ge näring åt det rätta jaget

1. Diagnos och uppföljning
Demenssjukdom leder till att kognitiva och funktionella förmågor successivt försämras och att
behovet av vård och omsorg ökar över tid. En person med demenssjukdom får ofta svårigheter att
både uttrycka sina behov och att ta till sig och förstå information. För att kunna anpassa vård och
omvårdnad efter personens aktuella situation bör regelbundna och strukturerade medicinska och
sociala uppföljningar göras. De nationella riktlinjerna rekommenderar att uppföljningar görs minst en
gång om året. (Läs mer i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, sidan 24).
1. Har personen en demensdiagnos?
Ja Nej Vet ej
2. Finns andra sjukdomar eller funktionsnedsättningar som påverkar personen i det dagliga livet?
Ja Nej Vet ej
3. Görs regelbundna uppföljningar av personens:
Kognitiva förmågor Ja Nej
Funktionsförmågor (gång, balans etc) Ja Nej
Aktivitetsförmågor (ADL) Ja Nej
Beteendeförändringar Ja Nej
Biståndsbedömning/insatser/nivå Ja Nej
Samtidigt betonar både hon och Tove att varje boende och avdelning
får jobba med checklistan utifrån de förutsättningar som finns.
Men det är bra om så många som möjligt kan vara med.
– Vi lyssnar och lär av varandra. Min uppfattning är att arbetet
med checklistan stärker teamet. Vi har fått ett lättare arbetsklimat
där vi numera har ett gemensamt språk och mer samsyn, säger
AnnKristin.
Hon förklarar att första gången som listan fylldes i var det många
frågor som kändes konstiga, men att de nu kommit fram till hur de
ska tolka dem. Det är ett gediget arbete att fylla i den första checklistan
för varje person, men sedan rullar det på och är lättarbetat.
– Vårt tips till de som ska vara med på det första mötet är att låta
det ta tid. Frågor som kommer att ställas av personalen är: Varför
gör vi som gör och varför inte?
Exempel på frågor från checklistan, inom området personcentrerad
omvårdnad, är:
1. Vet all personal hur kommunikationen fungerar bäst för personen.
Ja/Nej, varför inte.
2. Beskrivs det i genomförandeplanen och i hälso- och sjukvårdsjournalen
hur kommunikation bäst sker med personen? Ja/Nej,
varför inte.
Checklistan används mest effektivt i samband med uppdatering
av genomförandeplanen. Längst fram finns två sidor som är en
sammanfattning av planerade åtgärder.
– Vi spar inte själva frågeformuläret utan bara den senaste sammanfattningen
i den fysiska akten. Respektive ansvarig fyller i för
16 www.ssil.se
4. Finns en aktuell genomförandeplan som är godkänd av den boende och/eller anhörig?
Ja Nej, varför inte
5. Beskrivs det i genomförandeplanen vad den boende kan göra själv?
Ja Delvis Nej, varför inte:
6. Är personen registrerad i kvalitetsregistret SveDem i modulen för särskilt boende?
Ja Nej
Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum & Svenskt Demenscentrum 2012. Version 1.
SoL respektive HSL. Vid åtgärderna skriver vi vem som är ansvarig
för att de genomförs, säger AnnKristin.
En fråga som kom upp under Ekgårdens presentation på Äldrecentrum
var hur man får personalen att faktiskt använda det som står
i genomförandeplanen. AnnKristin och Lailas svar var att arbetet
med checklistan automatiskt ger den problematiken en extra skjuts.
Allt som gäller personens personliga omvårdnad aktualiseras på
avdelningen.
De har själva framförallt prioriterat små förändringar i genomförandeplanen
och att se över skyddsåtgärderna.
– Det känns tryggt och bra att kunna säga att man arbetar utifrån
det nationella riktlinjerna, säger Laila.
Tips för att starta med Checklista demens särskilt boende
• Chefens stöd och kunskap om nationella riktlinjer behövs.
• Ett mötesforum i form av lämplig lokal och tid.
• Huvudansvariga personer ska vara med.
• Innan mötet ska alla ha gått igenom genomförandeplanen och
att det senaste vara infört.
• En struktur för hur åtgärderna ska följas upp.
En checklista för hemtjänst kommer att lanseras under 2013.
Ladda ner Checklista demens särskilt boende på:
www.aldrecentrum.se
www.demenscentrum.se
4