ge näring åt det rätta jaget

26
Kortnyheter
100 000 samtal om
våld mot kvinnor
I dag är det fem år sedan
Kvinnofridslinjen öppnade, den
nationella stödtelefonen för
kvinnor utsatta för våld och hot.
Under de åren har personalen
tagit emot över 100 000 samtal,
uppger linjen i ett pressmeddelande.
I snitt har de
sjuksköterskor, barnmorskor
och socionomer som svarar
60-70 samtal per dag. I år har
cirka 21 700 samtal besvarats.
Samtalen är gratis, syns inte på
telefonräkningen och uppringaren
får vara anonym.
Catharina Johansson
ny chef i Alingsås
Catharina Johansson tar över
som förvaltningschef på vård-
och äldreomsorgsförvaltningen
i Alingsås efter Magnus Haggren.
Catharina, som varit
tillförordnad under själva rekryteringsprocessen,
har arbetat
som administrativ chef på
vård- och äldreomsorgsförvaltningen
sedan 2008.
Undviker avtal med
privata familjehem
Flera kommuner i Skåne undviker
att skriva avtal med familjehem
som förmedlas av företag
och organisationer, detta
trots att det råder brist på familjehem
i länet. Orsakerna är att
kostnaderna blir högre och det
finns även kritik mot hur vissa
sätter ersättningsnivån.
Källa: SVT.se
Stor ökning av
internetdroger
Sedan två år tillbaka är missbruket
av internetdrogen
MDPV, som är starkt beroendeframkallande,
utbrett bland
ungdomar i Norrköping.
Beroendekliniken har nu lämnat
in ett förslag omutökad
ungdomsverksamhet.
Källa: Folkbladet
Fler unga söker hjälp
Allt fler söker hjälp inom Bup.
Framför allt är det personer
med ADHD och anorexia.
Ökningen förklaras med större
kunskap och att fler söker
vård än att problemen har ökat.
Inom SLL ökade antalet barn
och ungdomar som sökte till
Bup från 4 procent 2009 till
4,9 procent 2011. Källa: TT
www.ssil.se
Riktlinjer för schizofreni utvärderas
Hur ser god vård och omsorg
ut för de patienter som berörs
av de nationella riktlinjerna om
depression, ångest, schizofreni
och schizofreniliknande tillstånd?
Det är huvudfrågan för
den utvärdering som Socialstyrelsen
nu är på väg att slutföra.
Rapporten beräknas vara klar i
slutet av februari.
Uppdraget som nu håller på
att slutföra handlar om hur de
nationella riktlinjerna inom
psykiatrins område används i
praktiken och om de leder till
en bättre vård och omsorg för
patienterna.
– Vi vill helt enkelt se hur långt
Varje år placeras runt 17 500
barn i familjehem. En ny studie
från Socialstyrelsen visar att
omkring var fjärde placering
avbryts i förtid. Detta trots att
barnet i många fall varit placerat
så länge som tio år i samma
hem.
– Oftast är det familjehemmet
som avbryter placeringen
och det gäller barn i alla åldrar,
säger Socialstyrelsens projektledare
Marie Berlin.
Socialstyrelsen har på uppdrag
av regeringen undersökt
förekomsten av oplanerade
avbrott, så kallade “sammanbrott”,
i familjehemsplaceringar
och identifierat olika
riskfaktorer. Studien baseras
på 280 barn i Jönköpings län.
Resultatet visar att cirka en fjärdedel
av placeringarna avbryts
i förtid. Oftast, i 45 procent av
fallen, är det familjehemmet
som väljer att avbryta placeringen.
Om barnet är yngre än
två år vid placeringen är risken
för sammanbrott låg, liksom
om de biologiska föräldrarna
övergivit barnet eller avlidit.
De två grupper som studerats
är barn upp till tio år, samt långvarigt
placerade barn över tolv
år som bott i samma familje-
kommuner och landsting har
kommit när det gäller att tilllämpa
riktlinjerna, säger Tord
Forsner, utredare på Socialstyrelsens
avdelning för statistik
och utvärdering som håller i arbetet.
Hur många med bipolär
sjukdom får till exempel stämningsstabiliserande
läkemedel?
Vård och omsorg inom psykiatrins
område har många dimensioner
och för Tord Forsner
och hans kollegor handlar det
nu om att lägga ett pussel av
uppgifter som är möjliga att
samla in.
– Vi kan till exempel bara
följa den vård som ges av läka-
hem i minst fyra år. I den senare
gruppen var det vanligare med
tydliga sammanbrott. Barnet
hade då i snitt bott i samma familjehem
i tio år och var 14 år
gammalt.
-– Studien indikerar att konflikter
med familjehemsföräldrarna
är vanliga, men det sker
ju även bland tonåringar som
bor hos sina biologiska föräldrar.
För placerade barn riskerar
dock konsekvenserna att bli
stora eftersom familjehemsavtalet
kan sägas upp med kort
varsel, säger Marie Berlin.
Risken för sammanbrott ökar
om det placerade barnet har
beteendeproblem, om det varit
med om sammanbrott tidigare,
eller om det finns ett biologiskt
syskon som är placerat i samma
familjehem. Om socialtjänsten
re, samtidigt som vi vet att 80
procent av vården till dessa patienter
ges av andra yrkesgrupper.
Därför hämtar vi också in
uppgifter via enkäter och olika
register. På så sätt kan vi till exempel
få en bild av etablering
på arbetsmarknaden, läkemedelsanvändning
och hur olika
faktorer för god vård ser ut för
dessa patientgrupper.
Samtidigt innebär uppdraget
att Socialstyrelsen ska utveckla
datorkällorna som finns inom
psykiatrins område, bland annat
när det gäller inrapporteringen
till och användandet av
kvalitetsregister.
Många placeringar avbryts i förtid
fått varningssignaler, som att
barnet sagt sig inte trivas i familjehemmet,
eller att familjehemmet
uttryckt sig negativt
om barnet, slutade 60 procent
av placeringarna med sammanbrott.
– Det visar att socialtjänsten
måste ta varningssignalerna på
allvar och snabbt vidta åtgärder
för att förhindra sammanbrott.
Det sker inte alltid idag.
Vid 28 procent av sammanbrotten
var det de långvarigt
placerade barnen själva som tog
initiativ till att avbryta. Bland
de yngre barnen låg istället de
biologiska föräldrarna bakom
38 procent av sammanbrotten.
För yngre placerade barn
innebar tät kontakt med den
biologiska mamman en ökad
risk för att placeringen skulle
avbrytas i förtid, liksom om familjehemmet
hade biologiska
barn i samma ålder.
– Socialtjänsten behöver bli
bättre på att erbjuda hjälp och
stöd när det uppstår konflikter
mellan de biologiska föräldrarna
och familjehemmet, säger
Marie Berlin.
Rapporten:
www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-11-28