nåddes ett halvår före utsatt datum 

i juni 2008. 

Fler medarbetare har med uppföljande 

coachning från Previa uppnått 

medelgod kondition. 

En påtagligt lärande organisation 

växer fram med ett klart ledarskap som 

genomsyrar allt från intern kommunikation 

till förhandling med kunder. 

läs mer: Om Previas tjänster på 

sidan 18. 

prima nr 3 2008 7

Krissamtal med 

läkande effekt 

Kassörskan Ann-Charlotte Nilsson på Swedbank 

i Svenljunga rånades två gånger på ett år. Tack vare 

bankens systematiska arbete med krishantering fick 

hon professionell hjälp att komma över chocken 

och gå vidare. text gabriel arthur foto bodil bergqvist 

onsdagen den 10 oktober i fjol var Ann- 

Charlotte Nilsson med om det andra bankrånet på 

kort tid. Året innan hade hon själv tvingats lämna 

över pengarna till rånaren. Nu riktade en maskerad 

gärningsman pistolen mot hennes kollega i kassan. 

Gärningsmannen var en yrkeskriminell som i dag är 

dömd till 14 års fängelse. När han rånat Swedbankkontoret 

fortsatte han direkt till nästa bank, som han 

också rånade. 

– Han använde en riktig pistol, ingen attrapp. Jag 

tänkte att jag aldrig mer skulle få se mina barn, berättar 

Ann-Charlotte Nilsson, som arbetar i Svenljunga 

utanför Borås. 

Trots de två rånen ger Ann-Charlotte Nilsson ett 

samlat och tryggt intryck. Hon berättar att hon arbetat 

på bank i 23 år och trivs bra på sin arbetsplats. 

– Jag grät och var ledsen precis när det hade hänt. 

Men i dag är rånen inget jag tänker på, jag har lagt 

dem bakom mig, säger Ann-Charlotte Nilsson. 

– Det gäller att inte hålla de jobbiga upplevelserna 

inom sig. Att prata av sig är läkande. 

Inställningen är kanske en del av hennes personlighet. 

Men också resultatet av bankens systematiska 

arbete med krishantering, menar hon. 

Kontoret i Svenljunga tillhör Swedbank Sjuhärad, 

med totalt 13 kontor i Borås och grannkommunerna. 

Swedbank Sjuhärad har satsat stora resurser både i 

den akuta krisen och i det uppföljande arbetet. Banken 

anlitar Previa för företagshälsovård och beteendevetaren 

Inger Lundh, specialiserad på krishantering, 

har medverkat under hela processen. 

– Att utsättas för hot och våld är en stor personlig 

kränkning. För att de som drabbats ska komma tillbaka 

krävs ett samspel där arbetskamraterna, Previa 

och vi i ledningen på olika sätt hjälper till, säger Bosse 

Johansson, vd på Swedbank Sjuhärad. 

För att samspelet ska fungera krävs förebyggande 

arbete, menar Bosse Johansson och Inger Lundh. När 

olyckan är framme måste rollerna och uppgifterna vara 

8 prima nr 3 2008 

tydliga. Och det gäller att agera 

snabbt. Även om bankpersonalen 

klarat sig utan synbara skador 

kan de hamna i chocktillstånd. 

Forskning visar att nära 20 procent 

av dem som utsätts för rån 

drabbas av posttraumatisk stress. 

– Både vi i bankledningen 

och Inger Lundh åkte till kontoret 

i Svenljunga så fort det bara 

gick. Som chef blir man förstås 

påverkad och känner med sina 

anställda. Samtidigt gäller det att 

behålla lugnet och finnas med 

som stöd. Men vi måste också 

inse att vi inte har allt yrkeskunnande 

som behövs, vi är inte 

psykologer eller läkare, säger 

Bosse Johansson. 

inger lundh samtalade enskilt med kassörskan 

som blivit pistolhotad och i grupp med den övriga 

personalen. Hon berättade vilka reaktioner – fysiska 

och psykiska – som är vanliga och höll en lättare så 

kallad debriefing, ett krissamtal. Hon talade om vikten 

av att ha ett personligt stöd till hands det första dygnet 

om man är chockad. Den mest utsatta kassörskan 

togs med till Previas företagsläkare. 

– Det är viktigt att bekräfta att det är okej att må 

dåligt, vara rädd, arg eller ledsen. Men det är svårt 

att ta in information just när man varit utsatt. Därför 

krävs en långsiktig uppföljning, säger Inger Lundh. 

– I första skedet är också ledningens agerande viktigt 

och Swedbank Sjuhärads chefer skötte det här jättebra. 

När de släppte allt de hade för händer och åkte till bankkontoret 

visade de att personalen har ett stort värde, att 

man verkligen bryr sig om dem som människor. 

I det uppföljande arbetet har Swedbank Sjuhärad 

erbjudit personalen på kontoret i Svenljunga samtals- 

första halvåret 

2008 skedde 91 

bankrån – en ökning 

med 62 stycken jämfört 

med 2007. Det 

är den högsta nivån 

som noterats under 

de senaste tio åren. 

Källa: BRÅ

stöd hos Previa, både individuellt 

och i grupp. Även bankkunderna 

som var med om rånet har kunnat 

få hjälp. 

– En av våra kunder har mått 

väldigt dåligt av det som hände, berättar 

Ann-Charlotte Nilsson. 

Hon är överens med Inger Lundh om att samtal 

kan ha en läkande effekt. Att sätta ord på tankar, rädslor 

och känslor gör det lättare att hantera dem. 

– Enkla saker som avspänningsövningar och promenader 

kan också hjälpa till. Och det är viktigt att 

försöka komma tillbaka till arbetsplatsen snabbt igen. 

Man ska inte bli kastad in i verkligheten, men heller 

inte undvika den, säger Inger Lundh. 

det gäller också att se att människor är olika. Vid 

en traumatisk upplevelse kan känslor komma upp till 

ytan som kanske är osynliga annars. 

– Människor kan ha olika skörhet och befinna sig 

i olika livsfaser. En person som bär på jobbiga upplevelser 

sedan tidigare eller genomgår skilsmässa kan 

drabbas mycket hårdare, säger Inger Lundh. 

– Även i dessa fall är det viktigt att cheferna stöttar 

och förstår sådana processer. Bankledningen har 

agerat mycket bra även här. Den har inte satt några 

inger lundh, 

beteendevetare, 

Previa Borås och 

Swedbank Sjuhärads 

vd Bo Johansson. 

» Även om sådana här upplevelser är hemska, 

så lär man sig mycket om sig själv. 

Jag tror man blir starkare efteråt om allt 

görs på ett bra sätt« 

begränsningar eller krav på att återhämtningen ska gå 

snabbt. 

Bosse Johansson ser den inställningen som självklar. 

– Att hjälpa vår personal i sådana här situationer 

ser jag inte som kostnader, utan som investeringar. Vi 

i ledningen har ett ansvar för att den här svåra delen 

av vår verksamhet fungerar, både i akuta situationer 

och på lång sikt. 

Kanske är det därför som vägen tillbaka verkar ha 

gått ovanligt snabbt för Ann-Charlotte Nilsson och 

hennes kollegor. 

– Även om sådana här upplevelser är hemska, 

så lär man sig mycket om sig själv. Jag tror man blir 

starkare efteråt om allt görs på ett bra sätt, säger Ann- 

Charlotte Nilsson. 

läs mer om krisstöd på sidan 19. 

ann-charlotte 

n i l s s o n har i sitt arbete 

som kassör varit 

med om två rån. 

prima nr 3 2008 9

Coachen hjälper dig 

utvecklas som chef 

som chef måste du ibland fatta tuffa beslut och våga ta 

konflikter. en chefscoach kan hjälpa dig bli tryggare i den 

rollen. 

– det handlar om att lära känna sig själv, säger anja 

lindblad, chefscoach på previa i Örebro. 

text jesper harrie illustration andrea sjöström 

10 prima nr 3 2008 

nu har det hänt igen. Den årliga medarbetarenkäten 

ger dåligt betyg till mellanchefen under dig. 

Personalen klagar på att han inte ger dem bekräftelse 

och feedback. Nu måste du få honom att bättra sig. 

Men vad ska du säga? 

– Den vanligaste orsaken till att chefer söker hjälp 

av en coach är att de står inför nya och svåra situationer, 

så som svåra samtal. Många är konflikträdda och 

vågar inte vara tydliga i sin kommunikation. Men det 

underlättar om man vågar vara rak och samtidigt öd

mjuk, säger Anja Lindblad, chefscoach och beteendevetare 

vid Previa i Örebro. 

Hon har arbetat med att coacha chefer i fem år och 

ser att det blir allt vanligare. 

– Jag tror att det har blivit mer accepterat att man 

som chef tar hjälp utifrån. Men behovet har alltid 

funnits. Förr hette det handledning, i dag heter det 

coachning eller mentorskap. 

anja lindblad träffar sina klienter en timme 

i månaden eller var sjätte vecka. Upplägget varierar 

mellan uppdragen. Coachningen kan pågå i sex 

månader, ibland upp till arton månader. Klienterna 

kommer i regel från företag som redan samarbetar 

med Previa. Ibland söker de på eget initiativ, ibland 

kommer de efter samråd med företagsledningen. 

– Man behöver absolut inte ha problem med sitt 

chefskap för att ha nytta av en coach. Det handlar 

också om att lära känna sig själv. I vissa företagskulturer 

är det naturligt att cheferna får den här typen av 

handledning vare sig de upplever problem eller inte. 

Som coach arbetar Anja Lindblad i flera steg. 

– Först och främst handlar det om att lyssna och 

skapa sig en bild av hur chefen fungerar i sitt ledarskap. 

Nästa steg är att ta reda på vad chefen själv upplever 

för svårigheter. Det varierar mycket beroende på 

situation och person. Det kan handla om svårigheter 

att lösa en konflikt, kommunicera, motivera medarbetare, 

få dem att acceptera förändringar eller genomföra 

uppsägningar. 

När problembilden är tydlig är det dags att försöka 

hitta lösningar. 

– Jag ger mina klienter konkreta verktyg, uppmanar 

dem till exempel att testa nya formuleringar i ett 

möte med en medarbetare. Ibland är det bättre att 

ställa en fråga i stället för att komma med en åsikt. 

exemplet med mellanchefen i inledningen av den 

här artikeln är hämtat från verkligheten. Där uppmanade 

Anja Lindblad sin klient att fråga mellanchefen 

sådant som: Vilka signaler har du fått från din personal? 

Hur upplever du att arbetet med din personal 

fungerar? Det fick mellanchefen att ta till sig kritiken 

och bättra sig. Genom att ställa frågor bjuder man in 

till samtal. 

Att ställa frågor kan också vara fruktbart för en 

chef som måste omplacera en medarbetare. Genom 

att vända på perspektivet och fråga efter medarbetarens 

intressen och starka sidor i stället för att kritisera 

de svaga kan man lättare nå fram till en lösning som 

känns bra för båda parter. Men fortfarande är det A 

och O för en chef att vara tydlig. 

» Den vanligaste orsaken till att chefer söker 

hjälp är att de står inför nya situationer. 

Många är konflikträdda och vågar inte 

vara tydliga. Men det underlättar om man 

vågar vara rak och samtidigt ödmjuk« 

– När man vågar vara tydlig får man respekt med 

sig. Det är okej att prata om sådant som är svårt och 

jobbigt. Men om chefen sticker huvudet i sanden blir 

det ofta besvärligt med tiden, säger Anja Lindblad. 

Ett misstag många chefer gör är att ta över en 

medarbetares känsla vid ett smärtsamt beslut som till 

exempel en uppsägning. 

– Du hjälper inte medarbetaren genom att också 

bli ledsen och orolig. Du kan lyssna på vad medarbetaren 

säger men också försöka få honom eller henne 

att ta eget ansvar för situationen, säger Anja Lindblad, 

och pekar på faran att en alltför inkännande chef kan 

bli psykiskt utmattad. 

för att orka med de allt tuffare krav som ställs i 

arbetslivet är det också viktigt att chefen sätter gränser 

mot ledning och medarbetare – för att kunna vara 

ett stöd, men också för att skydda sig själv. 

– Det är väldigt vanligt att jag talar med mina 

klienter om hur de ska hantera arbetets påfrestningar. 

Då är det viktigt att man inte försöker slå knut på sig 

själv utan att man gör klart det man håller på med 

och lär sig att prioritera, säger Anja Lindblad. 

CoaChning – ett sätt att utveCklas 

Det finns många situationer där man 

kan behöva stöd i sitt ledarskap. Här 

är fem exempel: 

omorganisationer. Förändringar kan 

ställa en chef inför utmaningen att 

hantera osäkerhet och förvirring bland 

medarbetarna. 

svåra samtal. Att lära känna sig själv är 

ett sätt att bättre hantera situationer 

som man upplever som påfrestande eller 

svåra, konflikter eller tunga besked. 

reflektion. Jobbar man med människor 

dagligen är coachning värdefullt för 

anja lindBlad, 

chefscoach på Previa 

i Örebro. 

att bolla händelser och frågor som: 

Uttryckte jag mig rätt? eller: Kunde det 

här ha gjorts annorlunda?. 

ny befattning. Vid en ny position i 

före taget kan man ha funderingar om 

sin roll och hur man till exempel hanterar 

relationen till sina tidigare kollegor 

som man nu ska vara chef över. 

efter kritik. Ibland får man kritik, både 

från chefer och medarbetare. Vare sig 

den är befogad eller ej kan man med 

coachning använda situationen till 

att lära sig något om sig själv och sitt 

ledarskap. 

prima nr 3 2008 11

Apoteket en föregångare 

inom rehabilitering 

Regeringens nya riktlinjer på området rehabilitering ställer högre krav på Sveriges 

arbetsgivare. Apoteket, som sedan länge samarbetar med Previa, står väl rustade 

inför utmaningen att ta ett ännu större ansvar för de anställdas hälsa. 

text maria arnedotter foto samir soudah 

motivera chefer på alla nivåer så att 

alla är införstådda med vikten av att 

agera redan från första dagen av varje 

sjukfrånvaro, bland annat därför att 

den kan vara porten till en långtidssjukfrånvaro. 

engagera alla chefer så snart som 

möjligt så att de kan planera sitt arbete 

efter de nya reglerna. 

12 prima nr 3 2008 

aktuella förändringar på socialförsäkrings- 

och rehabiliteringsområdet kräver arbetsgivarens 

alerta agerande från dag ett av varje sjukfrånvaro. Apoteket 

är ett bolag som tidigt har förberett sig för förändringarna 

och som i dag står väl rustat. Anledningarna 

är främst två. Dels ligger företaget redan i framkant när 

det gäller rehabiliterande företagshälsovård, dels har 

HR-strategerna i god tid inlett diskussioner med sin 

hälsopartner Previa om hur de nya riktlinjerna påverkar 

det fortsatta arbetet med rehabilitering. 

– Många företag har nog lyssnat, men inte förrän 

nyligen vaknat och undrat vad de måste göra för att 

anpassa sin rehabiliteringsprocess till de nya reglerna, 

4 nyCkelord infÖr rehabiliteringsplanen 

effektivisera och spara egna personalresurser 

på att låta professionella 

krafter ta ett samlat grepp om både det 

medicinska och tidsödande utredningar. 

informera alla anställda om vilka 

rutiner som gäller vid all sjukfrånvaro 

och fördelarna med att arbetsgivaren 

numera har ett ökat ansvar för tidig 

rehabilitering. 

menar Karin Strandsten, affärspartner för rikskunder 

på Previa. 

– Den stora nyheten är att du som arbetsgivare 

nu bara har tre månader på dig att ta ställning till om 

den sjukskrivne kan rehabiliteras tillbaka till det egna 

arbetet. 

Det är, med andra ord, upp till varje chef att vara 

beredd att agera snabbt vid sjukskrivningar. 

Hos Apoteket påbörjades anpassningen till de nya 

reglerna tidigt. 

– Ja, vi är en chefstät organisation så vi har tänkt 

ganska mycket på det här, eftersom det är på varje 

chef det vilar att ta arbetsgivaransvaret i den nya 

rehabiliteringsprocessen, bekräftar Karin Åhström, 

HR-strateg på Apoteket. 

Karin Åhström har följt rehabiliteringsfrågor på 

alla nivåer och har varit med om att ta fram den befintliga 

arbetsprocess för sjukfrånvaro och rehabilitering 

som gäller för Apotekets samtliga anställda. 

Hon talar om vikten av att tidigt informera, involvera 

och motivera cheferna – och de anställda. Nu 

gäller det också att i möjligaste mån avlasta de chefer 

som genom de nya riktlinjerna kommer att få en uppgift 

med högsta prioritet. 

Hos Previa finns det stöd som kan behövas för att 

göra den rehabiliteringsplan och bedömning av arbets

förmåga som hädan efter måste vara klar inom tre månader. 

Allt från administrativ avlastning till startklara 

team av läkare, psykologer och ergono mer. 

Karin Strandsten, Apotekets affärspartner på 

Previa, har bred erfarenhet av företagshälsovård och 

strategiska riktlinjer för företagens rehabiliteringsarbete: 

– Vi är så stora på det här området och arbetar 

brett över hela hälsofältet med såväl förebyggande 

som hälso främjande eller rehabiliterande åtgärder. 

Ett exempel på förebyggande företagshälsovård är våra 

hälso profiler som ger en statusbedömning av hälso- 

läget i företaget. Att arbeta övergripande är nyckeln 

och det har de ansvariga på Apoteket tagit fasta på. 

karin strandsten menar att Apotekets helhetsgrepp 

ger ett försprång nu när tidsramen blir snävare. 

– På många andra företag är det fortfarande vanligast 

att man inte ser till helheten utan diskuterar 

detaljer som timpriser och tjänster först. 

– Vi letar efter hur vi kan göra det här arbetet så 

effektivt som möjligt, säger Karin Åhström på Apoteket. 

– Vi kan göra många undersökningar internt i vår 

organisation, men Previa har tjänster och möjligheter 

som vi saknar. De kan snabbt göra professionella bedömningar. 

Den snabbheten är viktig för oss i dag och 

jag tror att vi kommer att behöva den typen av hjälp. 

Hos Previa finns även tjänster som skulle kunna lyfta 

bort en del av den samordning och administration 

som kommer att behövas. 

Hon ser inte sitt företags behov och utmaningar 

som unika. 

– Nej, Apotekets behov i dag liknar nog många 

andra stora arbetsgivares. Min magkänsla säger att det 

i varje organisation finns personer i riskzonen som vi 

inte ser i dag, och för vilka en snabbare rehabilitering 

skulle vara till stor hjälp. Det handlar om individen, 

rehabiliteringskedjan 

Försäkringskassans regelsystem 

ändrades 1 juli i år. En s.k. 

rehabiliteringskedja som innebär 

fasta tidpunkter för prövning av 

arbetsförmågan infördes. Under de 

första 90 dagarna i en sjukperiod 

karin åhström, t.v. är 

HRstrateg på Apoteket. Här 

med Karin Strandsten, affärspartner 

för rikskunder på Previa. 

» Det finns personer i riskzonen som vi inte 

ser i dag, och för vilka en snabbare rehabilitering 

skulle vara till stor hjälp« 

men vi ska inte glömma bort att sjukfrånvaro också 

kostar pengar, säger hon. 

– Därför behöver vi satsa mycket på arbets förmåge 

bedömningar, utredningar och omplace rings - 

utredningar. Apotekets hela verksamhet står dessutom 

inför en omreglering som i sig kan påverka 

varje enskild medarbetare. 

läs mer om Previas tjänster som stödjer de nya reglerna 

i rehabiliteringskedjan på sidan 18. 

ska arbetsförmågan prövas mot 

det vanliga arbetet eller annat 

tillfälligt arbete som arbetsgivaren 

kan erbjuda. Därefter och fram till 

den 180:e sjukfrånvarodagen prövas 

om man kan återgå till något 

annat arbete hos arbetsgivaren. 

Efter den 181:a dagen prövas 

arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. 

Om inga särskilda skäl 

föreligger kan en sjukskrivning 

vara i maximalt 365 dagar. 

* Den sjukskrivne har rätt till ledighet 

för att söka och pröva nytt arbete. 

** Vid särskilda skäl kan detta gälla 

längre än 6 månader. 

*** Vid allvarliga sjukdomar 

betalas sjukpenning ut längre än 

12 månader. 

prima nr 3 2008 13

Raka rör är 

Marikas modell 

Erfarna ledaren Marika Wassberg Skärvik, Nordenchef på 

Hudson, tror på delaktighet – men är inte rädd att sätta ner foten 

när det behövs. Att tydliga beslut leder till ett friskare företag är 

hon övertygad om. 

– Bra ledarskap är hälsobefrämjande. 

text per högfeldt foto samir soudah 

Hon är inte mer än 45 (och ser ännu yngre 

ut). Ändå har hon hunnit vara chef i nästan 

två decennier. Tillika en erkänt kompetent 

sådan; 2005 utsågs hon till Årets 

Chef vid Kompetensgalan, anordnad av tidningen 

Chef. Anlagen verkar ha funnits mycket tidigt. 

– Det sägs att jag tyckte om att bestämma redan 

som liten. Det märkte till exempel min yngre kompis 

som när jag var fyra till slut sa ifrån att hon tröttnat på 

att vara min hund, skrattar Marika Wassberg Skärvik, 

Nordenchef för det internationella kompetensförsörjningsföretaget 

Hudson. 

Nu är det väl knappast någon som i barnaåren 

drömmer om att rätt och slätt bli chef, så inte heller 

Marika. I stället var det först arkeologi, senare musikläraryrket 

hon drömde om. Arkeologin för historiens 

skull. 

– I ungdomen var jag i Pompeji och ibland tycker 

jag att vi gått bakåt sedan antiken. Jag tror man jobbade 

mer med mental träning på den tiden. Övertygelsen 

att något kan bli verklighet bara man tror 

tillräckligt på det. Det finns så mycket kunskap i 

historien som vi inte förvaltar på rätt sätt. 

Musiklärartankarna gled hon in på sedan hon 

» Konsensus är en utopi, en chimär. 

I själva verket skapar den strävan 

bara osäkerhet och otydlighet« 

insett hur mycket musik kan göra för barn, kanske 

särskilt för dem som har svårt att kommunicera och 

ta sig fram på andra sätt. 

– Ska man uttrycka sig lite högtravande är det fortfarande 

det som driver mig: att förlösa människor. Att 

försöka hjälpa dem hamna i rätt element för att där 

kunna få ut mesta möjliga av sin personliga potential. 

Men marika blev alltså varken arkeolog eller lärare. 

14 prima nr 3 2008 

Hon blev chef. Vd:n på det it-företag hon arbetade på 

i slutet av 1980-talet tyckte att hon nog skulle bli en 

bra chef. På den vägen är det. Hon har haft ledande 

positioner vid bland annat Microsoft, finskägda Tieto 

Enator, affärsreseföretaget Carlson Wagonlit Travel 

och sedan i våras alltså Hudson. 

på samtliga ställen har hon trivts bra, inte minst på 

det finska företaget. Vårt östra grannland är ju känt för 

att ha en mer direkt beslutsgång i sin företags kultur. 

– Jag jobbade bra ihop med finländarna. Jag gillar 

när det är raka rör. Vi svenskar är inte så bra på att 

vara raka i arbetslivet, vi har svårt både att berömma 

och kritisera. Vi skapar oss våra valda sanningar – och 

oroar oss kanske helt i onödan. Är våra förmodanden 

å andra sidan verkligen sanna, då måste de komma 

fram och sägas rätt ut. 

Och så säger Marika Wassberg Skärvik vad som 

möjligen inte får sägas i vårt land: hon tror inte på 

den svenska konsensusmodellen. 

– Konsensus är en utopi, en chimär. Det här med 

att alla alltid ska vara överens, det tror jag inte på. I 

själva verket skapar den strävan bara osäkerhet och 

otydlighet. Vad har vi egentligen beslutat? 

– Däremot tror jag på delaktighet och 

jag involverar alltid medarbetarna inför 

beslut. Men sedan: som chef måste du 

våga sätta ner foten och säga att nu gäller 

det här, även om alla inte är ense. Beslut 

är beslut. Det handlar om tydlighet som 

skapar trygghet som i sin tur främjar 

kreativitet, självständighet och välbefinnande hos 

medarbetarna. 

Marika Wassberg Skärvik är vältalig i ämnet. Frågor 

om välmående och hälsa hos företag, chefer och 

medarbetare är något hon funderat mycket på. 

– Bra ledarskap är hälsobefrämjande. Men också 

bra medarbetarskap. Det är ömsesidigt, men som chef 

har jag ansvaret att initiera ett sådant teamwork. Jag

marika wassBerg 

skärvik har nyligen 

skrivit en bok om 

ledarskap, »Den goda 

chefen (behöver 

lära sig den ondas 

taktik)«. 

tycker det är frapperande hur dåligt utvecklad medvetenheten 

om detta är. 

hur är då »den goda chefen« enligt Marika? Hon 

framhåller främst att man bör ha bra koll på sig själv 

för att vara en bra chef som också mår bra. 

– Man måste känna sig själv, och acceptera sig själv 

med sina svagheter och styrkor. Man behöver absolut 

inte vara perfekt – vi har en tendens att i onödan försöka 

slipa bort det icke-perfekta. Men man måste vara 

medveten om och ta ansvar för sig själv. Kunna leda 

sig själv för att kunna leda andra. 

Det företag som har turen att ha en av dessa goda 

chefer, som är empatisk och lyssnande men ändå 

beslutsför, möjligen idealist men framför allt realist, 

det företaget har goda förutsättningar att vara och 

förbli ett hälsosamt företag. Det har Marika Wassberg 

Skärvik observerat gång på gång. 

Tyvärr har hon också skådat exempel på motsatsen. 

– Jag har sett hur hela organisationer blivit sjuka av 

dåligt ledarskap. Och hur detta dåliga mående också 

återspeglas i ett dåligt resultat för företaget. Du har 

alltså ett mycket stort ansvar som chef. 

Omvänt kan ett gott ledarskap, menar Marika, få 

en organisation att friskna till. Men det är en betydligt 

långvarigare och vanskligare process. 

– Det kan gå hur fort som helst att rasera ett företag, 

att göra det sjukt. Det tar otroligt mycket mer tid 

att vända tillbaka. Jag är nästan chockad över hur lång 

läkeprocessen kan vara. 

Således: bättre vara förutseende och förebyggande. 

Bland annat genom tydlighet, som Marika Wassberg 

Skärvik hävdar är en klart hälsobefrämjande egenskap. 

– Jag har alltid varit jättenoga med att tala om att 

»det här är jag och det här vill jag«. Men också att »det 

här vill jag inte«. Liksom att berätta för medarbetarna 

vilka förväntningar jag har på dem och fråga dem vad 

de förväntar sig av mig. Och, det är viktigt, säga ja eller 

nej till detta. 

marika Wassberg skärvik 

ålder: 45 år. 

familj: Maken Peter, en bonusson, fyra 

gudbarn. 

Bor: Lidingö. 

utbildning: Marknadsekonom, RMI 

Berghs. Olika kurser i ekonomi och 

juridik vid Stockholms universitet. En 

rad ledarskapsutbildningar, däribland 

vid IMD i Lausanne, Schweiz. 

Bakgrund: Tidigare chefspositioner vid 

bland annat NetCenter, Microsoft, Tieto 

Enator, Carlson Wagonlit Travel. Utsedd 

till Årets Chef 2005. 

aktuell: Nytillträdd Nordenchef, 

Hudson. Utkommer troligen snart med 

färdigskrivna boken »Den goda chefen 

(behöver lära sig den ondas taktik)«. 

Driver bloggen Tankar om ledarskap. 

fritid: Skriver dikter, joggar, styrketränar, 

rensar ogräs hemma i trädgården. 

människor som betytt mycket: »Min 

morfar, min mamma, min man och mina 

medarbetare.« 

senaste bok: »Inte bara pengar« av 

Marianne Hamilton. 

senaste biofilm: »Kung Fu Panda«. 

prima nr 3 2008 15

hur bra mår 

medborgarna? 

Medborgarnas livsvillkor förändras i 

takt med samhällets utveckling. Hur ser 

vår ohälsa ut i dag? Vilka är orsakerna? 

Hur ser livet ut för dem som drabbas? 

Det är några av de frågor som Stockholms 

läns lansting hoppas besvara i 

studien Folkhälsa Stockholm. 60 000 

stockholmare ingår i kartläggningen av 

hälsotillståndet i det moderna samhället. 

I år startade två nya delstudier: Ont i 

kroppen, ont i själen ska undersöka hur 

psykosociala faktorer påverkar risken att 

utveckla nedstämdhet, ångest och nackbesvär. 

Hälsoeffekter av snus ska undersöka 

sambandet mellan snus och risken 

för hjärtinfarkt, stroke och diabetes. 

Tidigare delresultat har publicerats i 

Folkhälsorapport 2007 samt Arbetshälsorapport 

2007. 

motivation kortar 

sjukperioden 

Den sjukskrivnes egen motivation 

och tilltro till sin förmåga är de viktigaste 

faktorerna för att återgå till 

arbetet. Det visar 

en ny avhandling 

från Linköpings 

universitet. 

– Många långtidssjukskrivna 

har 

dåligt självförtroende 

och är oroliga 

Elin Ekbladh 

16 prima nr 3 2008 

för att misslyckas. 

De vill inte ställas 

inför ännu ett nederlag. Då är det viktigt 

att arbeta med motivation och tron på 

den egna förmågan, säger Elin Ekbladh 

som disputerade i början av sommaren. 

Förutom motivation och självförtroende 

är dagliga rutiner och vanor en 

viktig faktor för den enskildes möjlighet 

att återgå i arbete. 

fler väljer previa 

Under de senaste månaderna har 

Previa tecknat avtal med en rad företag 

och myndigheter om olika hälsovårdstjänster. 

Posten, Kronofogdemyndigheten, 

Coop, Migrationsverket, Arbetsmiljöverket 

och CSN är några i raden som 

valt att samarbeta med Previa. 

massajerna går sig friska 

forskare har länge förbryllats över hur 

massajer kan undkomma hjärt-kärlsjukdom 

trots att deras kost är mycket rik på animaliskt 

fett. Nu visar en studie från Karolinska 

Institutet att hemligheten kan ligga i ett 

flitigt promenerande. 

Det faktum att massajer, som lever som 

nomader i Kenya och Tanzania, mycket 

sällan drabbas av hjärt-kärlsjukdomar har 

varit känt för forskare i 40 års tid. Det har 

lett till spekulationer om att massajerna har 

ett unikt genetiskt skydd. Nu talar en ny 

studie, utförd av forskaren Julia Mbalilaki 

infostress kan orsaka alzheimer 

Mängden information i dagens samhälle 

kan ibland kännas övermäktig. Med bl a 

internet har antalet informationskällor blivit 

nästan oändligt. 

Denna informationsstress kan ge vissa 

personer stora problem, visar en avhandling 

av psykologen Arto Nordlund på Sahlgrenska 

akademin. 

i samarbete med forskare från Norge och 

Tanzania, för att förklaringen snarare ligger 

i massajernas aktiva livsstil. 

Massajerna i studien gjorde av med 

2 500 kilokalorier per dag mer än basalbehovet. 

Enligt forskarna skulle de flesta västerlänningar 

behöva gå ungefär två mil om 

dagen för att uppnå en energiförbrukning 

som motsvarar massajernas. Forskarna tror 

därför att massajerna skyddas av sin höga 

fysiska aktivitet och inte av någon okänd 

genetisk faktor. 

Källa: Karolinska Institutet 

De drabbade får en form av lindrig kognitiv 

störning, som kallas MCI. En störning 

som enligt avhandlingen kan vara första 

steget mot en demenssjukdom, till exempel 

Alzheimer. Symptomen är försämrat minne, 

försämrad uppmärksamhet och rumsuppfattning, 

svårigheter att planera och problem att 

uttrycka sig. 

foto: getty

» En ubåt är som en 

tryckkokare för ledarskap« 

det tar ofta lång tid att bygga 

upp en organisation som presterar 

optimalt och där alla individer 

fungerar som ett lag. Men att 

rasera en fungerande organisation 

går betydligt fortare. Och aldrig 

går det så fort som när det där 

”kittet” som håller ihop laget och 

motiverar alla att dra åt samma 

håll luckras upp. Jag talar så klart 

om ledarskapet som den sammanhållande 

kraften. 

En av mina starkaste upplevelser 

av ledarskapets påverkan 

på en organisation fick jag under 

min officersutbildning ombord på 

en ubåt. Vad som hände var att vi 

bytte fartygschef och second vilka 

på mycket kort tid demotiverade 

besättningen genom bristande 

kommunikation och tillit. 

Kort sagt skulle man kunna säga 

att vi gick från maskin till vrak på 

rekordtid. På ubåten märks effekterna 

av ett gott eller dåligt ledarskap 

extra tydligt och lärdomarna kommer 

snabbt – som en tryckkokare för ledarskap. 

inom previa har vi en unik inblick i 

många organisationer och ser hur inre och 

yttre faktorer påverkar prestationen, lönsamheten 

och medarbetarnas motivation. Yttre 

faktorer som ökande konkurrens och globalisering 

är inget vi rår på. Däremot har vi desto 

större möjligheter att stötta och rådgöra när 

det gäller inre faktorer som ledarskap och 

arbetsmiljö och hur detta påverkar medarbetarnas 

hälsotillstånd. När kraven på företagen 

ökar, ökar också kraven på chefer och medarbetare. 

Ansvaret för en organisations framgång 

vilar aldrig på en ensam chef, utan det 

är alla individers ansvar. Men chefen måste gå 

före och visa vägen och se till att ha rätt medarbetare 

på rätt plats. När det sedan kommer 

till att motivera och inspirera så räcker det 

sällan att tala om lönsamhet som ett isolerat 

mål. Som en god ledare behöver man även 

harald aBelin: 

nytillträdd vd 

för Previa. 

skapa ett sammanhang för medarbetarna 

som både är ”fysiskt” och mentalt, bygga deras 

förmåga och stärka viljan. Med förståelse 

och intresse för individernas värde får organisationen 

mångfalt igen i form av individuella 

och kollektiva prestationer. Att kontinuerligt 

utveckla sina medarbetare är en investering 

och inte en kostnad. Utryck som ”att satsa” på 

medarbetarna får en att associera till spel och 

odds i stället för den investering i framtiden 

som det är. 

rätt medarbetare behövs för att 

skapa en effektiv organisation. Förmågan 

att attrahera och behålla medarbetare är en 

avgörande konkurrensfaktor. Goda utvecklingsmöjligheter, 

en sund arbetsmiljö och 

möjlighet att känna delaktighet är viktiga faktorer 

för att bli en attraktiv arbetsgivare. Man 

får inte heller glömma det kitt som inte alltid 

syns, men som alltid märks på sista raden, det 

goda ledarskapet. 

fakta: Harald Abelin, 58 år, är vd på Previa sedan 12 maj i år. Tidigare uppdrag: vd för Folktandvården 

Stockholms Län AB, dessförinnan vd på S:t Eriks Ögonsjukhus och olika tjänster på Ericsson 

Telecom AB och i ITsektorn. 

foto: stefan bohlin 

nya regler från 

halvårsskiftet 

den 1 juli infördes en rad nya lagar och 

förordningar. De viktigaste förändringarna 

gäller sjukpenningen och prövningen av 

den sjukes arbetsförmåga. 

sjukförsäkring. Sjukpenningen tidsbegränsas 

till ett år. En rehabiliteringskedja 

införs, med olika tidsgränser när arbetsförmågan 

ska prövas. Efter 90 dagar betalas 

sjukpenning bara ut om den sjuke inte kan 

utföra något som helst arbete hos sin arbetsgivare. 

Efter ytterligare 90 dagar ska Försäkringskassan 

bedöma om den sjukskrivna 

klarar något jobb någon annanstans. 

vårdnadsBidrag. Varje kommun bestämmer 

om den vill införa det kommunala 

vårdnadsbidraget. Bidraget får dock vara 

högst 3 000 kr per barn och månad och är 

skattefritt. 

jämställdhetsBonus. Jämställdhetsbonusen 

ska bli en morot för föräldrarna att 

stanna hemma lika länge med sina barn. 

Maxbeloppet är 3 000 kr i månaden och 

13 500 kr sammanlagt. Det gäller enbart 

föräldrar till barn födda senare än den 30 

juni 2008. 

intyg för vård av Barn. Den som är hemma 

med sjukt barn måste lämna ett intyg om 

barnets frånvaro från barnomsorgen för att 

få rätt till tillfällig föräldrapenning. 

ny kemikalielagstiftning. Reach, EU:s 

kemikalielagstiftning, träder i kraft. Reach 

syftar bl a till att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå 

för arbetstagare. 

tandvårdscheckar. Ett nytt inslag i tandvårdsreformen. 

Checken innebär ett stöd 

på 300 kr vartannat år för alla mellan 

30 och 79 år. Staten står dessutom för 50 

procent av en patients tandvårdskostnader 

mellan 3 000 och 15 000 kr, och för 85 procent 

av kostnaderna därutöver. 

överklagan arBetsmiljöverket. Alla Arbetsmiljöverkets 

beslut som överklagas går 

till länsrätten. För att föra frågan vidare till 

kammarrätten krävs prövningstillstånd. I dag 

överklagas en del beslut till regeringen. 

prima nr 3 2008 17 

foto: sCanpix

vi gör din arbetsplats friskare 

nedan är ett urval tjänster inom ledarskap och rehabilitering. det är två av previas verksamhets områden som 

vi fokuserar på i detta nummer. vi erbjuder även tjänster inom arbetsmiljö och hälsa. previa är sveriges ledande 

rikstäckande leverantör av företagshälsovård. vi har lång erfarenhet av att arbeta tillsammans med både små och 

stora företag och organisationer. låt oss få hjälpa också ditt företag att bli friskare. 

ledarskap 

mål 

Öka förmågan att leda i kraft av person liga 

egenskaper samt nå självinsikt 

tjänst 

klart ledarskap 

Ett tydligt ledarskap är grunden för en 

sund arbetsplats där människor trivs och 

presterar. Förutsättningar för bra ledarskap 

förändras i takt med att organisationen 

utvecklas. 

Dagens arbetsplatser präglas av snabba 

förändringar och nya samarbetsformer. 

Det ställer allt högre krav på dagens ledare 

att: Bli bättre på kommunikation och relationer; 

Möta ett ökat tempo och informationsflöde, 

samt anpassa ledarskapet till slimmade 

organisationer och komplexa arbetsuppgifter. 

Klart Ledarskap är en utbildning som är 

framtagen av en av Nordamerikas främsta 

ledarskapskonsulter, Dr Gervase R Bushe, 

och bygger på ny ledarskapsforskning. 

Utbildningsmetoden står på stabil vetenskaplig 

grund och har dokumenterat positiv 

effekt på deltagarnas ledarbeteenden. 

Klart Ledarskap används idag i Sverige 

rehabilitering 

mål 

Stödja i krissituationer 

tjänst 

krisstÖd 

Previa KrisStöd verkar oftast som komplement 

till företagets egen krisorganisation 

och är särskilt inriktad på emotionell krishantering 

och krisledning. 

KrisStödorganisationen är en rikstäckande, 

enhetlig och kvalitetssäkrad tjänst som 

innehåller: Centrala och regionala kontaktpersoner/samordnare; 

Ett unikt krisnummer 

med krisvana operatörer; Professionella 

18 prima nr 3 2008 

och internationellt av många företag och 

organisationer. Utbildningen genomförs av 

certifierade Klart Ledarskapskonsulter. 

klart ledarskap – steg för steg: 

Klart Ledarskap fokuserar på fyra områden 

som vart och ett ger specifika färdigheter i 

att kommunicera tydligt och leda lärande. 

Medvetenhet: Ledare måste veta vad de 

står för, tycker och känner innan de kan 

förmedla sina intentioner till sin omgivning. 

De behöver kunna vara ärliga inför sig 

själva och snabbt ringa in vad som är fakta 

och vad som är personliga tolkningar av en 

situation. 

Tydliga beskrivningar: En ledare måste 

vara rak och säker. Han eller hon måste 

beskriva sina idéer och intentioner på ett 

tydligt och klart sätt. Klart Ledarskap ger 

färdigheter i att konfrontera och ändå 

väcka den andras beredskap att sätta sin in 

i ledarens bild av situationen utan försvarsställning. 

Uppriktig nyfikenhet: En ledare ska vara 

uppriktigt intresserad och kompetent i sin 

nyfikenhet. Klart Ledarskap handlar om att 

kunna lyssna och ta in andras erfarenheter 

och åsikter utan att bli »invaderad« eller 

krishanterare med god förankring inom 

företagshälsovård; Samarbete med krisspecialiserad 

partner vid 24-tim service. 

mål 

Öka motivationen till ett framgångsrikt och 

systematiskt rehabiliteringsarbete 

tjänst 

rehabutbildning fÖr Chefer 

Chefer och arbetsledare får i grupp för 

utsättningar och kunskaper om rehabiliteringsprocessen 

på ett aktivt och problemorienterat 

sätt som kan tillämpas i 

det dagliga arbetet. Rehabutbildningen för 

chefer behandlar bland annat arbetsgivarens 

roll och ansvar i rehabiliteringsprocessen, 

gränslös. Det handlar om att kunna få den 

andre att beskriva sin bild på ett kompetent 

sätt som underlättar lärande i organisationen. 

Klarhet och lärande samtal: En tydlig 

ledare kan skapa klarhet i organisationens 

och teamets samarbetsrelationer. Genom att 

tydliggöra mångfald och olika uppfattningar 

skapas grunden för det produktiva lärandet. 

mål 

Främja chefens samlade prestationsförmåga 

tjänst 

ChefsCoaChning 

Chefer som prioriterar och lägger tid på 

egen utveckling leder bättre. Att hitta rätt 

stöd och hjälp är en viktig framgångsfaktor 

för dagens chefer. Att ha en coach har länge 

varit en förutsättning för att lyckas som 

idrottare. I USA är coachning sedan länge 

en etablerad arbetsform. Nu är coachning 

på stor frammarsch bland Sveriges chefer. 

Chefscoachning fokuserar på personlig 

utveckling och problemlösning där syftet 

är att främja chefens samlade prestationsförmåga, 

vilket bidrar till en förbättring av 

verksamhetens resultat. Coachningen är en 

lösningsfokuserad, framtidsinriktad och 

handlingsorienterad utbildning. 

rehabiliteringsmetodik, tidiga signaler på 

ohälsa och verktyg för att upptäcka dem, 

framgångsfaktorer för det goda arbetet, 

sjukskrivningskonsekvenser och organisationens 

rehabiliteringspolicy. 

mål 

Tidiga insatser för snabb återgång till arbete 

tjänst: 

tidig rehabilitering 

Tidiga insatser är en framgångsfaktor när 

det gäller att förebygga ohälsa och sänka 

sjuktalen. Tidig rehabilitering är en dokumenterat 

framgångsrik process med hög 

grad av systematik i rehabiliteringsarbetet. 

Processen inleds med en genomgång av

effektiv rehabilitering 

tidiga signaler 

Ge chefer kunskap och 

verktyg för att tidigt 

identifiera riskfaktorer. 

previas tjänster 

är anpassade till 

den nya rehabiliteringskedjan. 

Läs 

mer på sidan 13. 

det hälsomedvetna företaget vet 

att det är viktigt att arbeta förebyggande 

och systematiskt med 

hälsa där chefen spelar en central 

roll. Medvetna chefer kan se tidiga 

signaler på ohälsa och vet hur de 

ska agera vid sviktande arbetsförmåga, 

hög korttidsfrånvaro och 

längre sjukskrivningar. 

medarbetare och bedömningssamtal med 

de personer som antas ligga i riskzonen för 

ohälsa. För de individer som löper risk för 

långvarig nedsättning av arbetsförmågan 

utvecklas en individuell handlingsplan och 

åtgärder vidtas. De olika processtegen dokumenteras 

på ett enhetligt sätt, vilket ger möjlighet 

till uppföljning och återkoppling till 

företagets strategiska hälsoarbete. Processen 

leds av en rehabsamordnare som fungerar 

som kontaktperson för arbetsgivaren och 

stödperson för den enskilde individen. 

mål 

För att få överblick över sjukfrånvaron 

tjänst 

sjuk- oCh friskanmälan 

Tjänsten ger ökad medarbetarservice i form 

av möjlighet till sjuk- och friskanmälan 

med personlig sjukvårdsrådgivning dygnet 

runt, året runt. Ditt företag slipper administration 

och får samtidigt bättre kontroll 

på hur frånvaron ser ut och vad den beror 

på, vilket är första steget mot mer målinriktade 

insatser. Närmaste chef får omgående 

systematiskt arBete | rehaBsamordnare | 

tidiga insatser 

Inventering och genomgång 

av nytillkomna 

sjukfall. 

Bedömningssamtal. 

Avstämning med läkare. 

Handlingsplan. 

Insatser och uppföljning. 

utredning av 

arBetsförmåga 

Multiprofessionell 

bedömning. 

Beslutsunderlag. 

Insatser och uppföljning. 

sjukfrånvaro-hantering 

Sjuk och friskanmälningar. System för att få överblick 

över sjukfrånvaro. 

sjukskrivning åter i arBete 

I de friska företagen är ledningen 

i högre utsträckning medveten 

om korttids och långtidsfrånvaro, 

hur utvecklingen ser ut över tid 

och varför de anställda är sjuka. 

Det finns också tydliga strategier 

och riktlinjer för hur företaget ska 

arbeta med hälsa och rehabilitering. 

Vi vet också att tiden är en 

avgörande faktor för den anställde 

att komma tillbaka till arbetet. 

previas koncept Effektiv rehabilitering 

fokuserar på helheten genom 

att stärka företagets förmåga 

att tyda tidiga signaler och agera. 

Våra professionella rehabsamordnare 

driver och samordnar hela 

information om sjukanmälan och beräknad 

återkomst för effektiv personal- och 

produktionsplanering. Personalavdelningen 

får statistik och tidiga varningssignaler. 

Rehabiliteringssamordnare får ett snabbt informationssystem 

och kan lättare förebygga 

långtidssjukskrivningar. Via ett Extranät ges 

företaget en samlad bild av hälsoläget med 

möjlighet att se aktuella ärenden, historik 

samt månadsrapporter. 

mål 

Ge en helhetsbild och beslutsunderlag för 

fortsatt rehabiliteringsarbete 

tjänst 

utredning av arbetsfÖrmågan 

I de fall ärendet inte har kommit till ett avslut 

(trots olika insatser inom rehabilitering 

och anpassning) och processen har dragit ut 

på tiden finns det möjlighet att genomföra 

en utredning av arbetsförmåga av enskild 

invid. Syftet och utgångspunkten med dessa 

utredningar är att ge dig som arbetsgivare 

en helhetsbild och ett beslutsunderlag för 

det fortsatta rehabiliteringsarbetet och 

processen systematiskt i företaget 

med stöd av ett sjuk och friskanmälningssystem. 

Previas sjuk och friskanmälningssystem 

hanterar sjukfrånvaro och 

ger en sammanfattande bild av 

hälsoläget samt hur utvecklingen 

ser ut över tid. 

Sjuk och friskanmälningssystem 

skickar en signal till en 

rehabsamordnare som snabbt kan 

agera och driva varje ärende. 

I de fall ärendet inte har kommit 

till ett avslut trots olika rehabiliteringsinsatser 

initieras en utredning 

av arbetsförmågan. Företaget får 

ett bra beslutsunderlag för att 

kunna bedöma vilka anställda som 

kan återgå eller avsluta sitt arbete. 

Ambitionen för insatserna är 

alltid att få tillbaka den anställde 

i arbets livet. 

Previas sätt att arbeta med 

Effektiv rehabilitering skapar medvetna 

företag med kontroll över 

sjukfrånvaron där rehabsamordnare 

samordnar alla insatser på ett 

systematiskt sätt. Allt för en snabb 

återgång till arbetet. 

därmed komma till ett avslut. 

Varje individ går igenom en arbetsförmågeutredning 

som ger svar på följande: 

Finns möjlighet att återgå till nuvarande 

arbete, deltid el heltid, vilka åtgärder krävs 

för att den sjukskrivne ska återfå sin arbetsförmåga 

i ordinarie arbete eller annat arbete 

hos nuvarande arbetsgivare? Om återgång 

till ordinarie arbetsgivare inte är möjlig, 

vilka åtgärder bör vidtas? 

Hör av dig! 

... så kan vi berätta mer om 

vad vi kan göra för ditt företag 

eller din organisation. 

Du når oss på 08627 43 00 

eller info@previa.se 

www.previa.se 

prima nr 3 2008 19

posttidning B 

returadress: 

AB Previa 

box 4080 

171 04 Solna 

porto betalt 

Är adress eller mottagare felaktig? 

Ändra dina uppgifter på info@previa.se 

previa finns på fÖljande orter 

Blekinge län: 

Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, 

Sölvesborg 

Dalarnas län: Borlänge, Falun 

gotlanDs län: Visby 

gävleBorgs län: Gävle, Hudiksvall 

HallanDs län: Falkenberg, Halmstad, 

Hyltebruk, Kungsbacka, Varberg 

Jönköpings län: Eksjö, Forserum, 

Habo, Jönköping, Nässjö 

kalmar län: Borgholm, Högsby, 

Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn 

kronoBergs län: Alvesta, Tingsryd 

Lenhovda, Lessebo, Ljungby, 

Växjö, Älmhult 

norrBottens län: Boden, Gällivare, 

Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå 

skåne län: Bjuv, Broby, Eslöv, 

Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, 

Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn, 

Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm 

stockHolms län: Arlanda, Märsta, 

Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna 

Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, 

Stockholm/City, 

Stockholm/Östermalm, Södertälje 

söDermanlanDs län: Eskilstuna, Flen, 

Katrineholm, Nyköping, Strängnäs 

Uppsala län: Uppsala 

värmlanDs län: Arvika, charlottenberg, 

Karlstad 

västerBottens län: Lycksele, Skellefteå, 

Storuman, Umeå, Vindeln 

västernorrlanDs län: 

Härnösand, Sundsvall 

västmanlanDs län: Enköping, Köping, 

Västerås 

västra götalanDs län: Borås, Falköping, 

Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan, 

Göteborg/Gårdatorget, Karlsborg, Skövde, 

Smögen, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, 

Tidaholm, Trollhättan, Vänersborg, 

Uddevalla 

öreBro län: 

Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro 

östergötlanDs län: 

Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, 

Vadstena 

Du når 

20 

oss 

prima 

på telefon 

nr 3 

08627 

2008 

43 00 eller 

info@previa.se www.previa.se 

Byggpartner växer 

snabbt. För att klara 

den ökade arbetsbelastningen 

med risker för 

stress och hälsoproblem 

utbildar företaget alla 

chefer i ledarskap. 

Läs mer på sidan 5. 

foto: krister halvars

Ledarskap handlar om att skapa mening - Previa

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?