ge näring åt det rätta jaget

28
Kortnyheter
Koppling mellan utbildning
och medicin
En kartläggning som SvD har
gjort visar att mängden antidepressiv
medicin, ADHD-läkemedel
och sömnmedel som
skrivs ut till barn i Stockholms
län, kan kopplas till föräldrarnas
utbildning. Källa: SvD
Tufft för behandlingshemsbranschen
Arbetsförmedlingen och flera
HVB på Gotland berättar för
Gotlands Allehanda att branschen
är sviktande och att man
har färre placeringar än tidigare.
Hassela Gotland säljer en
stor fastighet som en del i en
planerad minskning av verksamheten
som påbörjades
för några år sedan för att svara
upp mot efterfrågan.
Källa: Gotlands Allehanda
Attendo har köpt Älvgården
i Skutskär
Attendo individ och familj tar
över HVB Älvgården som vårdar
flickor mellan 13-21 år
som har neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar och
psykosocial problematik.
Källa: Arbetarbladet
Nya ägare till Solgläntan
i Kramfors
Grundaren Berndt ”Knaggen”
Berglund har överlåtit Solgläntan
till mångåriga medarbetarna
Jenny Edman och Patrik
Karlsson, samt Staffan af Jochnick.
Solgläntan är det näst
äldsta behandlingshemmet i
Kramfors och är framsprunget
ur verksamheten på Korpberget.
Källa: Allehanda.se
Samtal till jour­
havande präst ökar
Ny statistik visar att samtalen
till jourhavande präst ökar.
De vanligaste samtalsämnena
är psykisk ohälsa, relationer
och ensamhet, men även
frågor och tro och liv förekommer.
Jourhavande präst räknar
med att antalet samtal vid årsskiftet
uppgår till 68 000, en
ökning med cirka fyra procent
jämfört med förra året. Mellan
2008-2011 var ökningen totalt
över 30 procent. Trots ökat
antal samtal ligger svarsfrekvensen
kvar på 9 av 10 samtal.
Snittväntetiden är drygt fem
minuter.
www.ssil.se
Olika aktörer inom valfärden är okej
Svenskar är övervägande positiva
till att ideella eller kommersiella
aktörer erbjuder
välfärdstjänster. Det visar en attitydundersökning
som genomförts
av Centrum för forskning
om religion och samhälle vid
Uppsala universitet på uppdrag
av Svenska kyrkan.
Forskarna har undersökt
svenska befolkningens inställning
till olika aktörer inom
välfärdsområdet. Arbetet är en
del av en pågående utredning
inom kyrkan, om framtida engagemang
inom området.
Måste kämpa för moderskapet
Det finns ett behov av att öka
kunskapen om och förbättra
graviditets- och förlossningsvård
för kvinnor med utvecklingsstörning
och deras
nyfödda barn. Det visar Berit
Höglund i en ny avhandling
från Uppsala universitet. I sina
studier har hon funnit att kvinnor
med utvecklingsstörning
och deras barn bland annat har
mer medicinska komplikationer
och därför bör betraktas
som en riskgrupp.
Berit Höglund, doktorand vid
institutionen för kvinnors och
barns hälsa, har i sin avhandling
undersökt graviditet och
barnafödande bland kvinnor
med utvecklingsstörning samt
barnmorskors arbete med kunskap
om och attityder till dessa
kvinnor.
– Det finns otillräcklig forskning
om graviditet och barnafödande
bland kvinnor med
utvecklingsstörning.
Berit Höglund har under sin
forskarutbildning besökt forskargrupper
i Australien och på
Island för att få del av erfarenheter
från dessa länder.
Tillgången till data från nationella
register möjliggjorde de
två delstudierna som visade att
kvinnor med utvecklingsstörning
rökte mer under gravi-
Studien omfattar enkätsvar
från 3 111 svenskar mellan
18-80 år och genomfördes i
oktober 2012. Resultaten presenteras
i rapporten ”Svenska
kyrkan och välfärden – en studie
av attityder”.
Totalt anser 48 procent att
andra aktörer skall få utföra
välfärdstjänster, medan endast
33 procent är emot. Högutbildade
är mer positiva än lågutbildade
och nivåerna är i stort
desamma för alla aktörer.
Siffrorna är i stort sett desamma
för Svenska kyrkan som för
diteten, oftare födde för tidigt
och med kejsarsnitt, i mindre
utsträckning fick lustgas som
smärtlindring och oftare blev
utskrivna till annan plats än
hemmet. Deras barn var oftare
lågviktiga vid födseln och det var
mer än fyra gånger så stor risk att
barnet dog i anslutning till födseln
jämfört med barn till kvinnor
utan utvecklingsstörning.
– De här resultaten går inte
att ignorera. Vi måste se till att
dessa kvinnor identifieras tidigt
under graviditeten och att de
får en bättre och mer individanpassad
vård.
Under arbetet intervjuades tio
kvinnor med utvecklingsstörning
om sina upplevelser av
graviditet och barnafödande.
Det framkom tydligt att dessa
kvinnor får kämpa för att
etablera ett moderskap. De
inser att deras diagnos är ett
hinder och avslöjade den inte
alltid för barnmorskan, om de
inte ansåg att det skulle gynna
dem och deras barn. Oro för
att barnet skulle omhändertas
löpte som en röd tråd genom
alla intervjuer.
Slutligen undersökte Berit
Höglund barnmorskors kunskap
om, attityder till och erfarenhet
av graviditet och barnafödande
bland kvinnor med
alternativa aktörer generellt;
45 procent för och 33 procent
emot. Men inställningen varierar
beroende på tjänst.
Det finns ett starkt stöd för
verksamhet som riktar sig
till vuxna utanför ett aktivt
yrkesliv, dvs hemlösa, arbetslösa,
sjukskrivna, äldre och sjuka
i livets slutskede. Däremot värnar
man starkt om att skolor
ska vara fria från all form av
religiös påverkan.
Totalt är 25 procent är positiva
till alla former av alternativ
välfärdsverksamhet.
utvecklingsstörning. Många
barnmorskor hade erfarenhet
av att vårda dessa kvinnor,
men de kände sig osäkra på hur
vård och stöd skulle utformas.
Få hade fått någon utbildning
eller stöd i detta arbete.
Baserat på resultaten har Berit
Höglund utformat ett lättläst
och interaktivt arbetsmaterial
som barnmorskor redan har
börjat använda i sina möten
med kvinnor med utvecklingsstörning.
Idén kom från
Australien, men materialet har
anpassats till svenska förhållanden.
Avhandlingen: Pregnancy,
Childbirth and Midwifery
Care among Women with Intellectual
Disability in Sweden:
Epidemiological and Descriptive
Studies.