ge näring åt det rätta jaget

24
Kortnyheter
Få killar går till ungdomsmottagningar
Ungdomsmottagningar riktar
sig till unga upp till 23-25
år. De flesta unga kommer för
preventivmedelsrådgivning eller
på grund av oro för sexuellt
överförbara infektioner. Enligt
RFSUs Sverigebarometer
är mindre än en tredjedel av
besökarna på 95 av 100 ungdomsmottagningar
killar. Ändå
har bara fyra av tio verksamheter
specifikt för unga män. Flera
mottagningar uppger att de
medvetet valt bort ”killtider” för
att undvika särbehandling och
menar att det skickar signaler
att killar bara är välkomna då.
Toppbetyg för
behandlingsprogram
Alla som deltar i behandlingsprogram
i frivård och anstalt
får fylla i en utvärdering av programmen.
För första gången
har en nationell sammanställning
genomförts som bygger
på svar från 18 000 klienter visar
att mellan 65 och 87 procent
av deltagarna tror att programmen
hjälpt dem att avstå
från brott i framtiden. Svaren
varierar från program till program.
Mest nöjda var de som
gick programmet ROS (Relation
och samlevnad) för sexualbrottsdömda
och programmet
Idap (Integrated Domestic
Abuse Programme) som riktar
sig till dem som är dömda
för våld i nära relation. Av dem
trodde cirka 85 procent att programmen
hjälpt dem att avstå
från brott i framtiden.
Av dem som gått missbruksprogram
tror mellan 66 och 95
procent att programmet hjälpt
dem att kunna handskas bättre
med sitt missbruk i framtiden.
Mellan 77 och 97 procent
uppger att de är nöjda med
programledarna.
Kronisk smärta kan
ge social ångest
Personer, som lider av kronisk
smärta, drabbas också ofta
av social ångest. Varför det är
så ska Örebroforskarna Maria
Tillfors, Örebro universitet, och
Fredrik Holländare, Örebro läns
landsting undersöka. De ska
också utveckla och prova en
ny behandling via internet. Tillsammans
med forskare i Uppsala
har de fått 450 000 kronor
från Regionala forskningsrådet.
www.ssil.se
Kritik mot KBT-behandlingar på nätet
Datainspektionen har granskat
KBT-behandlingar på nätet och
riktar kritik mot bland annat för
låg säkerhet, bristande information
till de som deltar och för dålig
kontroll av vilka som tar del
av patienternas uppgifter.
Datainspektionen har granskat
ett företag och tre vårdgivare.
Behandlingarna rör exempelvis
ångest, stresshantering
och depression.
Myndigheten har identifierat
en del brister. De som deltar i be-
Kraftig ökning av ADHD-läkemedel
Antalet personer som behandlas
med centralstimulerande
läkemedel vid ADHD har ökat
kraftigt, konstaterar Socialstyrelsen
i en rapport. De flesta
användare finns i åldersgruppen
10-17 år, där siffran är 3,3 procent
av pojkarna och 1,3 procent
av flickorna. När det gäller nya
användare har dock ökningen
varit snabbast bland vuxna under
tidsperioden 2006 till 2011.
Det var drygt 57 000 personer
som hämtade ut minst ett AD-
HD-läkemedel under 2011 och
det dominerande läkemedlet är
metylfenidat.
– Vi har inte haft någon bra
bild av detta tidigare, säger
Peter Salmi vid Socialstyrelsen,
men siffrorna är tydliga
och de väcker en del frågor om
användningen av dessa läkemedel.
Samtidigt är det viktigt
att betona att det finns personer
som behöver denna typ av
behandling för att få en ökad
livskvalitet.
– Vi kan alltså se en dramatisk
ökning av förskrivningen
av metylfenidat för vuxna,
fortsätter han och det pågår
även en omfattande så kallad
off label-förskrivning eftersom
läkemedlet inte är godkänt för
vuxna med ADHD. Dessutom
är det många som långtidsbehandlas
med läkemedlet, något
handlingarna kan logga in med
användarnamn och lösenord
vilket inte ger tillräckligt hög
säkerhet när man ska komma åt
känsliga personuppgifter. Kontrollen
av vilken personal som
tar del av patienternas uppgifter
saknas eller är bristfällig och patienterna
blir inte tillräckligt informerade
om deras rättigheter
att ta del av sina uppgifter eller
att få uppgifter rättade.
– KBT-behandling via internet
gör det möjligt för patienter att
som inte följer rekommendationerna.
Behandlingen bör omprövas
varje år.
Studien visar också att de som
behandlas med metylfenidat
ofta har en mycket hög samsjuklighet
när det gäller andra
psykiska störningar. Många
har tidigare vårdats för missbruk,
ångest och depression,
men även schizofreni, bipolära
tillstånd och personlighetsstörningar
förekommer. I dessa fall
kan det ske samtidig behandling
av psykofarmaka , så som
antidepressiva, ångestdämpande
och sömnmedel.
Men det som Peter Salmi menar
är alarmerande resultat
är att cirka 40 procent av de
vuxna användarna av metylfenidat
samtidigt använde andra
narkotikaklassade läkemedel,
som till exempel opioider och
snabbt få tillgång till behandling,
vilket är positivt. Men man
får inte glömma att det i den här
typen av system lagras känsliga
uppgifter om patienterna. Då är
det viktigt att alla säkerhetsåtgärder
är på plats och fungerar,
säger Ingela Alverfors som lett
granskningarna.
Senast den 15 mars ska de
granskade organisationerna
ha lämnat in en plan över för
hur bristerna ska åtgärdas, och
när dessa ska vara genomförda.
bensodiazepiner.
– Det kan röra sig om en felanvändning
som personer med
beroendeproblematik inte är
betjänta av, säger Peter Salmi.
Enligt rekom¬mendationerna
ska metylfenidat inte ges till
personer som har ett pågående
missbruk.
Det är alltså den ökade diagnostiseringen
av ADHD som
har lett till den allt större användningen
av centralstimulerande
läkemedel och det är
denna snabba utveckling som
väcker frågor, menar Peter Salmi,
detta eftersom alla effekter
av behandlingen inte är kända
på lång sikt.
– Därför är det viktigt att peka
på den problematik som finns
och det är bra att vi får fram en
mer komplex bild av situationen.
Vi planerar också att föra
en dialog med läkemedelsverket
om dessa frågor.
Socialstyrelsen arbetar även
med att till nästa år ta fram en
vägledning för behandling av
ADHD och att utforma nationella
medicinska indikationer
för insättning av centralstimulerande
medel.
-------------
SBU arbetar med en kunskapsöversikt
om ADHD som
beräknas bli klar under första
halvåret 2013.